2 Budgeten i sammanfattning

Det budgetförslag som presenteras i skrivelsen innebär sammanfattningsvis en ökning av intäkter och kostnader i förhållande till den rambudget som antogs av Kyrkomötet år 2004. Det egna kapitalet förväntas vid planeringsperiodens slut år 2008 ha stigit till nära 5 miljarder kronor.

2.1 Viktiga budgetantaganden

I kommentarerna till rambudgetens huvuddelar nedan kommenteras de antaganden som ligger till grund för rambudgeten. Inledningsvis lyfts dock några av de viktigaste fram:

♦ Kyrkoavgiftsunderlaget ökar med inkomstutvecklingen i samhället enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognos för skatteunderlagets utveckling, nedjusterat med 2,0 procentenheter för hänsyn till minskande medlemsandel, demografiska förändringar m.m. Den förväntade intäkten i form av allmän utjämningsavgift står i direkt relation till avgiftsunderlaget.

♦ Nettokostnaden för stiftsbidragen påverkas av utdelningen från prästlönetillgångarna. Dessa antas under planeringsperioden komma att påverkas negativt av den stora stormfällningen av skog i början av år 2005.

♦ En real avkastning på värdepappersportföljen om 4 procent årligen.

Utvecklingen i dessa avseenden är i huvudsak given av yttre faktorer som konjunktur och börsutveckling.

2.2 Osäkerheter

Rambudgeten är en uppskattning av den framtida ekonomin baserad på den kunskap som föreligger i juni 2005. Med hänsyn till det tidsspann rambudgeten gäller finns dock osäkerheter, följande exempel kan ge en uppfattning om betydelsen av olika budgetantaganden.

	Förändring	Ungefärlig effekt på resultatet
Allmän utjämningsavgift	1 öre	100 mkr
Medlemsandelen	1%	10 mkr
Personalkostnader	1%	3 mkr
Avkastning på värdepappersportföljen	1%	40 mkr
Nationell finansiering	1%	4 mkr

Den viktigaste intäkten på kort och lång sikt i Svenska kyrkan är kyrkoavgiften. Förändringar i antalet tillhöriga och utvecklingen av avgiftsunderlagen är därmed de i särklass viktigaste faktorerna att följa, inte minst över tiden. Beloppsmässigt och på kort sikt kan emellertid stora fluktuationer i finansförvaltningens resultat anses vara den största osäkerheten i föreslagen rambudget. Som illustrerats i tabellen ovan ger en procentenhets förändring i total avkastning på värdepappersportföljen en effekt motsvarande omkring 40 miljoner kronor på resultatet. Rambudgeten bygger på antagande om en real avkastning (avkastning minus inflation) över tiden om 4 procent. En kortsiktig variation i avkastningen saknar dock betydelse för verksamhetsplaneringen, då denna inte baseras på de årliga intäkterna från finansförvaltningen.

Andra faktorer som kan ha betydelse för verksamheten under planeringsperioden är bland annat förändringar i skattesystemet, ändrad församlingsstruktur, ökad konkurrens på insamlingsmarknaden, politiska beslut kring offentliga bidrag samt rekryteringssvårigheter.

2.3 Översikt över den nationella nivåns ekonomi

Den totala rambudgeten omfattar den nationella nivån, med undantag för verksamhet bedriven i bolagsform. Det ekonomiska resultatet i aktiebolagen planeras på en nivå som saknar betydelse för helheten. I rambudgeten ingår inte heller de kyrkoavgifter som direkt överförs till församlingar, samfälligheter och stift via Kyrkkontot. Detta penningflöde ligger i storleksordningen 13 miljarder kronor årligen och är enbart en förmedling via nationell nivå. På den nationella nivån förvaltas också 125 anknutna stiftelser med totala tillgångar om cirka 100 miljoner kronor. Dessa är självständiga juridiska personer och ingår inte i rambudgeten. I de fall stiftelserna lämnar bidrag till nationell nivå ingår dessa bidrag bland de externa intäkterna.

I följande text avses med Nuvarande rambudget den budget som antogs av Kyrkomötet år 2004 och avsåg perioden 2005-2007 (KsSkr 2004:1). Alla belopp anges i miljoner kronor (mkr) där inte annat anges.

För att få en överblick över ekonomin har rambudgeten grupperats i ett fåtal komponenter i följande tabell. Det innebär en kraftig förenkling och det är viktigt att ta del av de följande förklaringarna för att rätt kunna tolka siffrorna.

Tabell: Översikt över den nationella nivåns ekonomi

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet miljoner kronor	Utfall	budget				Rambudget
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Utjämningssystemet
Allmän utjämningsavgift	718	738	748	761	778	742	757
Generell utjämning	-4	-4	-4	-4	-5	-4	-4
Individuella bidrag	-280	-285	-292	-287	-280	-295	-292
Netto	434	449	452	470	493	443	461
Nationell finansiering	-312	-428	-393	-407	-447	-372	-387
Res. före finansförvaltning	122	21	59	63	46	71	74
Återbet. Pensionskassan	143	-	-	-	-	-	-
Finansförvaltning
Netto kapital- och likviditetsförvaltning	296	199	226	240	253	206	216
Årets resultat	561	220	285	303	299	277	290

Den föreslagna rambudgeten är i allt väsentligt oförändrad i förhållande till nuvarande rambudget. En nyhet i förslaget är dock att budgeten inrymmer en årlig post om 20 miljoner kronor för att möjliggöra riktade satsningar inom prioriterade områden i Svenska kyrkan. Satsningarna görs i samråd med stiften, men avses inte kunna användas i den normala driftsbudgeten för ett stift och skall heller inte användas direkt av nationell nivå. Förslaget innebär att Kyrkostyrelsen från tid till annan kan besluta om stöd till satsningar av olika slag i andra delar av kyrkan, till exempel nydanande arbete inom områden som evangelisation, diakoni, arbete med flyktingar, barn och ungdomar eller musik. Det kan vidare noteras att avkastningen från finansförvaltningen förväntas öka något under planeringsperioden, vilket är en effekt av att det förvaltade kapitalet ökat.

