![]() |
Bilaga 6 Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) skall bedriva Svenska kyrkans arbete bland de svenskar som för längre eller kortare tid befinner sig utanför Sveriges gränser. Härvid har nämnden uppdraget att ansvara för Svenska kyrkans verksamhet på platser där det finns ett betydande antal svenska sjömän, turister och/eller utlandssvenskar samt i anslutning härtill förekommande lokala ekumeniska kontakter, att ansvara för Svenska kyrkans samarbete med motsvarande organ på nordiskt och internationellt plan, att ansvara för Svenska kyrkans samarbete med Handelsflottans kultur- och fritidsråd, att i samverkan med Svenska kyrkans övriga utrikesorgan utveckla ekumeniska och internationella kontakter, att genom sina ombud och på annat sätt förmedla kunskap till församlingar och enskilda om nämndens verksamhet, att svara för rekrytering, anställning och utbildning av den utlandsbaserade personalen, att främja jämställdheten mellan män och kvinnor inom nämndens ansvarsområde, att samla in medel för den verksamhet som bedrivs inom nämnden. 2 Uppföljning av särskilda mål Inför perioden 1997-99 angav nämnden följande mål: Att fullfölja och utvärdera den påbörjade försöksperioden med regionala konferenser. Försöksperioden med regionala personalkonferenser, som påbörjades 1996, avslutades i och med årets två konferenser, i Singapore 12-16 januari respektive New York 28 september-2 oktober. Båda dessa konferenser arrangerades tillsammans med SKUT:s systerorganisation, Den norske sjømannsmisjon/Norsk kirke i utlandet. SKUT:s arbetsutskott förordade i sin utvärdering en fortsatt satsning på detta fortbildningsprogram för utlandspersonalen. Att utveckla förberedande information och utbildning inför utlandstjänst. En sändningsvecka med 22 blivande medarbetare genomfördes under året. Särskild information och utbildning gavs till dem som skulle tillträda tjänst som föreståndare. Att fortsätta arbetet för att alltfler utlandsförsamlingar förmår bära sina egna driftskostnader. Strävan efter att fler utlandsförsamlingar skall bära sina egna driftskostnader fortsätter och påskyndas av den ekonomiska verklighet som tvingar till en årlig minskning av de till utlandskyrkorna överförda verksamhetsbidragen. Utlandskyrkorna bär i ökande utsträckning helt sina respektive driftskostnader. Att fortsätta arbetet för att inlemma SKUT:s verksamhetsplatser i Svenska kyrkans IT-satsning, bland annat genom anslutning till Internet. Flertalet utlandskyrkor, utanför Europa samtliga kyrkor, är anslutna till Internet och ytterligare några kommer att anslutas under 1999. Möjligheten att sända och ta emot e-post innebär en radikal förbättring av möjligheterna till fortlöpande och nära kontakt, både utlandskyrkorna emellan och med Sverige. Allt fler kyrkor skaffar sig egna hemsidor med länk till Svenska kyrkans hemsida. Genom egna länkar kan de också ge intressant information om lokala förhållanden och övriga svenska institutioner, t.ex. UD:s representation och föreningar som vänder sig till svenskar på platsen. Att bibehålla och om möjligt höja nivån på insamlingsresultatet. Årets insamlingsresultat i Sverige, ca 12 miljoner kronor, nådde inte upp till föregående års slutsumma, där ett större testamente ingick. I stort har dock kollekter, gåvor från enskilda och arbetskretsar bibehållits på tidigare nivå och innebär alltjämt ett för SKUT betydelsefullt stöd. En nyhet för året var samarbetet med Banco Fonder, vilket ger möjlighet att fondspara till förmån för SKUT. Utlandsverksamheten Vid SKUT:s verksamhetsplatser har en god utveckling skett, vilket den innehållsrika översikten sammanfattande