Bilaga 5
Nämnden för Svenska kyrkans mission
Verksamhetsberättelse 1998
Nämnden för Svenska kyrkans mission (SKM) skall samordna Svenska kyrkans församlingars missionsengagemang och i gemenskap med hela Kristi kyrka delta i Guds mission i världen.
Härvid har nämnden uppdraget
att representera Svenska kyrkan i fråga om mission,
att i missionsinsatser samverka med kyrkor, till vilka Svenska kyrkan har särskilda relationer,
att svara för kontakterna med kyrkornas gemensamma och internationella organ för mission och i mån av tillgång på medel stödja särskilda missionssatsningar inom ramen för deras verksamhet,
att verka för internationellt och ekumeniskt samordnad planering av nya missionsinsatser och fullfölja Svenska kyrkans kallelse till mission i nya uppgifter,
att genom sin ombudsorganisation och på annat sätt förmedla kunskap om mission till församlingar och enskilda samt svara för att kontakter och utbyte mellan kyrkorna i mission aktualiseras och i mån av tillgång på medel förverkligas i församlingarna,
att förmedla internationell erfarenhet av mission och kyrkoliv till andra nämnder och organ i Svenska kyrkan,
att insamla, förvalta och fördela medel för nämndens verksamhet samt utbilda medarbetare och missionsombud,
att utifrån en kristen människosyn i all sin verksamhet hävda ett internationellt rättviseperspektiv, mänskliga rättigheter samt jämställdhet mellan kvinnor och män.
2 Uppföljning av särskilda mål och uppdrag
Teologisk reflektion och utbildning
Att tillsammans med andra kyrkor och ekumeniska organisationer delta i Guds mission i världen så att evangelium om Guds handlande i Jesus Kristus blir förkunnat och trott.
Att analysera, utveckla och dra upp riktlinjer för stöd till teologisk utbildning med ökad kontextuell inriktning.
Teologisk utbildning utgör en viktig del av SKM:s samarbete med kyrkor runt om i världen. Med välutbildade präster och god teologisk reflektion står kyrkorna bättre rustade att utföra sitt missionsuppdrag. En stor del av anslagen inom detta område går till utbildningsinstitutioner, särskilt prästutbildning och annan teologisk utbildning, samt till teologiska studiecentra, främst med kontextuell inriktning. Många av missionärerna i SKM:s tjänst arbetar som lärare vid prästseminarier och andra teologiska utbildningar. Det gäller både i områden där SKM arbetar sedan länge, t.ex. Östra och Södra Afrika, och i nyare samarbete, t.ex. i Latinamerika, Filippinerna och Hongkong. Flertalet missionärer som sänts ut under året kommer att arbeta med teologisk utbildning.
För att se över samarbetet med olika kyrkor, organisationer och institutioner inom detta område har SKM gjort en genomgång av arbetet med teologisk utbildning och reflektion i Södra Afrika. Några år har gått sedan apartheidregimen föll och ett nytt Sydafrika håller på att växa fram, med nya frågor och ändrade behov av utbildning. Vilka centra är även i fortsättningen relevanta för kyrka och samhälle i Sydafrika och vilka har spelat ut sin roll? Utifrån erfarenheter under en besöksresa i början av året och i samråd mellan tematiskt ansvarig och nuvarande och tidigare regionansvariga har nämnden gjort nya prioriteringar, som innebär att samarbetet med några partner förstärks medan flertalet projekt fasas ut.
Religionsmöte/religionsdialog
Att lyhört svara på kristna minoritetspartners behov samt att tillsammans förbättra förutsättningarna för dialog och samlevnad mellan kristna och människor av annan tro.
SKM arbetar med religionsmöten dels genom att ge stöd till organisationer och institutioner som arbetar med dessa frågor, dels genom att delta i dialognätverk av olika slag. I samtal med kyrkor i minoritetssituation, t.ex. i Egypten och Malaysia, reflekteras över frågan om religionsmötets förutsättningar utifrån en majoritets- eller minoritetssituation. Tidigare mycket goda relationer mellan kristna och muslimer i Östra Afrika har blivit alltmer ansträngda. Genom organisationer som Programme for Christian Muslim relations in Africa (Procmura) stöder SKM arbetet för fredlig samlevnad mellan dessa grupper.
Under året började den nya referensgruppen för kyrka och judendom hitta former för sitt arbete. Gruppen bidrog med synpunkter på tidigare versioner av dokumentet Guds vägar, ett inomkyrkligt samtalsdokument om kristendom och judendom utarbetat av Svenska kyrkans teologiska kommitté på Biskopsmötets och Centralstyrelsens uppdrag. Gruppen skrev även pedagogiska, kommenterande texter som är avsedda att underlätta studiet av dokumentet och att tryckas tillsammans med det.
Ledarskapsutbildning
Att stödja utbildningssatsningar med tydlig koppling till utveckling och befrielse för fattiga och marginaliserade.
Att tillsammans med partner utveckla utbildningen för ledarskap, med särskild inriktning på kvinnligt ledarskap.
En stor del av SKM:s insatser tillsammans med samarbetspartner i de olika regionerna rör utbildning. Många aktiviteter som sorteras in under andra rubriker har en angelägen och prioriterad utbildningskomponent. Utbildningens långsiktigt positiva konsekvenser bidrar till att ta tillvara och förstärka de mänskliga resurser som alltid finns.
SKM inriktar sina insatser till stor del på icke-formell utbildning. Fattiga och marginaliserade, och bland dem kvinnor, prioriteras. Målet är att bidra till en social och ekonomisk såväl som en inre utveckling för dessa människor, samt att bidra till befrielse från ovärdiga levnadsvillkor och förtryckande strukturer, bl.a. patriarkala.
Några exempel på utbildningsinsatser under 1998 kan tas från samarbetet med den evangelisk-lutherska kyrkan i Tamil Nadu (TELC), Indien. TELC:s flickskolor i Karunagarapuri och Kinathukadavu representerar ett traditionellt missionsarbete med stora utvecklingsmöjligheter. Utbildning av kvinnor i Indien har länge varit en prioriterad verksamhet, som nu kopplas alltmer till kvinnligt ledarskap och kvinnors rättigheter. Arbetet är även inriktat på organisations- och personalutveckling för att stärka de indiska kvinnornas identitet, ge dem ökat ansvar och frimodighet, samt för att utveckla ett aktivt deltagande och en demokratisk ledarstil.
TELC är också involverad i icke-formell utbildning. Ett viktigt arbete är pedagogisk rådgivning i ett utbildningsprojekt, vars målgrupp är landlösa daliter (tidigare s.k. kastlösa) på Tamil Nadus landsbygd. Genom alfabetiseringskurser samt därtill kopplade medvetengörande diskussioner om deras situation och rättigheter, bidrar kyrkan till utveckling och befrielse för dessa marginaliserade människor. I en process av nytänkande har en rad framgångsrika uppföljningsaktiviteter införts i byar som redan genomgått läs- och skrivkursen. Man har t.ex. börjat spara gruppvis, med lånemöjligheter, och vidareutvecklat bybornas egna nyhetsblad.
Beroendeminskande åtgärder
Att öka förståelsen av vad partnerskap innebär samt att medverka till att den lokala finansieringen av kyrkornas centrala funktioner ökar och det ekonomiska utlandsberoendet minskar.
Ekumeniska utvecklingsbanken (EDCS), som har sitt huvudkontor i Holland och 14 regionkontor runt om i världen, bildades 1975 för att låna ut pengar till fattiga människor som inte kunde få lån i vanliga banker. Det handlar om små spar- och kreditinrättningar eller olika slags kooperativ med fattiga medlemmar. Projekten har som mål att generera inkomster till låntagarna och på så sätt hjälpa dem ur fattigdomen. Det kapital som lånas ut kommer från kyrkliga organisationer och enskilda medlemmar i form av andelar. SKM hade vid årsskiftet 1998/99 6 181 andelar i EDCS till ett bokfört värde av ca 12,2 miljoner kronor.