Vad avser utjämningssystemet baseras budgeten på oförändrade förutsättningar, vilket innebär en allmän utjämningsavgift om 7 öre per 100 kronor avgiftsunderlag. Utjämningsnettot ökar något i jämförelse med nuvarande rambudget och beror på en positiv utveckling av avgiftsunderlaget samt nya bedömningar vad gäller stiftens utdelning från förvaltningen av prästlönetillgångarna.

Budgeten baseras när det gäller finansförvaltningen och den kyrkoantikvariska ersättningen på Kyrkofondens styrelses förslag, vilket redovisas i bilaga. Beträffande den allmänna utjämningsavgiften och stiftsbidragen finns en skillnad i relation till Kyrkofondens styrelses förslag, som avseende den allmänna utjämningsavgiften föreslår en nedtrappning med ett halvt öre för vardera av åren 2007 och 2008. Denna sänkning växlas i Kyrkofondens styrelses förslag ut mot en motsvarande sänkning av stiftsbidragen för de två åren. Kyrkostyrelsen har i sina överväganden valt att inte göra någon förändring av den allmänna utjämningsavgiften, utan i stället återföra medel till andra delar av kyrkan genom en särskild post för prioriterade satsningar. Som en konsekvens av detta föreslår Kyrkostyrelsen heller ingen sänkning av stiftsbidragen.

2.3.1 Allmän utjämningsavgift

Allmän utjämningsavgift utgår i enlighet med kyrkoordningen med 7 öre per 100 kronor av avgiftsunderlaget. Förutom nivån på avgiftssatsen påverkas den allmänna utjämningsavgiften också av andra faktorer:

♦ Inkomstutvecklingen för genomsnittsmedlemmen. Denna sammanhänger dels med den allmänna inkomst- och inte minst sysselsättningsutvecklingen i samhället och dels av medlemsutvecklingen i olika ålders- och inkomstskikt.

♦ Medlemsutveckling (dop och andra inträden, utträden, dödsfall, in- och utflyttning från landet).

♦ Avgiften baseras på underlaget för kommunal inkomstskatt och påverkas därför av eventuella förändringar av skattesystemet.

Budgeten utgår från Sveriges Kommuner och Landstings prognos för skatteunderlagets utveckling vilken sedan i likhet med nuvarande budget justeras ned, för planperioden med två procent för att beakta att antalet medlemmar minskar, att utträdesfrekvensen är högre för åldersgrupper med högre genomsnittsinkomster samt att det finns en osäkerhet kring bedömningen av den allmänna inkomstutvecklingen.

Den svaga utvecklingen av sysselsättningen innebär att prognosen för skatteunderlagets utveckling har sänkts något sedan nuvarande rambudget gjordes. Detta, i kombination med den ovannämnda tvåprocentiga nedjusteringen, innebär låga ökningar av Svenska kyrkans avgiftsunderlag och därmed av allmän utjämningsavgift, vilket framgår av följande tabell.

Tabell: Allmän utjämningsavgift med beräkningsantaganden

Enhet miljoner kronor	Utfall	Detalj- budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Allmän utjämningsavgift	718	738	748	761	778	742	757
Öre	7,0	7,0	7,0	7,0	7,0	7,0	7,0
Prognos Sveriges Kommuner o Landsting	5,3%	4,1%	3,0%	3,7%	4,2%	3,3%	4,0%
Justering	-1,5%	-0,9%	-2,0%	-2,0%	-2,0%	-2,0%	-2,0%
Årlig förändring av Svk:s avgiftsunderlag
	3,8%	3,2%	1,0%	1,7%	2,2%	1,3%	2,0%

Att intäkten från allmän utjämningsavgift är högre i den föreslagna rambudgeten trots en lägre ökningstakt i Sveriges Kommuner och Landstings prognos beror på att avgiftsunderlaget som ligger till grund för 2005 års allmänna utjämningsavgift var högre än förväntat. Skälet till detta är att genomsnittsinkomsten och förändringstakten av inkomsten bland tillhöriga varit något högre än i gruppen icke-tillhöriga.

2.3.2 Generell utjämning

Den generella utjämningen följer av kyrkoordningens bestämmelser kring inkomst- och kostnadsutjämning. Framförallt omfattningen på kyrkotillhörighetskomponenten har tenderat att öka kraftigt senare år (en kombination av ökade personalkostnader och minskande tillhörighetstal) och föreslagen rambudget utgör en framskrivning av hittillsvarande tendenser. Genom att avgifter och bidrag i stort följer varandra har detta ingen direkt inverkan på nationell nivås ekonomi. Det framgår av raden nettokostnad i tabellen nedan där budget för den generella utjämningen sammanfattas.