visar (bilaga). Den är en god generell beskrivning av SKUT-året, då varje utlandskyrka också detta år har sökt att uppfylla sitt uppdrag, att i gudstjänst, undervisning, mission och diakoni vara Svenska kyrkan bland svenskar i utlandet. Vi lever i samma kyrkoårs- och nationella rytm. Det mesta av allt det man här hemma kan finna i varje församlings arbete finns också med i SKUT-kyrkornas verksamhet. Ja, till och med församlingsborna är oftast desamma, eftersom många av SKUT:s församlingsbor är mer eller mindre tillfälliga "lån" från respektive hemförsamlingar i Sverige. Samtidigt är allt annorlunda, då det är i utlandet som den svenska kyrkan finns! Detta självklara faktum är så betydelsefullt när man skall beskriva SKUT:s verksamhet, att det måste understrykas. De svenskar SKUT möter befinner sig utomlands för längre eller kortare tid. Man är "på bortaplan" med allt vad det innebär av att vara i ny miljö, med nytt språk, med ny kultur, utan det sociala nätverk som familj, vänner, arbetskamrater och just det svenska systemet man själv är van vid innebär. Då blir den svenska kyrkan på platsen det som gör att svensken i utlandet kan känna sig "som hemma på bortaplan". SKUT har privilegiet att få vara hemmaplan för många som har behov av detta stöd och denna trygghet när de är på bortaplan någonstans i utlandet. Oftast är detta enkla faktum tillräckligt, att kyrkan har en öppen dörr till "vardagsrummet" där någon finns som talar modersmålet, som delar erfarenheter av samma kultur och därför kan se på det nya landet med besökarens ögon. Steget att vända sig till samma personer med alla andra frågor och bekymmer liksom glädjeämnen blir då naturligt. I smått och stort får utlandskyrkans personal därför förtroendet att vara ersättningen för allt det man saknar under sin vistelse utomlands. Det blir naturligt att nå fram till de stora livsfrågorna och även se sambandet mellan denna medmänskliga omsorg man möts av och den öppna dörren till gudstjänstrummet i samma kyrka. Detta är utgångsläget för SKUT:s verksamhet, ett levande arv från Sjömanskyrkans beprövade sätt att arbeta, att vara den aktiva uppsökande kyrkan som knyter kontakter i människors vardagsmiljö och samtidigt öppna dörren till en gemenskap som i handling levandegör evangeliets budskap om gudsnärvaro för människans skull. Strävan efter att utveckla samarbetet mellan de nordiska sjömans- och utlandskyrkoorganisationerna pågår kontinuerligt genom SKUT:s medlemskap i Nordiska sjömans- och utlandskyrkorådet. Under året innebar detta arbete bl.a. SKUT:s deltagande i det Nordiska Sjömans- och Utlandskyrkorådets möte i Helsingfors, där reviderade stadgar antogs för rådets arbete och där gemensamt informationsutbyte skedde. De nordiska generalsekreterarna/verksamhetscheferna har regelbundet sammanträtt en gång per termin med gemensamma ärenden och förberedelser. Den mest utvecklade samverkan har SKUT och Norsk kirke i utlandet genom ett tiotal samarbetsplatser med attacherad personal, gemensamt deltagande i respektive personalkonferenser och med planeringsmöten varje termin på kanslinivå. Effekten av detta samarbete är större kontaktyta med minimala ekonomiska insatser.
