1 Inledning

1.1 Uppdraget

Svenska kyrkans uppdrag är att i varje tid förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling.

1.2 Visionen

Svenska kyrkan skall vara en kyrka som människor har en positiv relation till och känner glädje över att tillhöra.

1.3 Nationell nivås uppdrag och ansvarsområden

Den nationella nivån skall vara en sammanhållande kraft som med lyhördhet och kompetens stärker Svenska kyrkans samlade förmåga att förkunna evangelium i ord och handling.

Detta gör nationell nivå genom att företräda Svenska kyrkan i kontakter med andra delar av det svenska samhället och i ekumeniska relationer. Också genom sitt ansvarstagande för internationell mission och diakoni, för den gemensamma informationen och medlemskommunikationen, i arbetet med kulturfrågor och genom att vara Svenska kyrkans gemensamma röst utåt företräder den nationella nivån Svenska kyrkan och bidrar till att klargöra vad dess tro, bekännelse och lära innebär.

Organen på nationell nivå har ett tydligt ansvar för att Svenska kyrkan har stabila förutsättningar att i en rikstäckande verksamhet fullgöra sitt uppdrag. Den nationella nivån gör detta genom att utveckla kyrkans regler och svara för överprövning av andra beslut i Svenska kyrkan. Det sker också genom förvaltningen av Svenska kyrkans gemensamma tillgångar, utjämningssystemet och utveckling och förvaltning av gemensamma administrativa system. Nationell nivå bidrar också genom sitt arbete med utbildningsfrågor till att Svenska kyrkans medarbetare får nödvändig kompetens. Vidare verkar nationell nivå för att Svenska kyrkan är rikstäckande inte bara geografiskt utan också demografiskt genom ett särskilt ansvar för verksamheten bland svenskar i utlandet och för Svenska kyrkans arbete med kyrkans språkliga minoriteter.

Slutligen stödjer den nationella nivån Svenska kyrkans anpassning till förändrade förutsättningar genom sitt ansvar för forskning och utvecklingsarbete. Detta stöd ut-formas i en nära dialog med stiften.

1.4 Inriktningsmål under planeringsperioden

De förändringar i inriktningsmål som föreslås avser framför allt medlemskommunikationen, verksamheten bland svenskar i utlandet och verksamheten för språkliga minoriteter. Strävan är att tydliggöra att verksamheten på nationell nivå bedrivs väl samlat och att bättre inrikta verksamheten på att ytterligare öka Svenska kyrkans förmåga att bedriva en rikstäckande verksamhet.

Inom parentes anges en kortform för enklare hänvisning till inriktningsmålet.

1.4.1 Företräda

♦ Svenska kyrkan skall vara en tydlig rikstäckande, evangelisk-luthersk folkkyrka, bekännelsekyrka och brokyrka som i ord och handling levandegör evangelium i vår tid. (Tydliggöra Svenska kyrkan)

♦ Svenska kyrkan skall i samverkan med kyrkor, ekumeniska samarbetsorgan och kyrkorelaterade organisationer ta sin del av den världsvida kyrkans gemensamma ansvar för mission och diakoni i praktiskt arbete och genom fördjupad teologisk reflektion. (Internationell samverkan)

♦ Svenska kyrkan skall vara aktiv i ekumeniska organ och i redan etablerade dialoger och kyrkogemenskaper och dra nytta av det nätverk som bildas genom Svenska kyrkans partner, församlingar och verksamhetsplatser i utlandet. (Ekumenisk hållning)

♦ Svenska kyrkan skall ha en tydlig medlemskommunikation präglad av närvaro, öppenhet och hopp. Kommunikationens syfte är att stärka samhörigheten med Svenska kyrkan. (Kommunikation)

♦ Svenska kyrkans röst i det svenska samhället skall ha en sådan trohet i tolkningen av evangelium att Guds kärlek och befriande kraft blir synlig i världen. (Kyrkans röst)

1.4.2 Ta ansvar

♦ Svenska kyrkans olika delar skall ges acceptabelt likvärdig tillgång till kompetent personal, ekonomiska resurser och administrativt stöd så att kyrkan kan bibehållas rikstäckande. (Bibehållen rikstäckning)

♦ Svenska kyrkans församlingar skall uppmärksammas på de språkliga minoriteternas villkor och dessa minoriteter skall erbjudas förutsättningar att på likvärdigt sätt delta i församlingslivet. (Språkliga minoriteter)

♦ Svenska kyrkan skall säkerställa att svenskar som vistas i utlandet, och personer som tillfälligt befinner sig i svåra eller särskilt utsatta situationer i Sverige, kan behålla eller upprätta en levande kontakt med och relation till Svenska kyrkan och omfattas av kyrkans pastorala och diakonala omsorg. (Särskilda situationer)

♦ Svenska kyrkan skall i sin verksamhet sträva efter att vara tillgänglig på villkor som är anpassade till den som söker kontakt med henne. (Tillgänglighet)

♦ Svenska kyrkan skall ha enkla regler, effektiv administration och en effektiv styrning av verksamheten på nationell nivå. (Kyrklig administration)

1.4.3 Stödja

♦ Svenska kyrkan skall ha en god förmåga att utifrån en god teologisk reflektion förutse, analysera och möta utvecklingen i samhället och anpassa verksamheten till denna utveckling. (Kyrkans förmåga)

♦ Svenska kyrkan skall vidareutveckla ett rikt, mångfaldigt och frimodigt kulturliv och sina traditioner och som kulturbärare ha en viktig roll i svenskt kulturliv och samhälle. (Kulturbärare)

1.5 Gemensamma strategier för att nå inriktningsmålen

♦ Vi tydliggör Svenska kyrkan genom ett aktivt teologiskt utvecklingsarbete, fortsatt ekumenisk verksamhet, genom att göra kyrkans röst hörd på allt fler sätt och i allt fler sammanhang nationellt och internationellt samt fortsatta överväganden rörande utjämningssystemets utformning.