Tabell: Generell utjämning

Enhet miljoner kronor	Utfall	Detalj- budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Utjämningsavgifter	611	596	625	651	680	616	628
Utjämningsbidrag	615	600	629	655	685	621	633
Nettokostnad	-4	-4	-4	-4	-5	-4	-4

2.3.3 Individuella bidrag

Beträffande de individuella bidragen i utjämningssystemet föreslås dessa ligga kvar på de nivåer som angavs i nuvarande rambudget.

Utdelningen från förvaltningen av prästlönetillgångarna, särskild utjämningsavgift, är särskilt svårbedömd i föreslagen rambudget med hänsyn till de okända konsekvenserna av stormfällningen av skog i början av 2005. Mot bakgrund av detta har nivån initialt lagts något lägre än i detaljbudget 2005, för att därefter försiktigt räknas upp. Från och med år 2007 föreslås de specifika kyrkobyggnadsbidragen upphöra. Beloppet läggs i stället in i de generella stiftsbidragen för fri fördelning av stiften. Förändringen förutsätter en kyrkoordningsändring. De individuella bidragen sammanfattas nedan.

Tabell: Individuella bidrag

Enhet miljoner kronor	Utfall	Detalj- budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Stiftsbidrag, brutto	381	376	378	428	428	376	376
Särskild utjämningsavgift	-151	-151	-146	-151	-158	-141	-144
Stiftsbidrag, netto	230	225	232	277	270	235	232
Kyrkobyggnadsbidrag	50	50	50	-	-	50	50
Extra utjämningsbidrag	0	10	10	10	10	10	10
Summa individuella bidrag	280	285	292	287	280	295	292

2.3.4 Nationell finansiering

En stor del av verksamheten vid sidan av utjämning och finansförvaltning på nationell nivå, omkring 64 procent, finansieras med externa medel som gåvor, kollekter och bidrag. Den största delen av dessa intäkter avser den internationella verksamheten. Resterande del av kostnaderna finansieras ur de gemensamma intäkter som beskrivits ovan och som i budgetsammanhang går under benämningen nationell finansiering. Verksamhetens finansiering framgår av följande tabell. Observera att generella och individuella utjämningsbidrag samt kostnader för finansförvaltningen inte ingår i tabellens kostnader. Tabellen visar istället kostnaden för all övrig verksamhet.

Tabell: Externa intäkter, kostnader, destinerade medel och nationell finansiering

	Utfall	Detalj- budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
Enhet miljoner kronor
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Extern finansiering
Kollekter och gåvor	224	205	211	212	212	217	218
Sida- och EU-bidrag	83	113	129	137	139	120	129
Kyrkoantikvarisk ersättn.	112	200	250	300	350	250	300
Övrigt*	63	58	58	61	56	41	41
Summa extern finansiering	481	576	648	710	757	628	688
Kostnader	-759	-1 023	-1 076	-1 153	-1 253	-1 019	-1 096
Förändr. destinerade medel
Avsättning	-35
Ianspråktagande		20	35	36	49	19	21
Nettokostnad (att täckas av nationell finansiering)	-312	-428	-393	-407	-447	-372	-387

* Under rubriken Övrigt ingår t.ex. intäkter som genereras som ränta på destinerade medel (insamlade medel för den internationella verksamheten), bidrag från andra organisationer, stiftelser och myndigheter, försäljningsintäkter m.m. Dessa avser uteslutande annan verksamhet än den som beskrivits ovan som utjämning och finansförvaltning.

Följande graf illustrerar tabellmaterialet avseende extern finansiering.

Storleken på den nationella finansieringen beror dels på omfattningen av verksamheten, dess kostnader, dels på i vilken utsträckning den kan finansieras med externa medel eller genom upplösning av tidigare års avsättningar av ej förbrukad extern finansiering.

Som framgår av tabellen ovan innebär den föreslagna rambudgeten en ökning av de förväntade bidragen till den internationella verksamheten från Sida och EU, samt en upptrappning med 50 miljoner kronor per år av den statliga kyrkoantikvariska ersättningen. Den kyrkoantikvariska ersättningen fördelas efter ansökan till stiften och baseras bland annat på yttrande från antikvariska myndigheter.

Ökningen för posten Ianspråktagande under Förändring av destinerade medel hänför sig till Internationella avdelningen och Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet, där uppbyggda reserver delvis kommer att utnyttjas.

Nationell finansiering ligger, förutom den nya särskilda satsningen om 20 miljoner kronor, oförändrad under 2006 och 2007 i förhållande till nuvarande rambudget. Undantaget är en avvikelse om 1,3 miljoner kronor år 2006 som motsvaras av det ökade utbildningsanslaget för nomineringsgrupperna i Kyrkomötet som beslutades av 2004 års kyrkomöte. För 2007 har ökningen av utbildningsanslaget rymts inom den tidigare ramen. År 2008 ökar ramen med 40 miljoner kronor. Ökningen förklaras främst av den sedvanliga ökningen av budgetreserven om 10 miljoner kronor samt kostnader för kyrkoval 2009 som erfarenhetsmässigt till del faller året före valet, 20 miljoner kronor. En upptrappning sker av finansieringen av den internationella verksamheten med 4 miljoner kronor enligt tidigare princip och bland övriga kostnader kan nämnas preliminära kostnader för en planerad upprustning av ärkebiskopsgården.

Relationen till nuvarande ram, tidigare utfall och detaljbudget framgår på totalnivå av följande graf.