Statistik När statistiken över antalet besök i utlandskyrkorna åter pekar på en ökning från 816 700 till bortemot 849 000, talar detta tydligt om ett stort behov som utlandskyrkan fyller, men också om en utmaning att i all verksamhet vara evangeliets röst och ta vara på de unika möjligheter som härigenom ges. Det är kanske utlandskyrkans många möjligheter, och medarbetarnas sätt att väl tillvarata dessa, som blir bestående intryck när man sammanfattar årets SKUT-verksamhet. Återigen kan man upprepa glädjen över de många tusen unga människor som deltar i och delar utlandskyrkans liv. En växande ström av ungdomar studerar runt om i både Europa och världen i övrigt. De nås ibland på sina universitet av kyrkans besökande personal eller blir själva regelbundna besökare i kyrkans aktiviteter. Au-pair ungdomar har också lång tradition som den grupp för vilken kyrkan i utlandet blir ett verkligt andra hem. Under senare år har genom den nya europagemenskapen arbetssökande blivit ännu en grupp, oftast även de ungdomar, som söker sig till utlandskyrkan för både trygghet, stöd och avkoppling. De många yngre familjer som genom svenska eller utländska företag har några års utlandstjänst, är också en huvudgrupp i och för utlandskyrkan. Barn- och familjearbetet växer snabbt i många av SKUT-kyrkorna och flera nya grupper startade under året. De många livaktiga körerna ger också en kontaktyta, där sången på modersmålet blir bron till gudstjänsternas "hemlandssånger" av idag. Även om många av SKUT:s duktiga musiker sliter med årliga byten av körsångare, inte minst av de unga svenskarna som reser hem efter ett år som au-pair eller utlandsstudent, är det en oerhörd glädje att kunna ta in så många i kyrkans gemenskap och verksamhet under den tid då deras livsfrågor är brännande aktuella och deras framtid skall formas. Uppsökande verksamhet Sjukbesök, hembesök och fängelsebesök blir naturligt till fördjupade diakonala möten på grund av den utsatta situationens dubbla dimension, då man också är ensam i utlandet. Antalet sjukbesök minskade något från 2 637 till ungefär 2 200 och hembesöken ökade från 4 525 till över 5 100 liksom fängelsebesöken från 393 till närmare 500. I fråga om fartygsbesöken som, på grund av förändringarna i sjöfarten, minskade med 5-6 procent från 7 189 till cirka 6 770, är situationen i stort sett densamma. Många svenska sjömän har inte tid att gå i land medan fartyget är i hamn och flera är ganska ensamma som svenskar ombord i fartyg med besättning av många olika nationaliteter. Besöken hos dem får också ofta fördjupad betydelse. Därmed kan sägas att måluppfyllelsen i utlandskyrkan blir flerdimensionell. SKUT fyller sitt uppdrag genom gudstjänster, undervisning, mission och diakoni precis som Svenska kyrkan här hemma. Men cirklarna blir större eftersom kontakterna, på grund av människors öppenhet i denna utlandssituation, inte bara breddas utan även fördjupas. Förändringarna på SKUT:s verksamhetskarta under året bestod bl.a. i en omstrukturering på ett par prästtjänster. Verksamheten i Las Palmas blev, på grund av turistströmmens koncentration till vinterhalvåret och dess påtagliga förskjutning mot södra delen av ön, utan ordinarie prästtjänst och ersattes med en emeritustjänst på halvårsförordnande. Detta gav möjlighet att, efter lång tid, utlysa en ordinarie prästtjänst i Nice på franska medelhavskusten vilken skall tillträdas i början av 1999. En ytterligare förändring skedde i Hongkong, där den av Svenska kyrkans mission (SKM) utsände prästen nu har en halvtidstjänst för SKUT, till glädje för svenskar i Hongkong och övriga Kina. Samtidigt skedde en motsvarande minskning av SKUT:s del i den prästtjänst som delas med SKM och Lutherhjälpen i Lima, Peru. Utöver detta drogs några biträdande tjänster av ekonomiska skäl in och några hölls vakanta. I Berlinförsamlingen kunde nya lokaler invigas i december och ge plats och livsrum för den växande församlingens aktiviteter. Gemensamt följde de nordiska Sjömanskyrkoorganisationerna upp behoven för sjöfarare i Östersjöområdet och initierade det möte med paraplyorganet International Christian