I lokala utvecklingsprojekt som SKM stöder har spar- och kreditprogrammen fått en ökande betydelse i ett försök att minska kapitaltillförseln utifrån. Stöd till lokala inkomstbringande aktiviteter tillför lokalt kapital, vilket kan användas för finansiering av egna projekt.
Ett sådant exempel är det spar- och kreditprogram som SKM deltar i tillsammans med den lutherska kyrkan i Zimbabwe. Programmet finansieras med medel från det s.k. Världskontot (ett samarbete mellan Sparbanken och Svenska kyrkan för stöd till etablerandet av lokala sparkassor i Zimbabwe). En lokal sparbank öppnades i Masase 1991. Utfallet var så positivt att en fortsatt satsning på nya kontor gjordes under 1998. Vid årsskiftet 1998/99 fanns det fem lokala sparbanker, vilka öppnats efter önskemål från utvecklingsgrupper inom kyrkan. Slutmålet är att få dem registrerade som kooperativa sparbanker, ägda av sina medlemmar. Sparbankerna samlar lokala sparmedel och använder en del till småkrediter till lokala inkomstgenererande projekt, vilket gör att man blir mer eller mindre självförsörjande.
Som en beroendeminskande åtgärd har SKM också reserverat medel för inkomstgenererande projekt hos några partner. Resultaten skall utvärderas och bli underlag för konkreta förslag till alla partner. Under året fick den lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT) och den evangeliska kyrkan i Etiopien (EECMY) denna typ av anslag. I Tanzania försöker man finna modeller med ett tydligt folkligt deltagande för att finansiera hälsovårdsarbetet. I Etiopien ges stöd till en arbetsgrupp med deltagare från EECMY, vars uppgift är söka höja den egna självförsörjningsgraden.
Mänskliga rättigheter
Att stärka de lokala kyrkornas ansvarstagande för utveckling mot fred, demokrati, rättvisa och mänsklig värdighet utifrån kristen helhetssyn.
SKM:s arbete för mänskliga rättigheter (MR) är brett och varierat. Främst samarbetar SKM med grupper som står nära den lokala kyrkan. De lokalt brännande frågorna om rätt, rättvisa, övergrepp och behovet av att vara delaktig i sitt eget samhälles utveckling styr också insatserna. Därför varierar insatsernas karaktär från region till region. Ibland, särskilt där de kristna lever i minoritet, kan det vara befogat att stödja arbete som utförs inom organisationer som inte är kristet profilerade.
SKM stöder Allafrikanska kyrkorådets (AACC) arbete för fred och mänskliga rättigheter. Arbetet försvårades under året på grund av väpnade konflikter på olika håll.
I Sydafrika fortsätter arbetet för mänskliga rättigheter som kyrkor och andra organisationer påbörjade under apartheidtiden, med inriktning på att stärka de svagas och fattigas ställning i samhället. Juridisk rådgivning är betydelsefull inte minst för kvinnor. Man ordnar utbildning i demokrati och arbetar för ekonomiska rättigheter samt bevakar den nya regeringens politik ur ett MR-perspektiv.
Den lutherska kyrkan i Tanzania har satsat mycket på att utbilda befolkningen i mänskliga rättigheter och i vad det innebär att vara medborgare i ett land. SKM stöder också demokratiutbildning via Gospel Broadcasting Service, en kristen radiostation som sänder över Afrikas horn.
Asiens kristna råd (CCA) får medel till regionalt arbete som rör situationen i Burma/ Myanmar. CCA är också engagerat i gästarbetarnas situation, bl.a. i samarbete med Mellanösterns kyrkoråd (MECC). Den Filippinska oberoende kyrkan (IFI) fick stöd till regionalt arbete med frågan om gästarbetare.
SKM ger via kristna organisationer stöd till arbete för försvar av demokrati och rättvisa i Hongkong. En missionär arbetade under flera år med försvar av filippinska gästarbetare, i huvudsak kvinnor.
Flera indiska projekt till stöd för daliternas rättigheter får SKM-stöd. Arbetet är knutet till kristna organisationer.
SKM stöder med personal MECC:s arbete för mänskliga rättigheter i Förenade Arabemiraten bland ofta svårt utsatta gästarbetare. Man stöder också seminarier som utbildar om och kartlägger förhållanden i de olika länderna i regionen samt är engagerat i fredsarbete m.m. Ett särskilt stöd går till MECC:s kontor i Jerusalem.
I Centralamerika utgår stöd till organisationer som arbetar med landfördelning och landrättigheter, rättshjälp och upplysning, indianbefolkningarnas rättigheter och stöd till internflyktingar. Arbetet sker inom kyrkor och ekumeniska organisationer. I Peru stöds utbildning i fred och demokrati. Motsättningarna inom landet har varit svåra, och många företrädare för demokratiska organisationer har fallit offer för terror från statens eller rebellgruppers sida. Nu försöker man få organisationslivet på fötter, samla sig till nya tag mot fattigdom och för ett reellt politiskt inflytande.
SKM stöder Kyrkornas världsråds (KV) arbete för att främja mänskliga rättigheter. Under året deltog en handläggare i en konsultation för att formulera ett förslag till hur KV:s MR-arbete fortsatt skall se ut. Förslaget överlämnades till generalförsamlingen i Harare i december 1998.
Delande av erfarenheter och resurser
Att tillsammans med partner stärka ekumeniska kontakter och erfarenhetsutbyte i och mellan de olika regionerna.
Att genom kunskapsutbyte mellan regionerna bidra till ökad förståelse för och insikt om globaliseringens effekter.
Att utveckla samarbetet med KV, LVF och andra globala ekumeniska organ så att resurser används effektivare och dubbelarbete undviks.
SKM har starka historiska och bilaterala band till kyrkor i Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika men också en rad ekumeniska kontakter via KV. SKM vill på ett konkret sätt vara en brobyggare mellan kristna i olika delar av världen. Insatser av detta slag sker bl.a. inom ramen för KV:s avdelning för enhet och förnyelse. Ett program med namnet Ekumenisk teologisk utbildning ger stöd till bibliotek, doktorandstudier, seminarier och kurser för teologisk reflektion, en mötesplats för kvinnliga teologer i Afrika osv. Vid dessa och liknande samlingar är erfarenhets- och kunskapsutbytet intensivt och personliga kontakter upprättas. SKM synliggör också kvinnornas roll i det ekumeniska och teologiska arbetet i tredje världen, bl.a. med stöd till den ekumeniska sammanslutningen för tredje världens teologer (EATWOT), vars president är en kvinnlig teolog från Ghana. Denna organisation arbetar solidariskt över nationsgränser för att synliggöra de fattigas och förtrycktas situation.
Kristna regionala råd och grupper, s.k. rundabordssamtal, är viktiga organ i en global värld. Trots stora svårigheter att genomföra möten och seminarier får man inom ramen för dessa samtal viktiga ekumeniska erfarenheter, deltar i diskussioner om självfinansiering och ekonomisk beroendeminskning, om förbättrad ömsesidig samverkan, och för samtal om kyrkornas aktiva och profetiska roll och trovärdighet. En alltmer pressad situation, ekonomiskt, politiskt och socialt, tvingar kyrkorna till gemensamt ställningstagande mot fattigdom och förtryck.
SKM deltar aktivt i arbetet med globala ekumeniska organ för att resurser skall användas mera effektivt och dubbelarbete undvikas. Tillsammans med nordiska biståndsorgan och Lutherska världsförbundet (LVF) har en överenskommelse utarbetats som syftar till att säkra resurser för gemensamma åtaganden kanaliserade via LVF. I denna överenskommelse ingår bl.a. långsiktigt utvecklingssamarbete, stöd till lobbyarbete och kapacitets- och kompetenshöjning så att program kan planeras, genomföras och utvärderas av lokalt anställd personal utan att extern expertis behöver tillkallas.