Tabell: Nationell finansiering fördelad per avdelning

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet miljoner kronor	Utfall	budget				Rambudget
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Planeringsavd. samt ÄB
Budgetreserv			10	20	30	20	30
Särskild satsning			20	20	20	-	-
Övrigt	73	85	85	84	85	82	81
Utbildning, forskn., kultur	74	84	88	86	88	84	83
Internationella avd.	12	15	15	19	21	15	19
Avdelningen för SKUT	44	45	47	49	51	47	49
Informationsavd.	30	47	35	33	34	32	32
Kyrkorättsavd.	47	105	42	44	64	41	42
Ekonomi- & finansavd.	18	33	34	36	38	33	34
Personalavd.	14	14	16	16	16	14	14
Totalt	312	428	393	407	447	372	387

2.3.5 Kommentarer:

2.3.5.1 Planeringsavdelningen samt ärkebiskopens kansli

Avdelningen budgeterar kostnader för kyrkomöte, Svenska kyrkans överklagandenämnd, Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd, kyrkostyrelse, ekumeniskt arbete inklusive medlemsavgifter till ekumeniska organ, ärkebiskopens kansli samt stöd till språkliga minoriteter.

Inom planeringsavdelningen återfinns den särskilda satsning som beskrivits tidigare och som är ny i budgeten. Den ökar ramen för avdelningen med 20 miljoner kronor och avser riktade resursförstärkningar via stiften till församlingar och samfälligheter för prioriterade satsningar avseende till exempel evangelisation eller storstadssatsning. Det är viktigt att poängtera att syftet med satsningen är att resurserna i sin helhet skall förmedlas till verksamhet som utförs på andra nivåer än den nationella.

I stället för att på varje avdelning lägga in en reserv för oförutsedda kostnader och eventuella nya åtaganden har, liksom tidigare år, en samlad budgetreserv lagts till avdelningen. Planeringen för de övriga avdelningarna har därmed baserats enbart på nu kända arbetsuppgifter och kostnader. Reserven trappas ner när rambudgeten ”rullas fram”, dvs. i den rambudget som presenteras nästa år kommer budgetreserven för 2007 och 2008 att ha sänkts till 10 respektive 20 miljoner kronor. En reserv om 30 miljoner kronor för 2008 utgör 1,5 procent av de totala kostnaderna på nationell nivå.

Budgeterat behov av nationell finansiering stiger 2006 med 10,2 miljoner kronor jämfört med detaljbudget 2005. Orsaken till detta är att den budgetreserv som nämnts ovan lösts upp i detaljbudget 2005 medan den ligger kvar i rambudget. Bland förändringarna i relation till detaljbudget 2005 finns tillkommande kostnader för arbete med EU-frågor, 1 miljon kronor vardera för åren inom planeringsperioden, samt att 2005 års engångsbidrag till Kyrkornas Världsråds generalförsamling inte återkommer år 2006. Kostnaden för utbildningsanslag till kyrkomötets nomineringsgrupper har höjts med knappt 1,3 miljoner kronor och en utbildningssatsning i samband med introduktion av nya förtroendevalda på nationell nivå efter kyrkovalet 2006 föreslås med 0,3 miljoner kronor. Inom området teologi och ekumenik fortsätter arbetet kring samlevnadsfrågor och ett utrymme om 1,1 respektive 0,6 miljoner kronor har reserverats för 2006 och 2007.

2.3.5.2 Avdelningen för Utbildning, forskning och kultur

Avdelningen budgeterar kostnader för de gemensamma utbildningsprogrammen (präst, kyrkomusiker, församlingspedagog och diakon) liksom kostnader för gemensamma rekryterings- och utvecklingsinsatser. I budgeten ingår även kostnader för forskning och doktorandstipendier samt för kulturprogram. Vidare finns kostnader för miljöarbetet, tidskriften 24tretton samt för utvecklingsarbete inom bland annat musik, diakoni, barn- och ungdoms- samt konfirmandverksamhet.

Behovet av nationell finansiering stiger med 4,5 miljoner kronor mellan detaljbudget 2005 och rambudget 2006. Detta är främst följden av en ökning av utbildningsbidrag till kyrkomusikutbildning vid folkhögskolor och Stora Sköndal med 2,6 miljoner kronor från den tidigare nivån 5 miljoner kronor. En tillkommande kostnad för implementering av EFU-projektet (En Förändrad Utbildning) är budgeterad till 1 miljon kronor för 2006 tillsammans med en personalutökning på 1,5 tjänster vid pastoralinstituten i Uppsala och Lund. Kostnaderna inom Enheten för Kyrka och Samhälle minskar med 0,3 miljoner kronor. Bland minskningarna märks personalkostnader med 0,5 miljoner kronor, exempel på smärre ökningar finns inom musikarbete riktat mot barn och ungdom samt flykting- och invandrararbete. Kostnadsnivån för forskning och kultur bibehålls i allt väsentligt oförändrad. Externa prenumerationsintäkter om 2 miljoner kronor finns för tidskriften 24tretton.

2.3.5.3 Internationella avdelningen

Avdelningens verksamhet finansieras huvudsakligen genom externa intäkter, se tabell.