♦ Vi stärker förmågan att förutse utvecklingen genom en aktiv omvärldsbevakning och en fördjupad reflektion över vad det är att vara folkkyrka i vår tid.

♦ Vi tar vårt ansvar för mission och diakoni särskilt inom områdena försoningsarbete, församlingsutveckling, ekumenik, religionsdialog, demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.

♦ Vi verkar för en ökad känsla av samhörighet med Svenska kyrkan genom att bedriva en aktiv medlemskommunikation i enlighet med en väl känd kommunikationsplattform och strategi med väl förankrade insatser från nationell nivå.

♦ Vi deltar i samhällsdebatten på ett sätt som präglas av vår tillhörighet till den världsvida gemenskapen och är inriktat på att värna människans värdighet och skapelsens integritet.

♦ Vi förenklar regelverket och effektiviserar administrationen genom att fortlöpande pröva om såväl regler som administration svarar upp mot de reella behov som finns i Svenska kyrkan.

1.6 Arbetet på nationell nivå

En förutsättning för att arbetet på den nationella nivån skall bidra till att stärka kyrkans samlade förmåga att förkunna evangelium i ord och handling är att församlingar och stift har god kännedom om vilken verksamhet som bedrivs på nationell nivå. De måste också ha förtroende för att verksamheten anpassas så att den motsvarar kyrkans behov. I första hand är det mellan stiften och den nationella nivån som en kontinuerlig och tät dialog skall säkerställa att verksamheten motsvarar behoven.

Vidare har organen på den nationella nivån ett ansvar för att enskilda medlemmar, församlingar och samfälligheter får tillräcklig information om den verksamhet som bedrivs och därigenom via stiften eller på annat sätt får möjlighet att påverka hur verksamheten förändras.

På nationell nivå samlas organ med ansvar för arbetet med mission och diakoni internationellt och i Sverige. De erfarenheter och kunskaper som vinns i det internationella arbetet och i den världsvida kyrkan ger viktiga bidrag till kyrkans arbete i ett svenskt sammanhang. Arbetet med internationell mission och diakoni är ett ansvar för hela kyrkan och förutsätter ett engagemang i alla delar av kyrkan. Den internationella och nationella verksamheten är för Svenska kyrkans nationella nivå inte flera skilda arbetsfält utan delar av ett gemensamt åtagande att levandegöra evangelium i ord och handling i varje tid och sammanhang.

En stor del av arbetet på nationell nivå består i att fullgöra långsiktiga åtaganden och skyldigheter som Svenska kyrkan har i förhållande till sina tillhöriga, andra kyrkor och ekumeniska organisationer och till samhället i övrigt. Det ingår också att säkerställa att de beslutande och verkställande organen på nationell nivå får förutsättningar att göra ett gott arbete. Den löpande administrationen är en stor del av verksamheten på nationell nivå. Den nationella nivån måste ha en hög kompetens och kunna möta högt ställda förväntningar och samtidigt hela tiden säkerställa att det löpande arbetet utförs på ett ändamålsenligt sätt utan att kräva mer resurser än nödvändigt.

Kyrkostyrelsen har det verkställande ansvaret för arbetet på nationell nivå. Vid sidan av Kyrkostyrelsen har Kyrkomötet tillsatt organ med ansvar för avgränsade delar av verksamheten. Kyrkostyrelsen anser att frågan om styrning av den nationella nivån och arbetet med att utveckla förtroendemannaorganisationens sätt att styra och utveckla verksamheten bör vara föremål för fortsatt översyn under planeringsperioden. Initiativ till åtgärder när det gäller förtroendemannaorgan som utses av Kyrkomötet måste dock tas av Kyrkomötet och dess nomineringsgrupper.

1.6.1 En god kvalitet på arbetet kännetecknas av:

♦ att den verksamhet som bedrivs på nationell nivå är väl känd av stiften. Stiften skall också känna att de har en god möjlighet att påverka verksamheten så att den anpassas till behoven i alla delar av kyrkan.

♦ att de internationella och nationella verksamheterna är väl integrerade och gemensamt bidrar till att Svenska kyrkan utvecklas.

♦ att kyrkokansliets arbete präglas av god och långsiktig planering, snabb, kunnig och tillförlitlig handläggning samt effektiv sammanträdesadministration.

♦ att verksamheten kontinuerligt utvärderas och samordnas ändamålsenligt med de organ med vilka den nationella nivån samverkar.

♦ att kyrkokansliet erbjuder goda arbetsförhållanden och är en attraktiv arbetsgivare.

♦ att beslut grundas på information om aktuella förhållanden i Svenska kyrkan och i hennes omvärld som samlats in och sammanställts på ett strukturerat sätt.

1.7 Förändringar i kyrka och omvärld

En av de viktigaste arbetsuppgifterna för Svenska kyrkans nationella nivå är att bedriva en god omvärldsbevakning och omvärldsanalys samt sprida de insikter denna analys ger till andra delar av Svenska kyrkan. Detta utgör en grundläggande del i arbetet med att företräda Svenska kyrkan, såväl som i att ta ansvar för den rikstäckande verksamheten och att stödja Svenska kyrkans anpassning till nya förhållanden. Arbetet med att utveckla kvaliteten och samordningen av omvärldsanalysen på nationell nivå är prioriterat under 2005. Det analysarbete som bedrivs i dag har en god kvalitet, men är inriktat på förhållandevis smala bevakningsområden. Utvecklingen av analysarbetet kommer bland annat att leda till att de områden som bevakas blir bredare och att analysarbetet blir mer sammanhållet.

Mot bakgrund av den omvärldsbevakning som bedrivs finner Kyrkostyrelsen skäl att i denna skrivelse beskriva några av de trender och förhållanden i vår omvärld som påverkar oss. Särskilt väljer vi att utveckla det vi kan se som direkt berör förutsättningarna för Svenska kyrkan att på sikt bedriva en rikstäckande verksamhet på det sätt som hittills skett. De trender vi kortfattat beskriver påverkar varandra mer eller mindre och påverkar i stor utsträckning Svenska kyrkan. Trenderna är; minskande allmänna kunskap om kristen tro, konfirmationssedens betydelse för dopfrekvensen, befolkningsströmmarna inom Sverige och slutligen utvecklingen av den ekonomiska basen för Svenska kyrkans verksamhet.