Både KV och LVF behöver kontinuerligt se över sin resursanvändning för att undvika dubbelarbete. Kanske kan en del program, framför allt inom avdelningarna för teologi och religionsdialog, sammanföras.
Ny inriktning på hälso- och sjukvårdsengagemanget?
Att öka tonvikten på förebyggande hälsovård, särskilt för kvinnor, i kyrkornas långsiktiga hälso- och sjukvårdsarbete.
Under 1998 var tjänsten som handläggare för hälso- och sjukvårdsfrågor vakant.
I Tanzania avslutades en utredning om finansieringen av hälso- och sjukvårdsarbetet i nordvästra stiftet av ELCT. Utredningen mottogs positivt. En omstrukturering av ELCT påbörjades, mycket på grund av krympande ekonomiska tillgångar, vilket påverkar hälsovårdsarbetet. Stora personalnedskärningar är att förutse, något som kan komma att kräva insatser av samarbetspartner på olika sätt.
Också i Etiopien krymper de ekonomiska resurserna och SKM har tagit initiativ till en utvärdering och kartläggning av det totala medicinska arbete som EECMY utför. I början av 1999, när utredningen är klar, skall EECMY utifrån sina ekonomiska ramar besluta om kyrkans insats inom hälsosektorn. I väntan på denna kartläggning hamnade kyrkan i en besvärlig situation, när gällande avtal med regeringen för en del kliniker plötsligt annullerades, eftersom regeringen beslöt att regionalisera arbetet. Kliniker som fått SKM/Sidastöd under ett uppbyggnadsskede befann sig i en svår situation, och Sida gick under en period in med direkt stöd till driftskostnader så att klinikerna kunde fortsätta med sin verksamhet.
För att förbereda underlag för beslut om inriktning av hälso- och sjukvårdsarbetet, ett av SKM:s prioriterade områden, anlitades Svenska Missionsrådet för att utföra en studie av det hälso- och sjukvårdsarbete som SKM (Lutherhjälpen och EFS) stöder. Studien beskriver utvecklingen av hälsovården i ett antal länder. Under kolonisationen var den västerländskt inspirerade sjukvården i huvudsak riktad till människor i städer och kring missionsstationer, medan landsbygdsbefolkningen i stort var hänvisad till traditionell läkekonst. I samband med att länderna blev självständiga hade de nya regeringarna som mål att göra västerländsk hälso- och sjukvård tillgänglig för alla medborgare. Staten skulle ha ansvar för ett nationellt hälso- och sjukvårdssystem, och vissa av kyrkornas vårdinrättningar togs över av staten. Deklarationer om allmänna hälsovårdssatsningar, som gjordes efter internationella diskussioner om vilka vårdformer som var effektivast, fick ingen riktig genomslagskraft, då det vårdsystem som byggts upp fungerade och föreföll stabilt.
Den ekonomiska krisen under 1980-90-talen kom att påverka hälso- och sjukvårdssektorn i flertalet låginkomstländer. Detta sammanföll med minskad biståndsvilja i västvärlden. Tveksamheten mot stöd till institutionsdrift har ökat, vilket i sin tur medfört att den förebyggande hälsovårdssatsningen kommit av sig, då den förutsätter tillgång till kurativ vård. Många av Svenska kyrkans samarbetspartner befinner sig i denna situation och söker idag andra finansieringsmöjligheter för hälso- och sjukvårdsarbetet, t.ex. genom sjukförsäkringar. Nya kostnads- och vårdkrävande sjukdomar som hiv/aids, en ökad utbredning av TBC och ökad resistens mot malariamediciner har ytterligare spätt på problemen.
Målen för hälso- och sjukvård måste kontinuerligt formuleras i relation till de konkreta uppgifter SKM står i i respektive land.
Utveckling av det gemensamma missionsuppdraget
Att tillsammans med partner bearbeta och utveckla det gemensamma missionsuppdraget.
Under SKM:s snart 125-åriga historia har många långsiktiga kontakter utvecklats och fördjupats. De kyrkor som SKM en gång var med om att plantera är numera självständiga och växer av egen kraft. Idag är det vi som har behov av den kristna frimodighet som bär Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien och de evangelisk-lutherska kyrkorna i Tanzania och Malaysia.
Missionsuppdraget är gemensamt. Det finns inget ensidigt givande och mottagande. Även om medvetenheten om detta ökat, finns det behov av att förändra strukturer och relationer så att det gemensamma missionsuppdraget blir tydligare. SKM bearbetar kontinuerligt detta i samtal, seminarier och konsultationer med samarbetskyrkorna.
I maj 1998 inbjöd den evangelisk lutherska kyrkan i Malaysia (ELCM) SKM till samtal om det framtida samarbetet. SKM tackade ja till fördjupade samtal om vad vi menar med kyrkosamverkan - bortom ekonomiskt stöd och långvariga personalinsatser. Dessutom kunde konsultationen ses som ett led i studieprocessen rådslag om mission. Samtalet med ELCM sågs som ett pilotprojekt, där målet var att finna former för fortsätta samtal med flera av SKM:s historiska partner.
Konsultationen gav möjlighet att konkretisera begrepp som ömsesidighet, gemensamt missionsuppdrag och partnerrelation. Det fanns också tid för frågor om hur givar- och mottagarrelationen kan utvecklas till något ömsesidigt. De malaysiska deltagarna undrade över Svenska kyrkans behov, och om Svenska kyrkan klarar att bli en mottagande kyrka.
Konsultationen resulterade i en överenskommelse med riktlinjer för de kommande årens gemensamma arbete. Skrivelsen markerar ytterligare ett steg i ELCM:s strävan efter ekonomiskt oberoende. Kyrkosamarbetet skall fortsätta i form av besök, utbytesprogram mellan grupper i respektive kyrkor (t.ex. ungdomar och kvinnor) och teologiskt utbyte. Det finns också en vision om ett samarbete i internationell mission, t.ex. i ett konkret gemensamt missionsuppdrag i Burma eller Filippinerna.
Internationell mission i Sverige
Att utveckla former för att tillvarata kunskaper och erfarenheter mellan internationella samarbetspartner och stift och församlingar i Sverige.
Att i samarbete med stift och stiftsmissionsråd utveckla och förnya ombudsutbildningen för att bidra till ökad kunskap om och engagemang för internationell mission och diakoni i stift och församlingar samt i andra organ i Svenska kyrkan.
Utbildning för ökat engagemang.
Under året besöktes samtliga stift för uppmuntran till och för att finna former för internationella grupper. Detta skedde i samverkan mellan SKM, Lutherhjälpen och SKUT samt Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) och Svenska Kyrkans Unga. Under hösten anordnades en gemensam konferens för att stimulera till samverkan och internationellt engagemang för samtliga stiftsombud och representanter inom SKM, SKUT och Lutherhjälpen. Ett nummer av Mitt i församlingen, Tillsammans kan vi mer - kring internationella grupper i församlingarna, behandlade samverkan. En video, Så roligt det har blivit, producerades i samma ämne.
För första gången genomfördes en gemensam utbildning av kontraktsombud för SKM, Lutherhjälpen och SKUT vid två tillfällen. Stiftsmissionsråden samlades till arbetskonferens i Lysekil den 7-8 maj och i Sigtuna den 8-9 november på den för SKM, Lutherhjälpen och SKUT gemensamma höstkonferensen. I Lysekil, i direkt anslutning till arbetskonferensen, hölls SKM:s representantskaps årsmöte, för första gången samlokaliserat med Lutherhjälpens representantskap.
Karlstads stift genomförde en ombudsresa till Centralamerika i november. Gruppen anlände bara några dagar efter orkanen Mitch, men kunde trots detta genomföra större delen av sitt program. Ombudsresan blev en mycket stark upplevelse för deltagarna. Tillsammans med SKS genomfördes två reseledarutbildningar för stiftens reseledningar, för utbyte av erfarenheter och samtal om hur man förbereder och genomför en ombudsresa.