Tabell: Rambudget Internationella avdelningen

Enhet miljoner kronor	Utfall	Detalj-budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Externfinansiering
Kollekter och gåvor	195	177	184	185	184	189	190
Sida- och EU-bidrag	83	113	129	137	139	120	129
Övrigt	32	30	33	36	27	21	22
Summa intäkter	310	320	346	357	350	330	340
Nationell finansiering	12	15	15	19	21	15	19
Kostnader	-285	-355	-393	-407	-420	-363	-379
Förändr. destin medel	-36	19	32	31	49	18	20
Nettoresultat	0	0	0	0	0	0	0

Externa intäkter under planeringsperioden förväntas öka i förhållande till såväl detaljbudget 2005 som nuvarande rambudget, huvudsakligen hänförligt till ökade Sida- och EU-bidrag samt övriga intäkter. Nivån och ökningen kan ses som ett kvitto på bidragsgivarnas förtroende för verksamhetens kvalitet och Svenska kyrkans kapacitet, vilket är glädjande. Övrigt avser främst bidrag från Radiohjälpen för katastrofinsatser i efterspelet av flodvågskatastrofen i Indiska oceanen. Det egna insamlingsresultatet för katastrofens offer har varit mycket bra, och dessa medel återkommer i rambudget genom ianspråktaganden av ändamålsdestinerade medel då de påverkar resultatet redan år 2005.

I rambudgetskrivelsen (KsSkr 2003:1) uttrycktes en viljeförklaring att höja nationell finansiering till en nivå där den täcker vissa specificerade delar av verksamheten (exempelvis administration och visst arbete i Sverige). I linje med detta har beloppet för 2008 höjts till 21,3 miljoner kronor, vilket ligger i nivå med det tidigare uttryckta målet för nationell finansiering.

Genom att intäkterna överstigit kostnaderna under senare år och reserver (verksamhets- och ändamålsdestinerade medel) på så sätt skapats finns utrymme för att under planeringsperioden budgetera för en ökad verksamhet och därmed högre kostnadsnivå. Detta avspeglas i att drygt 30 miljoner kronor planeras att ianspråktas 2006 respektive 2007 och 49 miljoner kronor år 2008.

Inom den internationella verksamheten finns huvudorsakerna till att de totala kostnadsramarna för den nationella nivån ökar under planeringsperioden. De ökade externa intäkterna och ianspråktagandet av destinerade medel återfinns på motsvarande sätt på kostnadssidan där ökningen mellan detaljbudget 2005 och rambudget 2006 är 38 miljoner kronor.

2.3.5.4 Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT)

SKUT finansieras i huvudsak genom nationell finansiering, men externa intäkter som kollekter och gåvor ger viktiga bidrag till finansieringen. Se följande tabell.

Tabell: Rambudget Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
Enhet miljoner kronor	Utfall	budget
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Extern finansiering
Kollekter och gåvor	13	13	13	13	12	13	13
Övriga bidrag	3	4	6	6	10	3	3
Övrigt	2	1	2	2	2	1	1
Summa intäkter	18	18	21	21	24	17	17
Nationell finansiering	44	45	47	49	51	47	49
Kostnader	-62	-64	-71	-74	-75	-65	-67
Förändr. destin medel	0	1	3	4	0	0	0
Nettoresultat	0	0	0	0	0	0	0

I förhållande till gällande detaljbudget för 2005 märks en ökning på kostnadssidan om 7 miljoner kronor. Denna utgörs i huvudsak av en bemanningsökning med två tjänster, utrymme för etablering av ny verksamhetsplats i Asien, samt för behovet av en översyn av löne- och pensionsvillkor för utlandsanställda. Den nationella finansieringen bibehålls oförändrad i förhållande till beslutad ram, för 2008 höjs nationell finansiering med 1,7 miljoner kronor, en uppräkning med 3,5 procent. Den ambitionsökning som uttrycks i rambudget är förutom höjningen av nationell finansiering år 2008 helt finansierad genom verksamhetsdestinerade medel.

2.3.5.5 Informationsavdelningen

Avdelningen ansvarar för den samlade informationsverksamheten på nationell nivå. Kostnaden för den informations- och insamlingsverksamhet som avser SKUT och Internationella avdelningen belastar och budgeteras dock inom dessa avdelningar.

Behovet av nationell finansiering minskar med 11,5 miljoner kronor i förhållande till detaljbudget 2005. 15 miljoner kronor avser minskning till följd av informationssatsningar i samband med kyrkovalet 2005 som inte återkommer förrän vid kyrkovalet 2009. Differensen, en ökning om 3,5 miljoner kronor, består i huvudsak av samhörighetsprojektet med 2 miljoner kronor år 2006 samt ökande kostnader för kommunikationsutveckling och extern kommunikation.

2.3.5.6 Kyrkorättsavdelningen

Avdelningen budgeterar kostnader för juridisk rådgivning till stift och församlingar inom Svenska kyrkan och för kyrkokansliets avdelningar, för gemensamt arkiv samt för nationella administrativa system. De senare, som svarar för huvuddelen av kostnaderna, omfattar bland annat kyrkobokföring, organisationsregister, kyrkoval, kollekt- och betalsystem, Kyrknätet samt Svenska kyrkans kanslistöd. Slutligen finns här även kostnader för krisberedskap.

I relation till detaljbudget 2005 minskar behovet av nationell finansiering med 63 miljoner kronor. Minskningen till följd av kostnader för kyrkoval 2005 är 65 miljoner kronor. Differensen, en ökning med 2 miljoner kronor, beror i huvudsak på nytillkommande kostnader för samordningsfrågor inom det kyrkoadministrativa området med 1 miljon kronor samt investeringar i systemlösningar, där ett digitalt kartsystem med kyrklig indelning särskilt kan nämnas, tillsammans med en systemförvaltartjänst samt avskrivningar för kyrkobokföringssystemet, organisationsregistret och Svenska kyrkans kollekt- och betalsystem.