1.7.1 Ett språk för den kristna tron

Kristen tro är i första hand inte en fråga om att intellektuellt kunna bejaka ett antal trossatser och sanningar utan en tillit till den försonande kärlek som erbjuds människorna genom Jesus Kristus. För att människor skall kunna erfara Guds kärleksfulla tilltal just som ett tilltal från Gud krävs kännedom och erfarenhet av den kristna trons begreppsvärld genom vilken vår tillvaro kan tolkas på ett meningsfullt sätt och Gud kännas igen.

I dag saknar människor i ökande grad ett sådant kristet tolkande språk. Detta är resultatet dels av en minskad kontaktyta för undervisning, dels av den ”negativa spiral” som blir följden av att nya föräldragenerationer, som saknar ”trons erfarenhet och kunskap”, är oförmögna att ge sina barn det tolkande språk de själva inte har. Konkret handlar detta om att skolan sedan lång tid i vårt samhälle inte har uppgiften att förmedla kyrkans undervisning, religionskunskapsämnet ges lite utrymme i undervisningen och den kristna traditionsförmedlingen i hemmen förändras. I kyrkans verksamhet ser vi dessutom ett sjunkande deltagande i söndagsskola, kyrkans barntimmar, juniorarbete, konfirmationsundervisning och annan kyrklig verksamhet med unga. Fortfarande deltar cirka 25 procent av kyrkans medlemmar i någon gudstjänst varje år, men även detta ganska låga deltagande sjunker. För huvuddelen av medlemmarna är alltså inte heller gudstjänsterna i dag en fungerande väg för att förmedla erfarenhet av och kunskap om kristet liv.

Det är en utmaning för Svenska kyrkans församlingar att utvecklas som lärande miljöer som fungerar i dagens samhälle och där människor känner igen och kan besvara Guds tilltal i sina liv. För att möta denna utmaning måste vi försöka förstå hur kristen livstolkning kan kommuniceras och bli till erfarenhet för nya människor. I ett mångkulturellt och mångreligiöst Sverige är det inte rimligt att förvänta att samhället skall ta ansvar för religiös fostran och förmedlandet av olika religioners och samfunds traditioner. Svenska kyrkan måste själv möta utmaningen att förmedla det ”tolkande språk” genom vilket människor kan förstå sina liv i ljuset av den kärlek som möter oss genom Jesus Kristus.

För detta krävs religionsdidaktisk kunskap: Vad är det för ”kunskap” och ”tillit” människor behöver för att kunna tolka sina liv i ljuset av Jesu Kristi kärlek? Hur kan sådan ”kunskap/tillit” förmedlas, det vill säga hur kan kunskap om kristen tro bli till erfarenhet av tro?

1.7.2 Konfirmationssedens betydelse för dopfrekvensen

Sedan 1996 då dopet blev medlemsgrundande har andelen medlemmar sjunkit över tiden. Visserligen är dopseden fortfarande relativt hög, omkring 70 procent av de nyfödda döps, men naturligtvis blir inte lika många medlemmar i dag som då man automatiskt blev medlem om någon av föräldrarna var medlem. Sedan 1970 har dopfrekvensen legat mellan 70 och 80 procent. Under mitten av 1990-talet låg den relativt högt, därefter har den successivt sjunkit och 2003 var den nere på 68 procent. Tendensen är inte helt linjär, men det finns skäl att fundera över om inte dopseden håller på att försvagas. Detta är något som sker mycket långsamt och variationen är stor mellan stiften. År 2003 döptes i Stockholms stift 57 procent av de nyfödda. I Luleå stift var motsvarande siffra 80 procent.

Att dopseden under senare år sjunkit på ett mer markant sätt än vad som tidigare varit fallet kan innebära ett trendbrott. Detta kan tolkas i ljuset av den sedan mitten av 1980-talet allt svagare konfirmationsseden. Dopkurvan följer konfirmandkurvan med ungefär 10 års eftersläpning.

En tolkning av detta förhållande är att nyblivna föräldrar som är konfirmerade, i högre grad än andra väljer att döpa sina barn. Eftersom konfirmationsseden kraftigt försvagats sedan mitten av 80-talet – även om försvagningen är olika tydlig i olika delar av landet – är i dag sannolikheten större än tidigare att ingen av de nyblivna föräldrarna är konfirmerade. Om tio år kan det vara så att det är osannolikt att båda föräldrarna är konfirmerade och ovanligt att en av föräldrarna är det. Därmed ökar risken för ytterligare en vikande dopsed. Dop- och konfirmationssed kan alltså antas höra samman på ett tydligt sätt. Den vikande konfirmationsseden och den där till kopplade vikande dopseden både förstärker och förstärks av den ovan angivna utvecklingen mot allt mindre av allmän kristen kunskap, deltagande i gudstjänstlivet och tillgång till ett tolkande språk som är en förutsättning för en levande Gudsrelation.

1.7.3 Demografi

Diskussionen om den mobila människan som söker boende efter livsstil och intresse har under senare år blivit allt mer påtaglig. Till verkstaden och industrin måste man komma till jobbet i tid, i tjänstesektorn har tillgänglighet snarare än punktlighet blivit ett mantra. Förutsättningar av detta slag påverkar var vi väljer att bosätta oss. Parallellt med dessa nya förutsättningar råder en social tröghet som gör att vi inte byter boende hur som helst. Att bo i nära anslutning till en varierad arbetsmarknad är för många människor viktigt. Detta ger fler valmöjligheter, inte minst i form av att byta arbete trots att man bor kvar på samma ställe. Likaså kan flera personer inom samma hushåll hitta arbete, och fritidssysslor, inom lämpligt avstånd från boendet. Särskilt områden i anslutning till de stora studieorterna har denna potential. Detta framgår också av den befolkningsstatistik som årligen presenteras av Statistiska centralbyrån. Dessa orter lyckas inte enbart att attrahera nya studenter att flytta in, de förmår även att behålla många av dem efter studietiden. På motsvarande sätt finns det förlorare i denna demografiska karusell. Ofta rör det sig om traditionella industriorter som inte förmått att möta tidens krav på flexibilitet och valfrihet.