Det Globala rådet träffades fyra gånger under året för informationsutbyte, framtidsdiskussioner och samtal om barn- och ungdomsperspektivet i SKM:s och Lutherhjälpens arbete. Under 1998 gjordes en utvärdering som visade att Globala rådet har fyllt en viktig funktion som informationskanal mellan de tre organisationerna (Lutherhjälpen, SKM och Svenska Kyrkans Unga), men att en fortsättning kräver ett tillskott av ekonomiska och personella resurser.
Konfirmandprojektet SKRIK, med information om och insamling till ett speciellt land, genomfördes liksom förra året i åtta stift: Uppsala (Sydafrika), Strängnäs (Filippinerna), Västerås (Moçambique), Växjö (Indien), Lund (Sudan), Karlstad (Ecuador) och Luleå (Etiopien). SKRIK-mässan framfördes på flera håll i landet och Luleå stift producerade ett lektionsmaterial om rättvis handel, som de andra stiften fick del av. Särskilda SKRIK-resor genomfördes till Filippinerna i samverkan med Visby och Strängnäs stifts ungdomsverksamhet.
Lev Sydafrika, en internationell terminskurs efter kyrkans grundkurs, genomfördes med åtta deltagare från hela Sverige. Kursen, som hölls i Sigtuna och i Sydafrika, arrangerades av SKM, Lutherhjälpen och Sigtuna folkhögskola. En utvärdering genomfördes under hösten som visade på det goda samarbete mellan organisationerna som lett till gemensamma internationella fortbildningar. Det konstaterades att deltagarantalet i Lev Sydafrika varit för litet och att det därför blir nödvändigt att vidga rekryteringsbasen om en fortsättning skall kunna ske.
Den 2-6 januari genomfördes det traditionella U-seminariet tillsammans med stiftsgården i Rättvik. Temat var Fred kring de stora sjöarna. Under året ombildades projektgruppen och utökades med bl.a. Kristna Fredsrörelsen och Kristna Studentrörelsen.
Vid årets början återvände 14 stipendiater i programmet Ung i den världsvida kyrkan efter fem månaders vistelse hos samarbetspartner i Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika. De har delat med sig av sina upplevelser av orättvisa och lidande, gudsförtröstan, glädje och hopp i stift och församlingar.
Mötesplats Mellanöstern, det tredje i raden av s.k. mötesplatsprojekt för ungdomar som SKM stöder tillsammans med bl.a. Lutherhjälpen och Svenska Kyrkans Unga, genomförde det andra avslutande utbytet. 14 svenska ungdomar reste under sommaren till de palestinska församlingarna i Ramallah på Västbanken samt Ramle och Maghar i Israel. Starka vänskapsband, ökad ömsesidig förståelse och en vilja till fortsatt samarbete har skapats mellan dessa församlingar och församlingarna i Luleå och Västerås stift, vilka deltog i projektet.
Under 1998 besökte ett 50-tal enskilda internationella gäster samt sex grupper och delegationer Svenska kyrkan. De flesta av dessa var inbjudna av SKM. Särskilt kan nämnas prästen Harris Suganandam och läraren Pramilla Suganandam från den sydindiska kyrkan. De har bott och arbetat i Etiopien i mer än 30 år, varav de senaste 20 åren som SKM:s och mot slutet även EFS missionärer. Under en vårmånad medverkade de bl.a. i centrala ombudsutbildningar och internationella dagar, på skolor och i församlingar. Till Olofsdagarna i Sigtuna inbjöds Filipe Iñiguez från Nicaragua. Han medverkade också vid två inspirationsdagar för ombud inför SKM:s insamlingsperiod, med temat De fattigas gemenskap och med fokus på Latinamerika.
Information och insamling
Att kommunicera och informera om SKM:s mål och verksamhet på ett lyhört, sakligt och tydligt sätt.
En video med titeln De fattigas gemenskap spelades in i Nicaragua och El Salvador i september. Videon fokuserar SKM:s arbete i Centralamerika och skickades ut till SKM:s kontraktsombud inför missionsinsamlingen.
Under året skickades 14 pressmeddelanden ut med anknytning till Svenska kyrkans mission. Missionens (och Lutherhjälpens) administrationskostnader och kostnader i Sverige jämfört med utomlands blev föremål för en debatt, som initierades i Kyrkans Tidning strax före första söndagen i advent.
Under 1998 utkom fem nummer av tidningen Mission - Nyhetstidning från Svenska kyrkans mission. Tidningens målgrupp är präster, ombud, missionärer och andra intresserade. Upplagan är 15 000, utom numret inför missionsinsamlingen som trycks i 150 000 exemplar. En läsarundersökning under året ledde till att en del förändringar genomfördes inför 1999. Tidningen hade regionala eller ideologiska teman: Röster från kristna i Palestina och Israel, Kyrkornas kvinnoårtionde, Etiopiens hjärta, Centralamerika - De fattigas gemenskap, Jesus och religionerna.
SKM hade under 1998 en fast annonssida i Kyrkans Tidning varannan vecka. Under rubriken Information från Svenska kyrkans mission fanns nyhetsartikel och korta notiser i en fast layout. Annonssidan publicerades 20 gånger.
I maj utgavs SKM:s årsbok, Vänd mot Gud, med ideologiska texter, region- och länderbeskrivningar, projektbeskrivningar, missionärsregister samt en visualisering av SKM:s budget. Målgruppen var präster, ombud, missionärer och andra intresserade.
En ny informationsbroschyr om SKM producerades och översattes till engelska, spanska och finska. I november skickades foldern ut till samtliga pastorat.
Insamling
Arbetet med att formulera kvalitativa och etiska normer för insamlingsarbetet pågick under året, liksom arbetet med ett policydokument.
SKM tilldelades fyra egna rikskollekter samt två delade med Lutherhjälpen och EFS:
· 6 januari - Trettondedagen
· 19 april - Mänskliga rättigheter
· 17 maj - Internationell solidaritet, delad
· 7 juni - Missionsdagen
· 6 december - Hälso- och sjukvård
· 27 december - Barnkollekt, delad
Inför kollekterna skickades cirkulär och affischer ut till ombud och församlingar. Till hälso- och sjukvårdskollekten samt Trettondedagskollekten togs cirkulär fram även på finska. SKM ansökte inte under året om någon av de fyra rikskollekter som kan sökas vid senare tillfälle.
Missionsinsamlingen hade temat De fattigas gemenskap, med inriktning på Centralamerika. Nytt för året var den stora IT-satsningen med bl.a. en adventskalender från Guatemala. Man kunde också via Internet följa en församling i El Salvador och Gottsunda församling i Uppsala, eller kursgården CIVITE i Nicaragua och stiftsgården i Rättvik under perioden från advent till Trettondedagen. Insamlingsresultatet under perioden blev rekordstort: över 25 miljoner kronor.
Barngrupperna erbjöds i samband med Missionsinsamlingens adventskalender att stödja projektet barnmatsalar i Nicaragua. Information och bilder sändes till dem som valt att arbeta med projektet. Material om Centralamerika med aktivitets och insamlingstips fanns med i såväl ungdomstidningen Intro som barntidningen Ett himla väsen.
Projektkatalogen presenterades tidigt under året vilket innebar att intäkterna relaterade till projektkatalogen ökade med 90 procent. En betydande del av SKM:s insamlingsintäkter kommer från testamenten. Under 1998 höll dessa intäkter samma nivå som under 1997. Det visar på ett stort förtroende bland ombud och givare för missionens verksamhet.
Nämnden beslöt att ansluta SKM till Banco Samaritfonden för att erbjuda givare och ombud ett sparande som komplement till vanligt givande.
Svenska kvinnors missionsförening gav anslag till fem av Svenska kyrkans missions insamlingsprojekt. Av de 3 600 syföreningar som finns registrerade gav 1 750 gåvor till SKM under året. Intäkterna visade någon minskning jämfört med 1997.
Det sammanlagda insamlingsresultatet nådde inte budgetmålet 1998.