Maritime Association (ICMA) som hölls i juni i Helsingfors. Därvid bildades en Östersjöavdelning inom ICMA. Medarbetarkonferenser Vid årets medarbetarkonferenser för utlandspersonal i Singapore och USA samlades respektive kyrkors hela arbetslag. För SKUT-personalen var innehållet bland annat målskrivning och kvalitetssäkring. I de med norsk sjömansmission gemensamma programmen var inriktningen individens och familjens utveckling, där den norske prästen och terapeuten Steinar Rishaug ledde föreläsningar och grupparbeten. Därmed var den första omgången av dessa arbetslagskonferenser, som startade 1996, avslutad. Det positiva utfallet föranledde SKUT:s nämnd att gå vidare med dessa fortbildningstillfällen. Rekryteringsfrämjande åtgärder I Göteborg den 24 januari samt i Örebro den 4 februari arrangerades informationsdagar om svenska kyrkans utlandstjänster. Tillsammans med representanter för Lutherhjälpen, SKM och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) informerades om tjänster och uppdrag inom respektive organisation. Träffarna som var riktade till intresserade från Göteborgs, Karlstads, Skara, Strängnäs, Västerås och Linköpings stift lockade totalt ca 150 personer. Liknande informationsdagar planeras för 1999. Till SKUT:s årliga rekryteringshelg 21-22 november inbjöds ett tjugotal personer bland dem som fanns i intresseregistret. De intervjuades och informerades och bland de medverkande ingick kanslipersonal samt före detta SKUT-anställda. Under året rekryterades 28 personer, förutom ett 30-tal sommarvikarier/volontärer och korttidsanställda, och sändes ut i tjänst. Efter avslutad tjänstgöring återvände 28 personer till Sverige. Introduktionsvecka Årets introduktionsvecka för nyanställda hölls den 25-29 maj. Veckan avslutades liksom tidigare år med en sändningsmässa i Uppsala domkyrka ledd av ärkebiskopen. SKUT:s erfarenhet är att introduktionsutbildningen utgör en mycket viktig del av starten vid en utlandsanställning. Inför 1999 planeras därför en utökning av veckan. Personalfördelning Per den 31 december 1998 var personalfördelningen i SKUT följande: 32 präster, varav 5 kvinnor och 27 män; 74 assistenter/husmödrar/kantorer, varav 51 kvinnor och 23 män. För säsongstjänstgöring tjänstgjorde 7 emeritiprästpar. Jämställdhetsplan Under året antogs en ny jämställdhetsplan för den utlandsanställda SKUT-personalen. Arbetet med jämställdhetsplanen följs upp med en utbildning av utlandspersonalen. Verksamhet i Sverige Ombudsverksamheten Ombudsutbildningen fullföljdes enligt utbildningsplanen för SKUT:s ombud. Samtliga stiftsråd inbjöd församlingsombuden till utbildning. För första gången erbjöds också alla kontraktsombud för SKUT, SKM och Lutherhjälpen en gemensam utbildning, vilket skedde två gånger under året. En konferens om samverkan, gemensam för samtliga stifts ombudsrepresentanter för SKUT, SKM och Lutherhjälpen, anordnades. Där medverkade även direktorerna och ledamöter från samtliga rikskyrkliga nämnder, tillsammans med inbjudna representanter från EFS, Svenska Kyrkans Unga och Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS). Utöver vad som ovan nämnts stärktes det gemensamma arbetet i internationella grupper i stift, kontrakt och församlingar. Årets konferens för stiftsrådsordföranden var förlagd till Fuengirola, där ombudsverksamhetens strategi, inriktning och mål under året utvärderades och kommande satsningar förbereddes. Under året besöktes samtliga stift och möten kring samverkan skedde med företrädare för de tre utrikesorganisationerna, SKS och Svenska Kyrkans Unga i syfte att stärka kontakten och utveckla samarbetet mellan kyrkans lokal-, stifts- och