När det gäller frågan om folkomflyttningar, såväl inom landet som över dess gränser, är diskussionen påfallande begränsad i kyrkans sammanhang (möjligen med undantag för den diskussion som sker i de traditionella avfolkningsbygderna i norra Sverige). Detta är något förvånande, eftersom det görs omkring 1,2 miljoner omflyttningar per år. Av dessa medför cirka två tredjedelar att man flyttar över en eller flera församlingsgränser.

Ovanstående bild visar de regioner som växer respektive minskar i befolkningsmängd. Mer rött betyder starkare ökning, mer blått betyder starkare minskning, vitt är i princip oförändrad. Perioden som speglas är 2000 till 2003. Källa SCB¹.

Även om den totala mängden omflyttningar håller sig relativt konstant, ser flyttbeteendet olika ut beroende på var i livscykeln man befinner sig. Till exempel är inflyttarna till storstäderna ofta unga (mellan 19 och 30 år) medan utflyttarna därifrån ofta är barnfamiljer.

I en utredning från 2003 påtalar professor Jørgen Straarup att kyrkan kan förvänta sig en ”skoningslös” folkomflyttning under de närmaste tio åren. Med skoningslös avser han att omflyttningarna som dränerar delar av landsbygden på människor kommer att kräva omfattande finansiell omorganisation. (Svenska kyrkans utredningar 2003:1, sid. 246). Detta säger han i anslutning till utvärderingen av det finansiella utjämningssystemet. Avfolkning/inflyttning torde också förändra villkoren för enskilda församlingar att fungera som kyrka i vår egen samtid.

1.7.4 Kyrkans ekonomi

1.7.4.1 Kyrkoavgiften

Svenska kyrkans verksamhet finansieras till allra största delen genom kyrkoavgiften, 13 av totalt 16 miljarder kronor i intäkter för kyrkan kommer genom denna avgift. Storleken på intäkten bestäms primärt av tre faktorer; avgiftsnivån, antalet medlemmar samt inkomstutvecklingen för medlemmarna.

Avgiftsnivån fastställs av kyrkans egna organ. Nationell nivås del av avgiften, allmän utjämningsavgift, är i kyrkoordningen fastlagd till 7 öre per avgiftskrona eller 0,07 procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten och har inte ändrats sedan år 2000. Medan den genomsnittliga kyrkoavgiften exklusive begravningsavgift höjts något mellan 2000 och 2005 har begravningsavgiftsdelen sänkts motsvarande. Den genomsnittliga totala kyrkoavgiften är 2004 1,22 procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten.

Antalet medlemmar har minskat med cirka 1 procent årligen under senare år, till betydande del som en följd av aktiva utträden. Den ekonomiska effekten av utträdena är större än vad som framgår av de procentuella utträdestalen, eftersom det här till stor del handlar om personer i yrkesverksam ålder. Enbart ålderssammansättningen pekar på att en procentenhet i utträden motsvarar ett inkomstbortfall på ca 1,4 procentenheter.

Enhet: procent	2000	2001	2002	2003	2004
Årlig förändring av antal tillhöriga	-0,5	-1,0	-0,9	-1,1	-1,3
Varav aktiva utträden	-0,2	-0,8	-0,6	-0,8	-1,1
Befolkningsandel (vid årets slut)	82,9	81,8	80,9	79,6	78,3

Utträdestalen har ökat sedan år 2000, men samtidigt drevs värdet för 2004 upp av en uppmärksammad aktion i media och det är därför svårt att bedöma om värdet för 2004 är en del av en trend eller en puckel. Positiv eller negativ uppmärksamhet kring kyrkan kommer att påverka de framtida utträdestalen. Mot slutet av planeringsperioden börjar dessutom de stora barnkullarna från slutet av 80-talet komma upp i en ålder då de prövar sitt medlemskap i kyrkan. I rambudgeten räknas med en fortsatt medlemsminskning i ungefär samma takt som 2004.

Inkomstutvecklingen för medlemmarna mätt som genomsnittligt avgiftsunderlag per medlem, påverkas av den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället i form av löneutveckling och inte minst av sysselsättningens utveckling. Sveriges Kommuner och Landsting gör för kommunernas behov en prognos över skatteunderlagets utveckling där man väger in faktorer som löneutveckling, sysselsättningsgrad och befolkningsförändringar. Dessutom beaktas effekten av omläggningar i skattesystemet som påverkar skatteunderlaget, till exempel utökade grundavdrag.

Förbundets prognos är relevant för kyrkan frånsett att vi har att beakta att i stället för en årlig befolkningsökning på ca 0,5 procent har vi en medlemsminskning på ca 1 procent. Därtill kommer att inkomstutvecklingen för tillhöriga och icke tillhöriga kan skilja sig åt. En ytterligare osäkerhetsfaktor är hur stor den ekonomiska effekten är av utträden – med säkerhet är den högre än utträdesprocenten anger.

Det förskott på kyrkoavgiften som kyrkan erhåller respektive år baseras på medlemmarnas inkomster två år tidigare – och då även på medlemstalen för inkomståret. Det gör att exempelvis en ökad sysselsättning under 2005 med åtföljande högre avgiftsunderlag slår igenom i kyrkoavgiften först år 2007. På samma sätt slår 2004 års höga utträden igenom först i förskottet år 2007.