Aktuella uppdrag till nämnden från ombudsmötet/SFRV-styrelsen
Oskr. 1998:504 med OF 503, Kampen mot barnprostitution.
Motionärerna önskade att SFRV via sina nationella och internationella organ och kontaktytor skulle se över vilket behov som finns och vilka möjligheter man har att initiera en kraftfull diskussion kring barnprostitutionen samt utreda vilket stöd och i vilken form ett sådant stöd bör/kan se ut till Filippinska oberoende kyrkan (IFI) i deras kamp mot barnprostitutionen på Filippinerna. Utskottet gjorde en ingående inventering av pågående arbete mot barnprostitution, inte minst genom SKM:s och Lutherhjälpens engagemang i ECPAT, och fann motionen vara besvarad med detta. Ombudsmötet följde utskottets rekommendation med tillägg av motionärens önskan om utredning av stöd till IFI.
IFI:s arbete och engagemang omkring denna fråga sker genom ekumeniska nätverk på lokalt, nationellt och internationellt plan. I det pågående samarbetet mellan SKM och IFI är frågan om deras kamp mot barnprostitutionen på Filippinerna ständigt aktuell.
Rådslag om mission
Våren 1997 fattade nämnden ett principbeslut om att inleda en långsiktig måldiskussion, rådslag om mission. Arbetet äger rum parallellt med Lutherhjälpens framtidssamtal om internationell diakoni, och en gemensam styrgrupp inrättades med representanter från ombudsrörelse och kanslipersonal.
Under 1998 antogs en projekt- och tidsplan och ett diskussionsunderlag utarbetades och distribuerades i stift och församlingar, som påbörjat diskussioner som kommer att fortsätta under 1999. Resultaten skall samlas in och bearbetas av kansliet och utgöra underlag för SKM:s riktlinjer för 2000-talets första decennium.
Inom rådslagets ram kommer en policykonsultation med samarbetspartner att genomföras i mars 1999.
Missionärer
Under 1998 hade SKM 68 missionärer utsända i tjänst.
Under den senaste femårsperioden har antalet missionärer i tjänst reducerats från 95 till 68. Antalet missionärer i kyrkorna i Södra Afrika, Tanzania, Etiopien och Indien-Malaysia har minskat till hälften, medan antalet ökat i Asien och Latinamerika. Detta är en beklaglig minskning som bl.a. beror på svårigheter att rekrytera rätt kompetens, att långsiktigt planera för nyrekryteringar samt på ökade kostnader för varje missionär. Detta kräver ett förnyat arbete med SKM:s policy beträffande missionärer. Det har varit en medveten åtgärd från SKM:s sida att förändra den geografiska tyngdpunkten i de personella insatserna.
Missionärerna inbjöds under året till samlingar inom de olika regionerna utomlands. I juni och oktober kallades missionärer med ordinarie hemmavistelse eller avslutad arbetsperiod till seminarier på Kyrkokansliet i Uppsala. Deltagarnas arbetsrapporter var utgångspunkt för samtal om kyrkans missionsuppdrag, behovet att analysera, utvärdera och ompröva missionärsrollen, behovet av pedagogisk utveckling, komplexiteten i de mottagande strukturerna, samhällsanalyser och genderfrågor, liksom ekumenik och religionsmöte. Dessa samlingar ger missionärerna tillfälle att mötas och utbyta erfarenheter, som ger ny inspiration till tjänst i arbetslandet eller i hemförsamlingar. Lika viktiga är samlingarna för SKM och samarbetspartner när det gäller förståelse och utveckling av missionärernas roll och uppgift.
Ekumenik
Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet
SKM spelar en fortsatt viktig roll i det ekumeniska arbetet som kyrkomission och som en integrerad verksamhet inom Svenska kyrkan, bl.a. i samtal med KV om dess nya struktur och arbetssätt. Det finns anledning att bejaka KV:s ambition att arbeta på ett mer sammanhållet sätt, både vad gäller ekonomi, program och policy.
SKM bifaller KV:s önskan att en substantiell del av det ekonomiska stödet skall få vara ospecificerat. Den nya strukturen innebär bl.a. att två traditionellt viktiga men separata verksamhetsområden, Faith and Order och Life and Work, nu hamnar i samma avdelning. SKM välkomnar detta, då möjligheterna ökar att hålla ihop ämnen som kyrkans enhet och vittnesbörd, teologi och etik, tillbedjan och tjänst. SKM:s långvariga engagemang inom KV har bl.a. lett till att frågor om mission och evangelisation inte bara hållits vid liv utan också fått ökad aktualitet. I den nya strukturen får arbetsgruppen Världskonferensen för mission och evangelisation (WCME) ökad betydelse.
SKM:s nära samarbete med LVF har fortsatt, särskilt inom avdelningen för mission och utveckling. Förbindelserna med LVF, både direkt och genom det bilaterala arbetet med olika lutherska kyrkor, gör det angeläget med en närmare samordning mellan LVF och KV. Beredvilligheten att ge kyrkofamiljerna inom KV en större plats är därvidlag välkommen.
De ortodoxa kyrkorna och den romersk-katolska kyrkan (som ej är medlem i KV) ses som viktiga medarbetare i den framtida ekumeniken. SKM:s samarbete med katolska stift i Centralamerika och ortodoxa kyrkor i Mellanöstern och Indien understryker detta.
KV:s generalförsamling hölls i Harare, Zimbabwe, i december. Här togs beslut om ny struktur, nytt arbetssätt och om en färdriktning som passar SKM som kyrkomission bra. Också vid förmötet i Harare om Årtiondet för kyrkor i solidaritet med kvinnor var SKM väl representerat. Detta program fortsätter, en bekräftelse på kvinnors påtagliga delaktighet i den ekumeniska rörelsen.
Ekumeniskt besök från Filippinerna
Den 3-18 oktober besöktes Svenska kyrkan av en delegation från IFI inom ramen för det konkordat som upprättades 1995, som en följd av SKM:s arbete på Filippinerna. Delegationen, som bestod av generalsekreteraren Biskop Tomas A. Millamena, kyrkans första vigda kvinnliga präst Rosalina Rabaria och kyrkans jurist Maribel Alvarez, besökte stift och församlingar för att sprida kunskaper om IFI och samarbetet med Svenska kyrkan. Ett viktigt mål var också att delegationen skulle lära känna Svenska kyrkan bättre. Delegationen medverkade vid Olofsdagarna i Sigtuna.
Fredsbyggande i Liberia
Tillsammans med Lutherhjälpen har SKM under 1998 stött ett freds- och försoningsarbete på lokal nivå i Liberia. Det bedrivs av landets lutherska kyrka (LCL) i mycket nära samarbete med LVF:s kontor i Liberia (LWF/WS). Efter sju års förödande inbördeskrig antogs en fredsöverenskommelse 1997, och president och parlament valdes. Freden är emellertid fortfarande skör. Praktiskt taget alla liberianer har smärtsamma inre sår efter traumatiska krigsupplevelser.
Målet för det projekt SKM stöder är att konkret bidra till fred och försoning mellan enskilda och grupper med olika etnisk eller religiös bakgrund eller från tidigare militära fraktioner, som kämpat mot varandra. Man vill också i möjligaste mån hela människors psykiska skador. Arbetet bedrivs i första hand på lokal nivå som ett komplement till freds- och försoningsinitiativ på hög politisk, officiell nivå. I småstäder och byar runt om i Liberia har ett stort antal, mestadels veckolånga, samlingar anordnats, då svåra krigsupplevelser har bearbetats med försoning och ett framtida liv i förståelse och respekt som mål. Lokala ledare, t.ex. traditionella hövdingar, kristna pastorer och muslimska imamer samt regeringsföreträdare, lärare och sjukvårdspersonal har deltagit tillsammans med f.d. soldater.