riksplan. När det gäller samverkan kan också noterats att ett nummer av Mitt i församlingen framställdes med titeln Tillsammans kan vi mer - kring internationella grupper i församlingarna, samt en video, Så roligt det har blivit. En utbildningsresa riktad till regelbundna givare, SKUT-vänner, genomfördes till Fuengirola och samlade ca 20 deltagare. Under året sändes information om SKUT-medarbetare ut till ombuden i respektive stift för förbön vid utresa och vid utlandskyrkans helg samt för inbjudan vid återkomsten att bli delaktiga i ombudsgemenskapen och tillvaratagna i dess verksamhet. I samverkan med enheten för kommunikation och media färdigställdes SKUT:s ungdomsmaterial - ett häfte och ett studiematerial, Längta ut - Längta hem, och en video, Himla mycke´ kyrka - och marknadsfördes till församlingar, präster och Svenska Kyrkans Unga. Detta skedde som ett led i målsättningen att nå denna för SKUT:s verksamhet viktiga målgrupp. Profilering/marknadsföring, pressaktiviteter Under året gjordes två stora - för Kyrkokansliet gemensamma - undersökningar. En målgruppsundersökning bland ombud, förtroendevalda och anställda inom kyrkan, som visade att medvetenheten om SKUT:s verksamhet behöver stärkas. Den andra var en läsarundersökning för Ute och Hemma, där tidningen glädjande nog fick mycket goda omdömen. SKUT:s profilering och marknadsföring koncentrerades under 1998 till annonsinföranden i Affärsresenären, Studentliv, Svenskar i världen, Vagabond m.fl. tidningar. I samband med SKUT:s kollekter och under höstinsamlingen infördes helsidesannonser med enhetlig layout i Kyrkans Tidnings Magasin Påsk, Sommar, Höst, Allhelgona och Advent. Pressaktiviteter genomfördes i samband med introduktionsveckan för utlandsanställda samt under höstinsamlingen och kollektdagarna. Under höstinsamlingen publicerades för första gången också speciellt material på SKUT:s hemsida på Internet. Tre reviderade upplagor av adressfoldern, en populärversion av verksamhetsberättelsen (SKUT-året 1997) samt en insamlingsfolder togs fram. Vidare infördes annonser i Kyrkans Tidning och i annan press. SKUT:s tidning Ute och Hemma utkom med 7 nummer samt en jultidning. Reportageresor gjordes till USA och Italien. Efterfrågan på årets jultidning var inte i nivå med tidigare år. Insamling, kollekter och enskilt givande Trots att budgetmålet inte uppnåddes var insamlingsresultatet gott och det finns flera positiva erfarenheter inom insamlingsarbetet att lyfta fram. Bland annat fördubblades gåvorna från de enskilda givarna i det närmaste. Omkring hälften av de i Sverige insamlade medlen till SKUT kommer från kollekter. De är en viktig förutsättning för SKUT:s möjligheter att fortsätta finnas på plats bland svenskar långt hemifrån. Rikskollekterna visade en svag minskning jämfört med 1997. Kollekten till arbetet bland ungdomar, vilken inföll under sommaren, stod för en stor del av minskningen. Under 1999 är denna rikskollekt flyttad till Mikaels dag, den 3 oktober, vilket troligen kommer att innebära ett bättre resultat. Församlingskollekterna som under 1997 ökade med 22 procent föll under 1998 tillbaka något, men låg ändå över budget. Det visar att Utlandskyrkan betyder mycket för gudstjänstbesökarna och att SKUT-ombuden gör ett gott arbete i sina församlingar. Perioden för Höstinsamlingen avkortades från och med 1998 med en månad och inföll mellan den 1 oktober och Allhelgonahelgen. Temat var "Jag behöver någon att tala med..." Inrapportering av Allhelgonakollekten skedde från stiften på sedvanligt sätt. Perioden inbringade tillsammans med rikskollekten på Allhelgonadagen ca 2,8 miljoner kronor. Nytt för året var