Följande tabell sammanfattar antagandena för planeringsperioden enligt Sveriges Kommuner och Landsting:

Årlig procentuell förändring	Budgetår	2005	2006	2007	2008
	Inkomstår	2003	2004	2005	2006
Skatteunderlag		2,7	3,0	3,9	4,2
Regeländringar i skattesystemet		1,4	-	-0,2	-
Summa förändring skatteunderlag		4,1	3,0	3,7	4,2

Dessa årliga ökningstal skall justeras för att ta hänsyn till den ekonomiska effekten av medlemsminskningen och till att det i ovanstående siffror i princip finns med ett antagande om befolkningsökning. Erfarenhetsmässigt har justeringen brukat behöva vara 1–1,5 procent och den har i rambudgeten försiktigtvis satts till 2 procent.

1.7.4.2 Församlingarnas ekonomi

Församlingarnas intäkter från kyrko- och begravningsavgifter ökade snabbt under början av 2000-talet. Avgiftsunderlaget steg samtidigt som slutavräkningarna var stora. Å andra sidan ökade församlingarnas kostnader i ungefär samma takt med följd att redovisat nettoresultat varit relativt stabilt. Undantaget utgör år 2002 då resultatet drogs ner av stora underskott i finansnettot.

Den genomsnittliga soliditeten (eget kapital som andel av totala tillgångar) har varit stabil. Det skall dock noteras att soliditetsmåttet är svårtolkat då kyrkobyggnaderna kan vara mycket olika värderade, men vid en likartad redovisning är måttets förändring över tiden intressant.

En mer oroande bild får man om man ser till hur många enheter som redovisar underskott. Det skall dock tilläggas att de 261 enheter som redovisar underskott år 2003 endast svarar för 10 procent av helheten mätt med kyrkoavgifterna.

I följande tabell har utvecklingen i församlingarna 2000-2003 sammanfattats:

Årlig procentuell förändring av	2000	2001	2002	2003
- Kyrkoavgiftsintäkterna*		7,1%	7,3%	5,4%
- Verksamhetens kostnader		5,5%	7,8%	7,4%
Nettoresultat miljarder kr	1,1	1,1	0,5	1,1
Soliditet	74%	75%	75%	76%
Antal enheter med negativt resultat	161	125	185	261

* Kyrkoavgifter inkl. begravningsavgifter.

Avgiftsintäkterna har som framgår ovan ökat kraftigt. Avgiftssatserna har varit i stort sett oförändrade. Ökningen är i stället en effekt av ökat avgiftsunderlag och stora slutavräkningar. Eftersläpningen i beräkningen av kyrkoavgiften gör att den försämrade konjunkturen och de ökande utträdena slår igenom i förskotten först efter två år, samtidigt som slutavräkningen då blir kraftigt sänkt genom att det tidigare erhållna, för höga, förskottet då skall justeras.

Vidstående tabell visar den årliga förändringen i total kyrkoavgift exklusive begravningsavgift (dvs. förskott plus slutavräkning). Vi ser där att det sker en kraftig uppbromsning av ökningstakten en bit in på årtiondet till följd av den ovan nämnda eftersläpningen. Det här ställer stora krav på kontroll av kostnadsutvecklingen.

1.7.5 Sammanfattande kommentarer

Detta utgör långt ifrån en heltäckande bild av den omvärld i vilken Svenska kyrkan har att fullgöra sitt uppdrag att förkunna evangelium i ord och handling. Stora och viktiga trender som påverkar förutsättningarna för till exempel den internationella verksamheten och kapitalförvaltningen har inte berörts alls. Det vi här beskrivit ger ändå underlag för några kommentarer om vad som är viktigt för Svenska kyrkans möjligheter att vara verkligt rikstäckande. Därmed blir det också viktigt för nationell nivå som har ett ansvar för att kyrkan kan ha en rikstäckande verksamhet.

Utmaningarna för Svenska kyrkan är många och ser olika ut i olika delar av landet och i olika delar av befolkningen vilket visas inte minst i rapporten Medlem i Svenska kyrkan som publicerades i december 2004. Vissa av utmaningarna kan Svenska kyrkan försöka möta genom att utveckla sin verksamhet på ett kreativt sätt som motverkar utvecklingen. Andra utmaningar kan kyrkan inte påverka utan de medför krav på anpassning från kyrkans sida.

Vi ser att vi allt mindre kan veta vilken kunskap och vilka erfarenheter som de som kyrkan möter har om kyrkan, hennes liv och språk. Detta gör att det blir allt svårare att veta under vilka förutsättningar kyrkan och hennes budskap upplevs som relevant, tröstande eller hoppingivande. Det gör också att den enskildas relation till kyrkan kan växa eller ifrågasättas i många olika och för kyrkan nya sammanhang och situationer. Vi kan anta att detta blir tydligare ju längre ner i åldrarna vi kommer. Vi kan också anta att detta kommer att bli än tydligare eftersom vi ser uppenbara tecken på att allt färre unga kommer i kontakt med sammanhang där sådan kunskap och relevanta erfarenheter förmedlas och diskuteras.

Vi vet att allt fler av dessa unga människor med en svag relation till kyrkan kommer att flytta och därmed byta socialt sammanhang och hemvist. Flyttningarna medför i ökande utsträckning att vissa församlingar upplever en ökande andel av personer med svag relation till kyrkan. Att allt fler har allt mindre kännedom om kyrkans budskap innebär också att de församlingar som har att möta en ökande andel ungdomar och unga vuxna måste vara än mer aktiva och kreativa än förr. För andra församlingar innebär flyttningarna ett minskande underlag för alla former av verksamhet som vänder sig till ungdomar och unga vuxna.

Att vara mer aktiv och mer kreativ förutsätter ofta också att man kan använda mer resurser. Men det vi beskrivit när det gäller utvecklingen av församlingarnas ekonomi tyder på att antalet församlingar som redan i dag förbrukar mer ekonomiska resurser än vad som finns ökar. Vi har konstaterat att de närmaste åren kommer Svenska kyrkans ekonomi sammantaget att vara mer ansträngd än på länge, beroende på att de senaste årens jämförelsevis höga utträdessiffror och samhällsekonomiska utveckling först nu får fullt genomslag i intäkterna för kyrkan.