Många samlingar har bidragit till återupprättandet av goda personliga relationer och i någon mån till undanröjandet av misstro, hat och bitterhet. Det har fått synliga resultat, som t.ex. rätt omfattande jordbruksprojekt och skolverksamhet och på något ställe en försoningskommitté med särskilt ansvar för handikappade, speciellt f.d. soldater. I andra regioner har spända relationer mellan muslimer och kristna kunnat förändras till det bättre.
Under 1998 genomfördes också ett första månadslångt tränings- och utbildningsprogram för lokala fredsbyggare, för att ge lokala ledare insikter och inspiration att på hemmaplan bygga genuin fred och verka för försoning. Förutom ekonomiskt stöd till detta program har en tidigare missionär och biståndsarbetare varit resursperson på plats. Ett freds- och försoningsarbete är en nödvändig förutsättning för att materiellt bistånd skall kunna ges på ett meningsfullt och effektivt sätt. Det går inte att plantera risfält eller bygga upp skolor tillsammans, om de inblandade misstror varandra eller bär på hat- och hämndkänslor.
LCL har även fått stöd till återuppbyggnad av verksamhet och strukturer efter inbördeskrigets hårda prövningar. Dessutom har SKM:s partner, Christian Health Association of Liberia (CHAL), fått stöd till ett program, i vilket äldre elever utbildas till att fungera som konfliktlösare och fredsbyggare bland sina skolkamrater. CHAL har också fått stöd till ett program som skall ge vederhäftig information om hiv/aids och väcka opinion för att smittade människor skall bemötas och tas om hand på ett värdigt och medkännande sätt på sjukhus och i hemmiljö. För LWF/WS har insatsen även innehållit stort stöd till biståndsarbete av mer traditionellt slag, t.ex. jordbruksprojekt, skolassistans, hälsovård och småskaliga initiativ av olika slag.
Insatsen i Liberia har finansierats med katastrofmedel från Sida genom en lutherhjälpsansökan. Utan SKM:s sedan länge goda relationer med LCL och CHAL samt Lutherhjälpens tidigare engagemang i Liberia genom LWF/WS skulle denna insats inte varit möjlig att genomföra. Den är ett exempel på det integrerade kansliets möjligheter till gemensamma insatser.
Svenska Teologiska Institutet (STI) i Jerusalem - en resurs för hela kyrkan
I början av 1998 fattade nämnden ett antal beslut för att klargöra STI:s mål och innehållsprofil samt för att bredda målgruppen och kursutbudet. Visionen är att STI skall fungera som en resurs för hela Svenska kyrkan vad gäller utbildning i religionsmöten, ekumenik, kristendomens religiösa och kulturella rötter samt frågor om religion och politik. Samtidigt beslöt nämnden renovera STI-fastigheten i Jerusalem. Kompletterande beslut har lett till ett omfattande arbete med verksamhetsplanering, rekrytering av personal och informationsarbete i Sverige. Genom en projektanställning har kontakter byggts upp med stiftens utbildningsansvariga, kyrkliga utbildningar och andra möjliga samarbetspartner vad gäller kurser på STI. Projektet har mötts av stort intresse.
Jubel 2000
Kampanjen Jubel 2000, som kräver avskrivning av de fattigaste ländernas skulder år 2000, startade den 31 januari och har ökat i intensitet under året. Namnunderskrifter samlas in, och vid årets slut hade ca 50 000 av de 300 000 som satts som mål kommit in. Information, utbildning och mobilisering har ägt rum på alla nivåer i SKM. I december 1998 torde det inte finnas något ombud eller missionsråd som inte hört talas om Jubel 2000. SKM är också aktivt i koalitionen Jubel 2000, som i december omfattade ca 50 svenska folkrörelser, samt i den internationella kampanj som pågår i ett 80-tal länder. Kampanjen fortsätter under 1999 och avslutas i januari år 2000. Arbetet med skuldavskrivning kommer att pågå långt därefter, kanske i någon form av nätverk med de organisationer som i dag är aktiva.
Svenska Teologiska Institutet (STI) i Jerusalem - en resurs för hela kyrkan
I början av 1998 fattade nämnden ett antal beslut för att klargöra STI:s mål och innehållsprofil samt för att bredda målgruppen och kursutbudet. Visionen är att STI skall fungera som en resurs för hela Svenska kyrkan vad gäller utbildning i religionsmöten, särskilt judendomen, ekumenik, kristendomens religiösa och kulturella rötter samt frågor om religion och politik. Samtidigt beslöt nämnden renovera STI-fastigheten i Jerusalem. Kompletterande beslut ledde till ett omfattande arbete med verksamhetsplanering, rekrytering av personal och informationsarbete i Sverige. Genom en projektanställning har kontakter byggts upp med stiftens utbildningsansvariga, kyrkliga utbildningar och andra möjliga samarbetspartner vad gäller kurser på STI. Projektet har mötts av stort intresse.
Jubel 2000
Kampanjen Jubel 2000, som kräver avskrivning av de fattigaste ländernas skulder år 2000, startade den 31 januari och ökade i intensitet under året. Namnunderskrifter samlades in, och vid årets slut hade ca 50 000 av de 300 000 som satts som mål för den svenska kampanjen kommit in. Information, utbildning och mobilisering ägde rum på alla nivåer i SKM, inte minst till ombud eller missionsråd. SKM är också aktiv i koalitionen Jubel 2000, som i december omfattade ca 50 svenska folkrörelser, samt i den internationella kampanj som pågår i ett 80-tal länder. Kampanjen fortsätter under 1999 och avslutas i januari år 2000. Arbetet med skuldavskrivning kommer att pågå långt därefter, kanske i någon form av nätverk med de organisationer som i dag är aktiva.
Omvärldsbeskrivning 1998
SKM:s möjligheter att genomföra verksamhet och samarbeta med kyrkor och ekumeniska organisationer påverkas av vad som sker i omvärlden.
Åren efter Berlinmurens fall (1989) kännetecknades av optimism när det gällde fred, demokrati och framsteg för mänskligheten. Många ansåg att marknadsekonomin skulle ges nya möjligheter att åstadkomma ett bättre liv för människor. Demokratier etablerades i många länder i Afrika och Östeuropa. Men de strukturer som behövdes för att bära upp demokratin var i många fall svaga och de forna makteliterna starka och ovilliga att dela makten med folkets flertal. Statsapparaternas svaghet innebar bl.a. att många ekonomier, ja snart sagt hela det världsekonomiska systemet alltmer undandrog sig politisk kontroll. Nationella ekonomier utvecklades på sina håll negativt. I Östeuropa och delvis i Östasien styr maffialiknande grupperingar ekonomin; i Afrika kombineras detta i många stater med gruv- och oljebolagens egen maktutövning. Dessa anlitar legosoldater och säkerhetsfirmor för att säkra sin utvinning, och deras installationer lever sitt eget liv, helt vid sidan om den lokala utvecklingen.
Börsernas uppgång och fall i Östasien fick världsekonomin i gungning och skapade spänning, oro och våldsamheter i många länder. Miljoner människor led svåra ekonomiska förluster, vilket gett upphov till nya övergrepp. Det är utslag av den s.k. globaliseringen, som på många sätt påverkar arbetet för mänskliga rättigheter. Handeln med mänsklig arbetskraft i Mellanöstern och Asien, som på ett sätt utgör en ny form av slaveri, är ett slags övergrepp som snabbt ökar. Kyrkor och ekumeniska organisationer söker nu vägar att arbeta för förbättringar för dessa människor.
Efter att ha lämnat en liten öppning för debatt och släppt några dissidenter i samband med Hongkongs införlivande i Folkrepubliken Kina, höjde myndigheterna i Kina åter kontrollen och utdömde nyligen stränga straff mot oliktänkande.