en liten folder som presenterar SKUT:s verksamhet samt innehåller ett inbetalningskort. Målet var att få nya givare till SKUT. Syföreningarna och arbetskretsarna visade troget stöd och engagemang för SKUT, vilket betydde mycket för verksamheten i församlingarna utomlands. Insamlandet av julklappar till sjöfolk fortsatte som tidigare och blev till stor glädje för dem som fick del av gåvorna runt om i världen under jultiden. Det finns fortfarande många platser i världen där koncentrationen av svenskar skulle kunna föranleda en SKUT-närvaro. Det kan gälla turistorter som Kreta eller platser med grupper av företagens utsända och deras familjer i Asien eller Afrika. Det kan också gälla tjänster som "resande präster" till många spridda mindre grupper av studenter eller anläggningsarbetare. Begränsad ekonomi är den huvudsakliga orsaken till att SKUT inte kan expandera till nya platser eller verksamheter. Den är också en orsak till många pågående försök att genom flexibilitet i utnyttjande av resurserna, inte minst de personella, kunna effektivisera verksamheten så långt det är möjligt. Kvarstår gör dock svårigheten att leva vidare med en blomstrande verksamhet samtidigt som det ekonomiska underlaget påverkas av de normala ökningar i omkostnader, som hör till en personalintensiv verksamhet. Med stor oro har SKUT:s nämnd under året gått igenom verksamhetens förutsättningar och därvid konstaterat att fortsatta nedskärningar synes vara oundvikliga om en höjning av kyrkofondsanslaget inte kommer till stånd. Vid de personalkonferenser som hölls under året var målskrivning och kvalitetssäkring en del av programmet, som stöd för de prioriteringar som varit och i framtiden är nödvändiga på alla verksamhetsplatser. De informations- och fortbildningsstillfällen som ges, särskilt inför utresa till tjänst, kommer att så långt möjligt utvecklas, för att därigenom ge god start och lämpligt stöd för medarbetarna i utlandstjänst. De i många fall äldre byggnader i vilka SKUT:s verksamhet bedrivs, kräver stora insatser arbetsmässigt och ekonomiskt vilket de framåtblickande underhållsplanerna vittnar om. Detta understryker ytterligare att det finns behov av ökade resurer. Generellt måste man dock se mycket positivt på SKUT:s verksamhet och dess framtid, eftersom det fortsatt redovisas ökande besökssiffror. Målgruppen, svenskarna som vistas i utlandet, deltar i och tillvaratar SKUT:s verksamhet på ett sätt som gör denna värd SKUT:s alla ansträngningar. Det gensvaret motsvaras också av den ökande insatsen både i bidrag och frivilligt arbete från de engagerade församlingsborna världen runt, som hittills gjort nuvarande verksamhetsomfattning möjlig. Därför ser SKUT med stor förväntan fram mot den utredning som tillsatts av Centralstyrelsen för att utreda SKUT:s framtida inriktning, omfattning, organisation och ekonomi. Därigenom kommer ett beslutsunderlag att föreligga, som möjliggör en mera stabil och långsiktig planering av SKUT:s verksamhet. 5 Nämndens ledamöter och ersättare Ordinarie ledamöter t.o.m. 27 augusti 1998 Riksdagsledamot Karin Israelsson, ordförande, utredare Inger Krantz, 1:a vice ordförande, komminister Margareta Carlenius, kyrkoherde Gunnar Prytz, jur.stud. Catharina Månsson, företagare Ann-Marie Nylander, kontraktsprost Björn-Eric Carlsson, intendent Kristian Nylund, kontraktsprost Jan Anders Jansson, 2:e vice ordförande. Ersättare t.o.m. 27 augusti 1998 Utredningschef Lars Starkerud, Reidar Gustafsson, vice ordföranden i SEKO Sjöfolk Johan Holm, Inga-Lis Moberg, lärare Elsa Spännar, församlingsassistent Monica Karlsson, konsult Erna Arhag, redaktör Bengt Olof Dike, docent Eva Forssell Aronsson. Arbetsutskott t.o.m. 27 augusti 1998 Ordinarie: Karin Israelsson, ordförande, Inger Krantz, Jan Anders Jansson, Björn-Eric Carlsson.