Sett i detta sammanhang har Svenska kyrkans nationella nivå ett ansvar för att lyfta fram och utveckla nya sätt och vägar att låta människor möta kyrkan och hennes budskap. Det är viktigt att vägarna till sådana möten blir flera och mer varierande. Svenska kyrkans internationella verksamhet, verksamheten bland svenskar i utlandet, kyrkans diakonala verksamhet i Sverige oavsett huvudman och all församlingsverksamhet hör samman. Våra verksamheter måste utformas och kommuniceras som en sammanhållen helhet. Därigenom ökas möjligheterna att hjälpa människor att hitta vägar att förstå sitt liv i ljuset av den kärlek som möter oss genom Jesus Kristus och det hopp evangeliet ger grund för.

Vägarna in i kyrkans liv måste bli flera och kyrkan måste på nya sätt kunna förmedla en grundläggande kunskap och ett språk som inte längre är en allmän tillgång. Den som i ett visst sammanhang en gång fått en positiv relation till kyrkan måste kunna känna igen och hitta tillbaka till kyrkan även efter en flytt eller i ett nytt skede av livet eller i ett nytt sammanhang. Hon måste då kunna bygga vidare på den tidigare relationen. Att bygga en samhörighet med kyrkan som överlever de utmaningar vi beskrivit är nödvändigt och något som Svenska kyrkans nationella nivå på många sätt måste bidra till.

Samtidigt måste nationell nivå ha en stark medvetenhet om de ekonomiska förutsättningarna som gäller för växande respektive krympande församlingar. Nationella åtgärder som på olika sätt gör mer resurser tillgängliga för att fullgöra uppdraget att förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling kommer att bli allt viktigare.

1.8 Åtaganden som Kyrkostyrelsen särskilt vill lägga fram

1.8.1 Relationen till staten måste ses över

Under planeringsperioden kommer Kyrkostyrelsen att genomföra samtal och överläggningar med staten avseende förutsättningarna för kyrkans verksamhet. När det gäller reglering av kyrkoantikvarisk ersättning, rätten till ledighet för förtroendeuppdrag i kyrkan och beskattning av prästlönetillgångar gäller nuvarande förhållanden fram till 2009.

Samtalen kan leda till att även andra frågor kring relationen mellan staten och kyrkan belyses. Som exempel kan nämnas förutsättningarna för att införa nedre och övre gränser för enskilda medlemmars kyrkoavgift, regelverket i övrigt kring prästlönetillgångarna och samverkan kring det offentliga musiklivet i Sverige. Det är nödvändigt att eventuella förändringar i statliga åtaganden och i det allmänna regelverk som anger förutsättningarna för kyrkans verksamhet kan klargöras i god tid. Målsättningen är att nödvändiga anpassningar av det inomkyrkliga regelverket och kyrkans verksamhetsplanering skall ges tillräcklig tid för reflektion och konsekvensanalys i alla delar av kyrkan.

1.8.2 Den nya kyrkogemenskapen med Svenska Missionskyrkan

Nästa års kyrkomöte fattar beslut om ett förslag till kyrkogemenskap med Svenska Missionskyrkan. Om en sådan kyrkogemenskap kommer till stånd innebär den ett åtagande för hela Svenska kyrkan att på olika sätt förverkliga det närmande mellan dessa kyrkor som gemenskapen innebär. Nya samarbetsformer behöver utvecklas, gamla samarbetsformer kan behöva förnyas. Nationell nivå har ett övergripande ansvar för att följa och stödja de praktiska konsekvenserna av denna nya överenskommelse.

1.8.3 Ett förstärkt Europaarbete

Utvidgningen av den Europeiska Unionen och utvecklingen i de östra delarna av Europa medför nya villkor både när det gäller enskilda frågor där Svenska kyrkan traditionellt samarbetar med andra kyrkor i Europa och när det gäller relationen mellan Svenska kyrkor och andra kyrkor i vår geografiska närhet. Svenska kyrkans nationella nivå har ett ansvar för att vårda och utveckla relationer och samarbeten med andra kyrkor i Europa. De förändrade förutsättningarna i Europa medför att vårt ekumeniska och europeiskt förankrade arbete måste utvecklas och anpassas i nära samarbete med inte minst andra nordiska kyrkor.

1.8.4 En utbildningsorganisation för dagens förutsättningar

Under flera år har Svenska kyrkans utbildningssystem varit föremål för utredningar och översyn. Välutbildad personal i tillräcklig omfattning är en av många förutsättningar för att Svenska kyrkan skall kunna vara en kyrka medlemmarna känner glädje över att tillhöra. Under planeringsperioden skall kyrkans system för utbildning till tjänst i kyrkan ges en utformning och regelverk som är anpassat både till kyrkans behov och till kyrkans resurser på längre sikt. I detta arbete inkluderas också de förändringar i de kyrkomusikaliska utbildningarna som diskuterats i samband med remissbehandlingen av utredningen Kyrkan mitt i musiklivet.

1.8.5 Medlemmarnas relation till kyrkan, kyrkans olika delar och verksamhet

Det framgår i denna skrivelse att den nationella nivåns arbete med Svenska kyrkans gemensamma medlemskommunikation är högt prioriterad denna planeringsperiod. Frågan om hur och på vilken grund medlemmarna har en levande relation till Svenska kyrkan utgör ett åtagande och en utmaning för lång tid framåt. Många av medlemmarna har en tydlig och medveten relation till sin församling. Men det finns också många som ser sitt medlemskap som ett medlemskap i Svenska kyrkan i stort och mer oberoende av verksamheten i församlingen. Arbetet med att vårda medlemmarnas samhörighet med och engagemang i Svenska kyrkan ställs inför nya och allvarliga utmaningar. Detta har belysts inte minst av den religionssociologiska forskning som bedrivs inom kyrkokansliet. Nationell nivå har här ett ansvar att inte bara främja och stödja utan också leda Svenska kyrkans anpassning av sin verksamhet och medlemskommunikation till dessa utmaningar.