I Afrika råder krig i många länder, särskilt i området runt de stora sjöarna i centrala Afrika. Åtta länder är inblandade i kriget i Kongo-Kinshasa. Ett av dem är Zimbabwe, som skickat trupper och satsat mycket på att säkra president Kabilas makt. Opinionen i Zimbabwe är emot denna inblandning. I maj 1998 blossade gränsstrider upp mellan Etiopien och Eritrea. De avbröts i juni efter starka internationella påtryckningar, inte minst från andra afrikanska länder, men den militära uppladdningen har fortsatt och kombinerats med propaganda. I Etiopien förföljs eritreaner och etiopier av eritreanskt påbrå. Minst en halv miljon människor har förlorat sina arbeten, deporterats, satts i läger, fråntagits sina ägodelar osv. Konflikten påverkar kyrkorna i regionen och är mycket hämmande för det långsiktiga samarbetet mellan SKM och kyrkorna i Etiopien och Eritrea.
I Egypten och Indien lever de kristna under press från det omgivande samhället, en press som då och då under det gångna året tog sig uttryck i förföljelse. Det är ofta svårt att avgöra om förföljelsen är en del av den officiella politiken eller inte. Nationalistiska och religiösa rörelser betraktar de kristna som landsförrädare på grund av kristendomens starka ställning i fienden västerlandet. Öppenhet om vad som sker kan resultera i ännu större svårigheter.
Förhoppningarna om att den officiella fredsprocessen i Mellanöstern skulle leda till en snar fred grusades under året. Israel visade sig ovilligt att hålla ingångna avtal. Hopplösheten spred sig bland palestinierna och skapade nya motsättningar, t.ex. mellan kristna och muslimska palestinier. Situationen förvärrades genom USA:s och Storbritanniens bombning av Irak.
I Centralamerika vill den forna makteliten, trots demokratiseringen, behålla ett starkt grepp om makten i de flesta länder. Ett utslag av detta var mordet på biskop Girardi den 26 april i Guatemala. Han var chef för MR-kontoret inom katolska kyrkans ärkebiskopsämbete och ansvarig för arbetet med att belägga vad som hände i början av 80-talet, då mer än 400 massakrer på civila, de flesta indianer, ägde rum. Kampen för mänskliga rättigheter handlar om, förutom att bearbeta det förflutna, att få till stånd en genuin demokrati, där ursprungsbefolkningen har inflytande och får tillgång till den jord som gått majoritetsbefolkningen ur händerna.
Har inte missionen spelat ut sin roll? Är mission inte liktydigt med kulturmord och maktanspråk? Är SKM något annat än en insamlingsorganisation bland flera andra? Sådana frågor ställs inte så sällan. Själva ordet mission är inte alldeles lätt att använda i dagens samhälle. Svenska kyrkan har inte heller ett självklart förhållningssätt till mission. Att bearbeta förståelsen av vad mission är blir än mer aktuell nu när mission troligen blir en av de fyra huvuduppgifterna för varje församling i Svenska kyrkan, så som förslaget till ny kyrkoordning anger.
Frågeställningen är aktuell också i den världsvida kyrkans gemenskap. I mötet med andra religioner prövas både förhållningssätt och identitet. Många samarbetspartner, ofta kyrkor i minoritetssituation och i trängt läge, kämpar med att finna rätta uttryck för att vara en kyrka i mission. Vad innebär det att vara en kyrka som deltar i Guds mission? Hur uttrycks vittnesbörd och tjänst på ett trovärdigt sätt i den egna situationen, när snarare egenintresse, grupptillhörighet och etnicitet tycks stå i förgrunden?
Rakt in i dessa frågeställningar får SKM vara Svenska kyrkans redskap som brobyggare. I den världsvida kyrkan har alla ömsesidigt behov av varandra. Problem och tillkortakommanden kan tyckas vara angelägna enbart i det lokala sammanhanget. Men lokala svårigheter avspeglar ofta problem som är generella i den världsvida kyrkan. Det blir alltmer uppenbart att den gemensamma reflektionen om vad det är att vara kyrka in i ett nytt millennium är nödvändig. Ingen kyrka klarar detta på egen hand. SKM har ett rikt arv att förvalta och ställa till förfogande. Långvariga och nära relationer till kyrkor och ekumeniska organisationer i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern innebär både förpliktelser och resurser.
Det pågående rådslaget om mission kulminerar inför millennieskiftet och skall då resultera i ett material som tydligt uttrycker förståelsen av mission och som kan utgöra plattform för Svenska kyrkans fortsatta arbetet med internationell mission. SKM:s samarbetspartner är viktiga medaktörer liksom Svenska kyrkan genom församlingar, stift och ombudsorganisation.
Konkreta utslag av samarbete och ömsesidigt beroende av varandra i den världsvida kyrkan i mission är att dela tillgängliga resurser. Flera av SKM:s partners akuta behov av att komma till rätta med stora ekonomiska svårigheter sammanfaller i tid med västvärldens, inklusive våra egna, minskade ekonomiska resurser. Alltmer ökar behovet av att visa trovärdighet och uthållighet i långvariga relationer då det inte främst handlar om ekonomisk resursöverföring. Att ytterligare utveckla formerna för ömsesidighet och respekt är nödvändigt då samarbetet mer och mer får karaktär av nätverksbyggande på olika nivåer samtidigt som klyftan mellan rika och fattiga blir allt större.
Parallellt är det angeläget, också för trovärdighetens skull, att identifiera och lösgöra de resurser SKM och Svenska kyrkan faktiskt har att dela med sig av. Utifrån förståelsen av SKM som Svenska kyrkans uttryck för kyrkomission, med ansvar för samordningen av den internationella missionen, måste samtalet intensifieras när det gäller vad insamlade medel skall användas till och vad som rimligen borde kunna bekostas av Kyrkofonden. Det är då också viktigt att när församlingar och stift får möjlighet att anslå medel till Svenska kyrkans internationella åtaganden detta uppfattas som ett komplement och stöd till kollektgivande och enskilt givande.
Missionärer utgör ett annat slag av resurs. Tiden är förbi då kyrkor och missionssällskap skickade ut missionärer i syfte att bidra till kyrkobildande. Ändå kvarstår behovet av missionärer för både mottagande och sändande kyrkor. Roller och uppgifter har radikalt förändrats och en förnyad analys och bearbetning av detta är nödvändig. En uppföljning av den missionärsutredning som SKM gjorde är angelägen. Denna bör sättas in i ett vidare sammanhang, där utbyte och personliga relationer i sin helhet studeras.
Efter några år då organisationsförändringen har tagit mycket tid och energi är det nu viktigt att det ideologiska och teologiska arbetet kommer i förgrunden. Genom att utarbeta riktlinjer och idématerial för de prioriterade arbetsområden SKM har fastslagit bidrar SKM till att Svenska kyrkan står rustad i sin uppgift att vara en kyrka i mission med ansvar och delaktighet i den världsvida kyrkan.
5 Nämndens ledamöter och ersättare
Ordinarie ledamöter t.o.m. 27 augusti 1998
Biskop Jonas Jonson, ordförande, lektor Bo Nylund, byrådirektör Gurli Nylund, 2:a vice ordförande, ekonomichef Gunvor Arén, kontraktsprost Anders Åkerlund, 1:e vice ordförande, vakant plats, kyrkoherde Yngve Kalin, pastorsadjunkt Pernilla Myrelid, docent Sten Jagell.
Ersättare
Biskop Lars-Göran Lönnermark, kyrkoherde Bengt Ingvarsson, komminister Monica Burström, lektor Anita Diehl, läkare Astrid Fjellström, politiskt sakkunnige Peter Weiderud, tandläkare Eva-Lisa Frisk, agronom Lars-Olof Bårström, sjukskötare Timmy Leijen.
Ledamöter i nämndens missionärsdelegation var Anders Åkerlund (ordförande), Pernilla Myrelid, Sten Jagell och Lars-Olof Bårström. Missionärsdelegationen har sammanträtt den 13 januari, 27 februari, 16 juni. Då SFRV från och med 1 januari 1997 är arbetsgivare för missionärerna upphörde missionärsdelegationen med utgången av denna mandatperiod.
Ledamöter i nämndens ekonomigrupp var Gunvor Arén, Yngve Kalin och Astrid Fjällström.