2.3.5.7 Ekonomi & finansavdelningen

Avdelningen ansvarar bland annat för ekonomistyrning och redovisning för den nationella nivån, för finansförvaltning, drift av utjämningssystemet och den kyrkoantikvariska ersättningen samt för IT-, fastighets- och kontorsserviceverksamheter. Inom avdelningen budgeteras också kostnaderna för de av kyrkomötet valda revisorerna. Kostnaderna för den finansiella verksamheten belastar finansförvaltningen. På motsvarande sätt belastar kostnaden för personal som direkt betjänar SKUT och Internationella avdelningen dessa avdelningar. Kostnaden för lokaler, kontorsservice samt vissa delar av IT-verksamheten belastar i huvudsak utnyttjande avdelningar.

Behovet av nationell finansiering ökar med omkring 1 miljon kronor i förhållande till detaljbudget 2005. Detta avser kostnader för gemensam kontorsservice som inte fullt ut interndebiteras övrig verksamhet samt kostnader för Svenska kyrkans redovisningskommitté (KRED) för arbete med utveckling av god redovisningssed i Svenska kyrkan.

2.3.5.8 Personalavdelningen

Avdelningen ansvarar för personaladministration för såväl Sverige- som utlandsplacerad personal. Vidare budgeterar avdelningen vissa personalrelaterade kostnader som arbetsmiljöarbete, personalrekrytering och –avveckling, chefsutveckling samt viss gemensam utbildning. Till den del arbetet avser SKUT och Internationella avdelningen belastar kostnaden dessa avdelningar.

Kostnaderna budgeteras omkring 2 miljoner kronor högre än i detaljbudget 2005, vilket är en effekt av en bemanningsökning med en person samt ökade ekonomiska resurser för kompetensomställningsarbete med 1,3 miljoner kronor.

2.3.6 Investeringar

Under budgetperioden planeras omstruktureringar ske mellan Svenska kyrkan på nationell nivå och Stiftelserna Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission och Svenska kyrkan i utlandet, alla med anknuten förvaltning till trossamfundet. Det som åsyftas är stiftelsernas ägarandelar i Verbum AB, Svenska kyrkans press AB och Svenska Kyrkans Förvaltnings AB. Ägarförhållandena är för närvarande spridda, en kvarleva från den tidigare juridiskt uppdelade verksamheten på nationell nivå fram till och med 1997. Förändringen innebär att ägande och hantering av organisationsaktier samlas hos Svenska kyrkan på nationell nivå, vilket ger en förenkling av administrationen.

Inom flera delar av verksamheten sker investeringar i tekniskt systemstöd för att underlätta arbetet såväl för hela kyrkan som för nationell nivå. Vissa investeringar avser utbytesinvesteringar medan andra avser nya systemstöd. Som exempel kan nämnas utjämningssystem, utveckling av organisationsregistret, digitalt kartsystem, kommunikationsstöd och diariesystem.

Till rambudgetåret 2008 planeras en mer omfattande upprustning och ombyggnad av ärkebiskopsgården. Behovet är påkallat av fastighetens nuvarande skick.

2.3.7 Finansförvaltning

Finansförvaltningens resultat utgörs av avkastningen, efter avdrag av förvaltningskostnader, från förvaltningen av de finansiella tillgångarna. Dessa utgörs till allra största delen av de medel som överfördes från den statliga Kyrkofonden 1 januari 2000.

Det långsiktiga målet för förvaltningen är att över en tioårsperiod uppnå en real avkastning på fyra procent, det vill säga om inflationen är två procent innebär det en nominell avkastning på sex procent. I budgetförslaget beräknas avkastningen från värdepappersportföljen till en nivå motsvarande det långsiktiga målet. Fluktuationerna på värdepappersmarknaderna är emellertid stora och faktiskt uppnått resultat för ett enskilt år kan avvika kraftigt.

Tabell: Finansförvaltning

Enhet miljoner kronor	Utfall	Detalj-budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Kapital- o likviditetsförv.	312	223	252	266	279	234	244
Kostnader	-15	-24	-26	-26	-26	-28	-29
Nettoresultat	296	199	226	240	253	206	216
Förräntat kapital 1 jan resp. år	3 292	3 852	4 072	4 287	4 520	3 839	4 012

Kostnader avser främst arvoden till externa förvaltare, men här ingår också kostnader för etisk screening, särskilt systemstöd samt den egna finansenheten. Resultatförbättringen mot nuvarande ram är helt en följd av ett högre förräntat kapital eftersom budgeten för förvaltningsresultatet bygger på det långsiktiga avkastningsmålet.

Det skall understrykas att osäkerheten i budgeten är stor, i synnerhet för enskilda år. Effekten av redan måttliga avvikelser är betydande då en procents avkastning på värdepappersportföljen motsvarar omkring 40 miljoner kronor.

2.3.8 Destinerade medel

För olika verksamheter finns i balansräkningen öronmärkta avsatta medel. Detta gäller främst Internationella avdelningen och Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet. Medlen utgör reserver för framtida behov. Rambudgeten innebär ett relativt omfattande planerat ianspråktagande av medlen, som framgår av följande tabell.