1.8.6 Ungdomsarbetet

Barn och unga har en särskild ställning i kristen tro och i vår kyrka. På nationell nivå fortsätter arbete med att stödja förnyelse och utveckling av Svenska kyrkans ungdomsarbete. Framför allt fokuseras under planeringsperioden Svenska kyrkans konfirmationsarbete, kommunikationen med kyrkans unga medlemmar och ungdomars möjlighet att kanalisera sitt engagemang för internationell solidaritet.

I samverkan med stiften följer vi också utvecklingen i församlingarna för att se om detta fält ytterligare behöver förstärkas utöver det som nu också görs bland annat i samarbete med Svenska kyrkans unga och diakoniinstitutionerna.

1.8.7 En förstärkt beredskap för katastrofarbete

Bland annat flodvågskatastrofen julen 2004, terroristdådet i Bali 2002 och olyckan på Linateflygplatsen 2001 har visat att Svenska kyrkans nationella nivå har en särskild roll att spela vid tillfällen då många svenskar från olika delar av landet drabbas av traumatiska händelser. Detta oavsett om det sker i Sverige eller utomlands. Förväntningarna är stora på ett snabbt, skickligt och ändamålsenligt agerande i församlingarna, stiften, inom ramen för kyrkans internationella verksamhet och inte minst av Ärkebiskopen. För nationell nivå medför denna typ av händelser ett krav på beredskap att snabbt samordna kyrkans agerande och att i olika sammanhang direkt företräda trossamfundet i sin helhet. Under planeringsperioden kommer gjorda insatser att utvärderas och beredskapsorganisationen på nationell nivå ses över för att motsvara de krav som kan och bör ställas.

1.8.8 Svenska kyrkan skall vara aktiv i samhällsdebatten

Kyrkans ställningstagande kan antas bli efterfrågat i ett stort antal frågor som blir aktuella i samhället under planeringsperioden. Både i vår dialog med myndigheter och med andra kyrkor och folkrörelser och i kontakter med allmänhet och press märks ett intresse för kyrkans deltagande i samhällsdebatten. Den nationella nivån har getts ett särskilt ansvar att vara Svenska kyrkans gemensamma röst och har en fortsatt hög ambition att på en evangelisk-luthersk grund tydliggöra kyrkans budskap för att skapa opinion i relevanta samhällsfrågor. Ett aktivt deltagande i samhällsdebatten är ett av de viktigaste sätt nationell nivå har för att bidra till att evangelium om Jesus Kristus förkunnas och tolkas i vår tid.

1.8.9 Mer flexibel resursfördelning

Utjämningssystemet syftar till att minska vissa statistiskt iakttagbara skillnader mellan intäkter och kostnader i våra olika församlingar och därigenom skapa mer likvärdiga förutsättningar för församlingsverksamhet i hela landet. Samtidigt ser vi att det från tid till annan uppstår behov av ett mer riktat stöd till församlingar som får särskilda åtaganden eller där nya förutsättningar skapar särskilda behov av utvecklingsinsatser. Nationell nivå har ett ansvar för att systemen för att överföra resurser dit detta behövs är tillräckligt flexibla.

Kyrkostyrelsen anser att det tillfälliga överskott som för närvarande kan ses i den nationella nivåns ekonomi till en mindre del kan användas till sådana riktade resursförstärkningar utan att den ekonomiska stabiliteten riskeras. Under planeringsperioden kommer nya metoder att utvecklas för att med hjälp av stiften möjliggöra särskilda satsningar, till exempel nydanande arbete inom områden som evangelisation, diakoni, arbete med flyktingar, barn och ungdomar eller musik. Det kan också vara fråga om riktade satsningar till församlingar som delar vissa givna förutsättningar, till exempel församlingar i storstäder eller församlingar med mycket låg andel medlemmar i befolkningen. En modell kan vara att medel fördelas till respektive stift, som utan krav på annan motprestation än en återrapportering av vunna erfarenheter utnyttjar medlen i lokala och regionala projekt inriktade mot verksamhetsutveckling inom områden som prioriteras av stift och Kyrkostyrelsen.

1.8.10 Utveckling av Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem

Genom Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem har Svenska kyrkan en unik möjlighet att agera som brokyrka med en tydlig evangelisk-luthersk profil i en turbulent omgivning där Svenska kyrkan har ett gott anseende och ett brett kontaktnät. I STI finns också möjligheter att skapa en god utbildnings- och forskningsmiljö. Det är ett viktigt åtagande för den nationella nivån att utveckla STI och den verksamhet som bedrivs där.

1.9 Framtida utmaningar som Kyrkostyrelsen vill lägga fram

1.9.1 Strukturfrågorna, hur kan kyrkan vara rikstäckande

Kyrkostyrelsen förutsåg i förra årets skrivelse att frågan om på vilket sätt kyrkan kan vara rikstäckande kommer att bli allt mer aktuell. Utvecklingen det gångna året bekräftar detta.

Kyrkoordningens reglering av kyrkans indelning tar sin utgångspunkt i församlingslivet och ställer krav om gudstjänstfirande, kyrkorum och ett lokalt ansvarstagande för verksamheten. Kravet på att bedriva en rikstäckande verksamhet gäller alltså i grunden att församlingsindelningen och därmed kyrkans gudstjänstfirande, undervisning, diakoni och mission skall vara rikstäckande. Detta krav gäller i praktiken också begravningsverksamheten.

Vi ser nu allt tydligare att det kan vara en förutsättning för en rikstäckande församlingsverksamhet att den administrativa verksamheten rationaliseras vilket också kan leda till att den koncentreras. Vidare kräver en god församlingsverksamhet ibland särskild kompetens som inte rimligen kan förväntas finnas i varje församling. Rationalisering och tillgång till särskild kompetens kan uppnås genom bildandet av större pastorat och samfälligheter men det kan också ske genom andra samarbets- och samverkansformer. Sådana nya samarbets- och samverkansformer utvecklas och initieras nu på flera håll i landet. Detta har tydligt visats i det samverkansprojekt som Svenska kyrkans Församlingsförbund och Svenska kyrkan drivit gemensamt och som avslutas 2005.