Personalutskott t.o.m. 27 augusti 1998 Ordinarie: Margareta Carlenius, ordförande, Bengt Olof Dike, Ann-Marie Nylander, vice ordförande. Ersättare: Gunnar Prytz, Elsa Spännar, Erna Arhag. Ordinarie ledamöter efter val i kyrkomötet den 28 augusti 1998 F.d. riksdagsledamot Karin Israelsson, ordförande, utredare Inger Krantz, 1:a vice ordförande, kyrkoherde Gunnar Prytz, utredningschef Lars Starkerud, kontraktsprost Björn-Eric Carlsson, 2:e vice ordförande, konsult Erna Arhag, jur.kand. Catharina Månsson, kontraktsprost Jan Anders Jansson, församlingsassistent Monica Karlsson. Ersättare efter val i kyrkomötet den 28 augusti 1998 Reidar Gustafsson, Kerstin Björk, Johan Holm, redaktör Bengt Olof Dike, jur.kand. Kristina Sandström, lärare Elsa Spännar, G Olof Kjellström, docent Eva Forssell Aronsson, bitr. partisekreterare Susann Torgersson. Ledamoten Gunnar Prytz är under tiden 1 september 1998 - 31 augusti 1999 projektanställd av SKUT för tjänstgöring i Toronto och ersätts i nämnden under denna tid av ersättaren Reidar Gustafsson. Arbetsutskott Ordinarie: Karin Israelsson, ordförande, Inger Krantz, Björn-Eric Carlsson, Jan Anders Jansson.
Tillsättningsutskott Ordinarie: Erna Arhag, ordförande, Kerstin Björk, Elsa Spännar. Ersättare: Monica Karlsson, G Olof Kjellström.
Arbetsutskottet har sammanträtt den 21 januari, 16 mars,19 maj, 13 augusti, 10 november, 11 december. Personalutskottet har sammanträtt den 30 januari (telefon), 2 februari, 27 februari (telefon), 13 mars (telefon), 31 mars, 17 april ( telefon). Tillsättningsutskottet har sammanträtt den 17 september och 12 oktober (telefon). Med tanke på denna omfattande och rörliga verksamhet som är SKUT:s på cirka fyrtiofem verksamhetsplatser i världen, där så många obekanta faktorer vid var och en av dessa spelar in för det totala resultatet, så är generellt sett årets resultat mycket gott och följer nära budget. SKUT:s gåvointäkter hemma har nästan nått upp till budget och utlandsverksamheten har fortsatt trenden att öka de lokala intäkterna och därmed möjligheterna att bära en större del av verksamhetskostnaderna. Huvuddelen av SKUT:s kostnader är relaterade till utlandspersonalen och genom vissa nedskärningar har de kostnaderna klarats trots normala löne- och kostnadshöjningar. Några ökningar av anslagen till utlandsfastigheterna har som vanligt och väntat skett, betingade av oförutsedda akuta reparations- och inventariebehov. Intäkter SKUT:s intäkter i Sverige består i huvudsak av ändamålsdestinerat och allmänt kyrkofondsanslag, kollekter, gåvor från arbetskretsar och enskilda, testamenten, församlingsanslag, finansiella intäkter. Årets utfall har på gåvo- och anslagssidan "tyvärr" följt budget mycket nära. Dvs. SKUT kan med tacksamhet konstatera att gåvor och anslag nästan nått upp till föregående års resultat, men alltså tyvärr inte mer än förväntat. Resultatet på gåvosidan är sedan länge ganska stabilt för SKUT:s del, arbetskretsar, enskilda givare och kollekter håller gåvorna på en nivå som inte oroväckande förändras, men tendensen är dock sakta minskande. Det ändamålsdestinerade kyrkofondsanslaget, som under sju år hållits på samma nivå, är kanske det mest oroväckande då detta främst är avsett att täcka SKUT:s utlandspersonals löner och lönerelaterade kostnader. SKUT:s huvudverksamhet kan förenklat beskrivas som till 70 procent vara personalförsörjning av utlandsverksamheten och därmed är kostnaderna automatiskt stigande. Intäkter, vilka inte syns i resultaträkningen, är dock av