Tabell: Behållning av destinerade medel (värden per 31 december respektive år)

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet miljoner kronor	Utfall	budget				rambudget
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Internationella avd.
Ändamålsdest medel*	21	17	38	29	11	11	4
Bundna verksamhets- destinerade medel	68	67	67	67	67	58	57
Fria verksamhetsdest. medel	212	198	174	151	121	148	136
Summa	300	281	279	247	199	217	197
SKUT
Bundna verksamhets- destinerade medel	1	1	1	1	1	2	2
Fria verksamhetsdest. medel	16	15	11	8	7	11	11
Summa	17	16	12	9	9	13	13
Övriga verksamheter	6	6	5	5	5	5	5
Totalt	323	303	296	261	213	236	215

* En ökning har gjorts av ingående ändamålsdestinerade medel med 30 miljoner kronor per den 1 januari 2006. Beloppet utgörs av extraordinära och obudgeterade insamlade medel inom Lutherhjälpen till förmån för flodvågskatastrofens offer. De insamlade medlen förbrukas enligt en liggande femårsplan.

Med ändamålsdestinerade medel avses medel som, exempelvis genom anvisning från givare, är öronmärkta för viss specifikt ändamål inom verksamheten, till exempel ett visst projekt. Verksamhetsdestinerade medel utgörs av överskott från tidigare års verksamhet, vilka fritt kan disponeras inom verksamhetsgrenen. I de fall dessa bundits upp till särskilda investeringar rubriceras de som bundna verksamhetsdestinerade medel.

2.3.9 Eget kapital

Enligt den förändring i kyrkoordningen som gjordes av 2004 års Kyrkomöte tillåts eget kapital att fluktuera kring en definierad långsiktig nivå – benämnd målvärde. Nivån motsvaras av ett ingångskapital om 3,2 miljarder kronor per den 1 januari 2000, uppräknat med konsumentprisindex. Tillfälliga förändringar i finansresultatet, upp eller ner, balanseras mot eget kapital och påverkar därmed inte budgetutrymmet på kort sikt.

Det egna kapitalet förutses komma att utvecklas positivt under planeringsperioden. I första hand är detta en effekt av förväntad avkastning från finansförvaltningen. Den i föreslagen rambudget årliga ökningen av eget kapital motsvaras av årets resultat för den nationella nivån.

Tabell: Eget kapital och balansomslutning (värden per 31 december respektive år)

	Utfall	Detalj- budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
Enhet miljoner kronor
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Totalt eget kapital	3 852	4 072	4 357	4 660	4 959	4 150	4 439
Målvärde *	3 444	3 513	3 583	3 655	3 728
Över målvärde	408	559	774	1 005	1 231
Konsolidering	112%	116%	122%	127%	133%
Balansomslutning **	6 326	6 500	6 785	7 088	7 387
Soliditet	61%	63%	64%	66%	67%

*) Målvärde definieras som ingångskapital om 3,2 miljarder kronor per den 1 januari 2000,

uppräknat med konsumentprisindex.

**) Totala tillgångar.

Med konsolidering avses kvoten mellan totalt eget kapital och målsatt eget kapital. En konsolidering över 100 procent innebär att det finns en buffert eller reserv som kan parera svängningar i finansförvaltningen. Med soliditet avses eget kapital i procent av balansomslutningen. Soliditeten är god och ökar till följd av ett positivt årligt resultat.

En skattefordran om cirka 150 miljoner kronor finns i juni 2005 avseende löneskatt på återbetalda pensionsmedel från kyrka-stat-reformen. Beloppet har av försiktighetsskäl inte påverkat budgeten för 2005 och därmed inte heller eget kapital.

2.3.10 Totala kostnader

Budgetramen läggs fast i termer av totala kostnader. Det är därför intressant att särskilt jämföra kostnaderna i förslaget med motsvarande i den nuvarande ramen.

Tabell: Totala kostnader

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet miljoner kronor	Utfall	budget				rambudget*
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Utjämn syst, generell del	615	600	629	655	685	621	633
Utjämn syst, indivd bidrag	431	285	292	287	280	295	292
Utlandsverksamheten	347	419	464	481	495	427	446
Kyrkoantikvarisk ersättn	112	200	250	300	350	250	300
Övrigt	316	429	388	397	434	369	378
Totalt	1 821	1 933	2 023	2 120	2 244	1 962	2 049

* Värdena för nuvarande rambudget har räknats om som följd av att särskild utjämningsavgift inte längre bruttoredovisas.

Av tabellen framgår att kostnadsramen totalt sett ökar med 90 miljoner kronor mellan detaljbudget 2005 och rambudgetförslaget för 2006. Den ökade kostnadsramen återfinns inom den kyrkoantikvariska ersättningen med 50 miljoner kronor, den internationella verksamheten med 45 miljoner kronor, utjämningssystemet med 36 miljoner kronor samt den tidigare beskrivna satsningen om 20 miljoner kronor. Att den totala kostnadsramen endast ökar med 90 miljoner kronor trots att de fyra nämnda delarna summerar till 151 miljoner kronor beror huvudsakligen på att kostnader för kyrkovalet faller bort från jämförelsen då dessa faller ut under 2005.

Kostnaderna inom utjämningssystemet förklaras av att beräkningarna är givna och följer av utvecklingen av de bakomliggande faktorerna. Ökade kostnader motsvaras av ökade intäkter.

En parallell finns avseende den kyrkoantikvariska ersättningen som enligt överenskommelsen med staten trappas upp med 50 miljoner kronor per år på såväl intäkts- som kostnadssidan.

Den internationella verksamhetens ökning är i första hand hänförlig till ökade bidrag från Sida och Radiohjälpen samt ianspråktaganden av destinerade medel. Följande graf ger en överblick över den relativa storleken på posterna i ovanstående tabell för år 2006.