Kyrkostyrelsen avser inte att i år föreslå Kyrkomötet några nya åtgärder i denna riktning men kommer att aktivt följa och bidra till åtgärder som leder till att församlingens grundläggande uppdrag kan fullgöras på ett rikstäckande sätt. Detta kan komma att leda till att kyrkans administrativa verksamhet i stift och på nationell nivå måste tillföras resurser för att minska administrativa kostnader i församlingar och samfälligheter. Att regionala eller centrala administrativa centra skapas eller utvidgas kan dock bara försvaras om de på ett tydligt sätt gynnar möjligheterna att bedriva en rikstäckande församlingsverksamhet.

1.9.2 Kostnadsstrukturen inom kyrkan i framtiden

Kyrkans kostnader för sin verksamhet domineras av kostnader för personal och för fastigheter. Detta innebär att stora delar av kostnaderna för den kyrkliga verksamheten är svåra att förändra så snabbt som är önskvärt i ett läge där de ekonomiska förutsättningarna i stort förändras snabbt. Det kommer att vara en utmaning för nationell nivå att ta ställning till när stödet till en rikstäckande verksamhet skall sikta på att skapa förutsättningar att fullgöra långsiktiga åtaganden även i framtiden och när stödet i stället skall inriktas på att förändra kostnadsstrukturen genom att underlätta att avsluta sådana långsiktiga åtaganden.

1.9.3 Chefsförsörjning och kyrkligt ledarskap

Kraven på kyrkans ledare på alla nivåer blir allt högre. Detta gäller både anställda och förtroendevalda ledare. De höjda kraven beror bland annat på den generellt högre kompetensnivån hos kyrkans medarbetare, konkurrensen på arbetsmarknaden, allt högre krav från samhällets sida och allt snabbare förändringar i förutsättningarna för den kyrkliga verksamheten. Att kyrkan skall ha en rikstäckande verksamhet och arbetar genom många lokala församlingar innebär också särskilda krav på chefsförsörjningen i kyrkan.

Att säkerställa att kyrkan i framtiden har tillräckligt många och tillräckligt kompetenta ledare och chefer som kan leda utvecklingen av kyrkan är en särskild utmaning där den nationella nivån måste delta aktivt i att hitta lösningar. Utmaningarna avser såväl utformningen av en ändamålsenlig kyrklig organisation som rekrytering och utbildning av dem som skall leda denna organisation.

1.9.4 Begravningsverksamheten – en viktig verksamhet och angelägenhet för den nationella nivån

Vid sidan av dop, konfirmationer och vigslar är det i samband med dödsfall och begravningar och som vårdare av kyrkogårdar och begravningsplatser kyrkan möter de allra flesta som annars bara har någon enstaka kontakt med kyrkan varje år. Intrycket av kyrkan i stort och relationen till kyrkan påverkas för många av hur kyrkan fullgör sitt ansvar som huvudman för begravningsverksamheten. Detta måste i ökande utsträckning uppfattas och behandlas som en av de viktigaste arbetsuppgifterna kyrkan och dess församlingar har. Det är en utmaning för Svenska kyrkans nationella nivå att ta ett mer aktivt ansvar för att detta tydliggörs och också upplevs vara sant av dem som kommer i kontakt med denna del av kyrkans verksamhet.

1.9.5 Det internationella arbetet måste finna nya uttryck

De internationella frågorna har i över hundra år haft en självklar plats i Svenska kyrkans arbete. Genom Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och EFS har människor kommit i nära kontakt med villkor i andra delar av världen. Genom personliga kontakter och utbyten, missionärer, biståndsarbetare, studier och insamlingsverksamhet har Svenska kyrkan, hennes medlemmar och församlingar på ett konkret sätt uttryckt sin tillhörighet till den världsvida kristna gemenskapen. Det är nödvändigt att det arbetet får en fortsättning. Det förutsätter att Svenska kyrkan förmår att ge utrymme för människor att i förnyade former gestalta sin vilja att ta ett aktivt ansvar för de internationella frågorna.

En stor del av Svenska kyrkans internationella åtaganden finansieras genom insamlade medel. Insamlingsmarknaden globaliseras och detta innebär en ny konkurrens för Svenska kyrkans insamlingsarbete då internationella aktörer vänder sig till svenska givare. Detta måste mötas både genom ett aktivt arbete i Sverige, och genom ett intensifierat samarbete med kyrkor och ekumeniska biståndsorganisationer i den globala kristna gemenskapen.

1.9.6 Formerna för demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan

Formerna för delaktighet och demokrati i Svenska kyrkan kommer att vara högaktuella under hela planeringsperioden. Vi avser att ta initiativ till en bred diskussion inom kyrkan avseende olika frågor med anknytning till kyrkans styrning från demokratisk synpunkt. Svårigheter att rekrytera förtroendevalda, den allmänna utvecklingen när det gäller bland annat ungdomars och unga vuxnas deltagande i demokratiska strukturer och demografiska förändringar inom Sverige är andra faktorer som gör det tvingande att ta ställning till hur demokrati och delaktighet bäst bevaras i vår evangelisk-lutherska öppna folkkyrka.

En förändring i kyrkans demokratiska system kräver dock en bred debatt med ett stort deltagande. Det är ett viktigt åtagande för den nationella nivån att ge tillräckliga förutsättningar för behandling av denna fråga både genom goda former för samtal och genom framtagande av det underlag som krävs för att få frågan tillräckligt väl belyst.

¹ Observera att Uppsala kommun här redovisas som en region med snabbt minskande befolkning. Förklaringen till det är att Knivsta kommun bildades under denna period och att Uppsalas folkmängd därmed minskade betydligt.