största betydelse för utlandsverksamheten och den samlade SKUT-verksamheten. Det handlar om respektive utlandskyrkas lokala intäkter, vilka utgör ca 40 procent av totalbudgeten. Här har skett en stadig ökning under lång tid vilket är ett bevis på ansvarstagande, inte minst hos de lokala mer eller mindre fasta församlingsmedlemmarna. Till årets extraordinära intäkter hör de ca 1 miljon kronor som blev resultatet av försäljning av lokaler i samband med den tidigare nedläggningen av verksamheten i Narvik. Lämnade anslag Utlandsverksamheten har även detta år fått vidkännas en minskning i de från SKUT utsända verksamhetsanslagen, vilka uppgick till 9,8 miljoner kronor. I denna summa ingår ramanslag till generella verksamheter, samt anslag till verksamhet utanför stationeringsorten, inventarier, underhåll och till fordonsbyte. Resterande 0,5 miljoner kronor utgör avskrivningar. Anslagen till utlandsverksamheten skall enligt SKUT:s målsättning minska i takt med att den lokala bärkraften kan öka, vilket hittills varit möjligt under en följd av år. Däremot kan inte anslag till underhåll och reparationer ligga kvar på de senare årens ovanligt låga nivå utan planeras öka vilket, bl.a. får ske genom att verksamhetsanslagen minskar. Övriga verksamhetskostnader Årets kostnader för nämnden har ökat på grund av beslutade extra sammanträden och utgörs främst av ökade resekostnader i Sverige, vilka dock kompenserats av minskade kostnader för resor till utlandet. Verksamheten i Sverige med information , insamling och ombudsutbildning har i stort följt vad som planerats, med vissa förändringar utifrån behoven, utöver överskridande för informationsmaterial och betydligt lägre intäkter från Ute och Hemma, i stort dock justerat inom enheternas ramar. Ett par ej genomförda ombudsutbildningar har sparats och planerats in under följande år. Här återfinns även det samarbete med tidningsdistribution till utlandskyrkorna m.fl. som sker med Handelsflottans kultur- och fritidsråd och där distributionsstörningar i början av året gav mindre kostnader än budgeterat. Personalkostnader De fördelade kanslikostnaderna, som också omfattar kanslipersonalen, är centralt budgeterade och avhängiga de av förvaltningsdelegationen fastställda gemensamma nyckeltalen och procentuella utnyttjandet av personal från övriga avdelningar. Nämnden avser under det kommande året följa upp utvecklingen av dessa kostnader. Här framgår att de huvudsakliga personalkostnaderna i SKUT härrör sig till utlandspersonalen som är fördelade på i första hand löner ock därmed relaterade kostnader, vilka väl har följt årets budget. Därtill kommer de kostnader som ingår i rekrytering, sändning och fortbildning, vilka enligt nämndens mål har ökat i enlighet med budget. Beroende på oförutsägbarheten i fråga om det årliga antalet rekryteringar, har introduktionskostnader något överskridit budget medan annonskostnader underskridit. Erhållna bidrag för arbetskraft består av lokalt insamlade medel till bekostande av löner. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna har blivit markant högre än budget, tack vare god och lyckosam finansförvaltning under året. Vissa reservationer har gjorts av årets medel avsedda för tryckning av material som blir klara först påföljande år. Jan Madestam Resultatrapport verksamhetsåret 1998 Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet
Bilaga. Översikt över utlandskyrkorna 1998 (1997)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Uppgift om ramanslag anges endast när sådant anslag ej utgått. Ramanslaget är huvudsakligen att betrakta som ett verksamhetsanslag. I detta innefattas därför inte löner.