2.3.11 Personal

Total bemanning för 2006 planeras vara 461 helårsanställda. Härav utgör utlandspersonal 151 helårsanställda och Sverigepersonal 310 helårsanställda. Bakom siffran 310 för Sverigeanställda ligger en ökning inom den Internationella avdelningens verksamhet, där insatser efter flodvågskatastrofen i Indiska oceanen inneburit en temporär utökning med motsvarande 5 heltidstjänster, samtliga externt finansierade. Bemanning inom Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet ökar med 2 tjänster, också dessa är externt finansierade. I den övriga verksamheten inom Kyrkokansliet från och med 2006 märks en utökning inom personalavdelningen riktad mot utlandsverksamheten.

Bemanningen för 2007 och 2008 planeras, utifrån idag kända förutsättningar, ligga på i huvudsak oförändrad nivå.

Tabell: Budgeterade årsarbetare per avdelning och medarbetarkategori 2006

Avdelning	Avd. chef	Enh. chef	Specia-list(1)	Hand-läggare(2)	Arbets- ledare(3)	Admini-stratör(4)	Övr.(5)	Totalt
Planering/ÄB	1	0	0	18	0	2	0	21
Utb/Forsk/Kultur	1	5	7	16	0	5	17	51
Internationella	1	6	1	33	10	9	0	60
SKUT	1	2(6)	0	3	0	2	0	8
Information	1	5	9	40	1	7	1	64
Kyrkorätt	1	2	2	10	1	5	0	21
Ekonomi&finans	1	4	8	38	1	7	7	66
Personal	1	0	0	12	0	4	0	17
Totalt	8	24	27	170	13	41	25	308(7)

1. Högskoleutbildning, huvudsakligen utrednings- eller forskningsuppgifter.

2. Normalt högskoleutbildning, huvudsakligen självständig ärendehandläggning.

3. Handläggare som också ansvarar för att leda arbete i grupp eller med personalansvar för anställda stationerade utomlands.

4. Normalt gymnasieutbildning, huvudsakligen administrativa uppgifter utan självständig ärendehandläggning.

5. För Utbildning/Forskning/Kultur är detta personal vid Pastoralinstituten, för Ekonomi- och finansavdelningen är detta anställda för vaktmästeri och lokalvård.

6. Regionchefer med personal- och verksamhetsansvar för verksamhetsplatser utomlands redovisas som enhetschefer. Ingen enhet i kyrkokansliet.

7. Ärkebiskop och generalsekreterare ingår inte i denna sammanställning.

2.4 Bidrag till/kostnader avseende övriga nivåer i Svenska kyrkan

Stora delar av budgeten för nationell nivå utgörs av bidrag till andra nivåer i Svenska kyrkan, nämligen utjämningssystemets generella bidrag, 629 miljoner kronor och individuella bidrag, 292 miljoner kronor samt den kyrkoantikvariska ersättningen, 250 miljoner kronor. Samtliga värden avser år 2006.

Andra delar av budgeten avser kostnader som nationell nivå tar i stället för att övriga nivåer blir fakturerade sin andel. Exempel kan vara: avtal med Bonus Presskopia avseende kopiering 7 miljoner kronor, Kyrknätets infrastruktur 9 miljoner kronor, nationella administrativa system som kyrkobokföring, organisationsregister samt kollekt- och betalsystem 15 miljoner kronor, Svenska kyrkans kanslistöd 4 miljoner kronor, bidrag till de lutherska minoritetskyrkornas församlingsarbete i Sverige 4 miljoner kronor samt pensionsåtaganden avseende vissa prästtjänster 1 miljon kronor. Hit kan även räknas kostnader för central upphandling och för licensavgifter för församlingarnas användning av programvara för utveckling av hemsidor på Internet.

Ovanstående exempel svarar tillsammans för drygt 60 procent av kostnadsbudgeten.

2.5

Rambudget i sammanfattning

				Utfall	Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
	Enhet miljoner kronor				Budget				rambudget
				2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
INTÄKTER
	Utjämningsavgifter			1 480	1 334	1 373	1 412	1 458	1 359	1 385
	Kollekter och gåvor			224	205	211	212	212	217	218
	Bidrag, Sida och EU			83	113	129	137	139	120	129
	Kyrkoantikvarisk ersättn.			112	200	250	300	350	250	300
	Övriga bidrag			29	25	33	35	33	18	20
	Kapital- och likviditetsförv.			322	231	260	272	285	241	250
	Övriga intäkter			23	25	17	19	17	15	15
Summa intäkter				2 273	2 133	2 273	2 387	2 494	2 220	2 318
KOSTNADER
	Utjämningsbidrag			-1 046	-885	-921	-942	-965	-916	-925
	Lämnade bidrag			-345	-486	-580	-642	-705	-545	-600
	Övr. externa kostnader			-209	-310	-265	-260	-282	-235	-236
	Personal, utland			-59	-68	-70	-74	-76	-67	-75
	Personal, Sverige			-162	-184	-177	-182	-186	-179	-183
	Budgetreserv			0	0	-10	-20	-30	-20	-30
Summa kostnader				-1 821	-1 933	-2 023	-2 120	-2 244	- 1 962	-2 049
Extraordinär intäkt				143	-	-	-	-
Förändring destinerade medel
	Ändamålsdestinerade			3	5	10	10	17	4	8
	Verksamhetsdestinerade			-38	16	25	26	32	15	13
Summa förändring				-35	20	35	36	49	19	21
ÅRETS RESULTAT				561	220	285	303	299	277	290