Nämndens ordinarie representant i förvaltningsdelegationen var Yngve Kalin med ersättare Gurli Nylund.
Nämndens representant i Pakistankommittén var Bengt Ingvarsson.
Ordinarie ledamöter efter val i kyrkomötet den 28 augusti 1998.
Biskop Jonas Jonson, ordförande, läkare Peter Iveroth, pastorsadjunkt Pernilla Myrelid, 1:a vice ordförande, lektor Sven Janson, sjukskötare Timmy Leijen, politiskt sakkunnige Peter Weiderud, 2:e vice ordförande, internationell sekreterare Inger Aasa-Marklund, docent Sten Jagell och stiftsadjunkt Ulf Sjögren.
Ersättare
Biskop Lars-Göran Lönnermark, kontraktsprost Börje Finnstedt, agronom Lars-Olof Bårström, landstingsrådssekreterare Annette Lundquist Larsson, vårdlärare/konsult Jill Kennedy Fransson, hantverkare Elisabeth Ganestål, leg. psykolog Helena Lind, lektor Anita Diehl, läkare Astrid Fjellström.
Nämnden har sammanträtt den 22 januari, 26-27 mars, 25 september, 17-18 november.
Nämndens ordinarie representant i förvaltningsdelegationen är Sven Janson med ersättare Peter Iveroth.
Nämndens representant i Pakistankommittén är Helena Lind.
När vi summerar resultatet för det gångna verksamhetsåret visar detta att SKM i stort sett har genomfört den planerade verksamheten, trots de påfrestningar som många vakanser på nyckelposter inneburit samt det faktum att det nya arbetssättet i den integrerade kansliorganisationen fortfarande söker sina former. Ett stort undantag finns, antalet missionärer är väsentligt lägre än det planerade. Detta medför en ej planerad minskning av kostnaderna om 9,7 miljoner kronor. Totalresultatet visar på en positiv avvikelse i förhållande till budget om 2,8 miljoner kronor.
Intäkter
Intäkterna visar på en negativ total avvikelse om 8,6 miljoner kronor mellan utfallet som blev 107,0 miljoner kronor och budget. En analys av detta visar på några viktiga tendenser.
Gåvor
Det som i budget definierats som gåvor och budgeterats till 38,4 miljoner kronor blev 29,5 miljoner kronor, dvs. en avvikelse om 8,9 miljoner kronor. Det är alltid svårt att prognostisera hur mycket som skall komma in i gåvor. Vi kan nu med facit i handen konstatera att 1998 års gåvomedelsbudget var orealistisk. Vad som dock är mer anmärkningsvärt är att resultatet är 6.7 procent lägre än motsvarande 1997 och att tendensen över en tioårsperiod är fallande.
Rikskollekter har också minskat jämfört med 1997. Det beror bl.a. på beslutet om att extrakollekterna bara skulle tillfalla katastrofinsatser där Lutherhjälpen är den naturliga mottagaren. Man kan också se att en del av de gåvor som tidigare registrerades på syföreningar och arbetskretsar nu registreras på projekt. Tendensen för SKM är att intäkterna generellt går ner. Med tanke på hur insamlingsbranschen utvecklas i övrigt är det ytterst viktigt att analysera den framtida finansieringen av SKM:s verksamhet.
Sidaanslag
Sidaanslagen visar också på en trend som bör observeras. Erfarenheten från 1998 visar att den verksamhet som finansieras av både SKM och EFS har allt svårare att passa in i kriterierna för Sidafinansiering. Därtill kommer att kriterierna för erhållande av volontärbidrag har ändrats så att detta i mindre utsträckning än tidigare kan användas för missionärer. 1998 års resultat visar på en negativ avvikelse på 3 miljoner kronor. Av budgeterade 37 miljoner kronor användes 34 miljoner. 1997 kunde SKM utnyttja ca 35 miljoner kronor. För att undvika hastiga och oplanerade nedskärningar av SKM:s åtaganden och för att återskapa stadga i SKM:s arbete är det av yttersta vikt att budget för den kommande perioden läggs på en realistisk nivå.
Lämnade anslag
SKM:s anslag har under året uppgått till totalt 61,8 miljoner kronor. Förutom anslag för verksamhet utomlands har SKM även förmedlat anslag för verksamhet i Sverige.
Anslag i Sverige
I Sverige har SKM lämnat anslag till verksamhet utanför SFRV till ett belopp om 0,6 miljoner kronor. Som exempel på sådana anslag kan nämnas Rättvisemärkning, stipendier och Svenska kyrkans utbildningscentrum för grundkursen Lev Sydafrika samt Salmaprojektet och ulandsseminariet i Rättvik.
Utvecklingen framåt torde vara att anslag minskar något beroende på att resurserna för den egna verksamheten blir allt knappare.
Verksamhet utomlands
SKM har under året anslagit 61,2 miljoner kronor, vilket endast är en mindre avvikelse mot de budgeterade 63,1 miljoner. Detta är en nettoavvikelse som dels beror på att SKM inte utnyttjat hela budgeten för ospecificerade ändamål, där återstår 1 miljon, dels har några budgeterade anslag ej betalats ut till följd av utebliven rapportering eller därför att projekt inte blivit av.
Övriga verksamhetskostnader
Övriga verksamhetskostnader utgörs bl.a. av Rådslag om mission, produktionsstöd till tidskriften Hela Jorden, skuldavskrivningskampanjen Jubel 2000, informations- och insamlingsaktiviteter, ombudsutbildning, stipendiatverksamhet och nämndarbetet. På grund av långvarig sjukskrivning har viss verksamhet inte kunnat genomföras, främst vad gäller Mission i retur.
Personalkostnader
Personalkostnaderna visar sammantaget på en avvikelse om 9,7 miljoner kronor under budgeterade kostnader vilket har flera orsaker. Den absolut största handlar naturligtvis om att det funnits färre missionärer än vad som planerats. Förklaringen till det minskande antalet missionärer och avvikelsen mellan budget och utfall i resultatrapporteringen kan sammanfattas i tre punkter:
· Vår rekryteringskapacitet vad gäller att hitta människor med rätt kompetens som är villiga att åka ut som missionärer, men också en begränsad tillgång på människor med vilja och intresse att söka missionärstjänst.
· Avsaknaden av en tydlig och gemensam idé mellan Svenska kyrkans mission och dess samarbetskyrkor om vad man gemensamt vill åstadkomma med missionären.
· Svårigheten att budgetera för planerade nyrekryteringar. De budgetschabloner som måste användas vid budgeteringstillfället svarar sällan mot verkligheten under budgetåret. Familjesammansättning respektive uteblivna eller uppskjutna rekryteringar påverkar drastiskt utfallet.
Redan i samband med tertialrapporterna under 1998 har vi kunnat notera en markant avvikelse av personalkostnaderna i utlandsverksamheten jämfört med budget.
Personalkostnaderna i Sverige avviker negativt mot budget. Inom avdelningarna för information och insamling samt kyrkolivets utveckling har i vissa fall prioriterats att anställa tillfälliga extratjänster framför andra typer av verksamhetskostnader. Ett exempel på detta kan vara att ett projekt istället för att genomföras med externa tjänster genomförs med hjälp av tillfälliga anställningar. Bland annat har detta varit fallet med utvärderingen av stipendiatverksamheten.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansförvaltningen inom SFRV har under 1998 varit framgångsrik. Detta har resulterat i att SKM:s verksamhet tillförts 4,1 miljoner kronor att jämföra mot budgeterade 2,4 miljoner kronor.
Hilda Lind
Direktor SKM
Resultatrapport verksamhetsåret 1998
Nämnden för Svenska kyrkans mission
(Alla belopp i tkr) |
Utfall |
Budget |
Utfall | |
1998 |
1998 |
1997 | ||
INTÄKTER |
||||
Kollekter, gåvor och bidrag |
29 451 |
38 375 |
31 564 | |
Rikskollekter |
16 028 |
15 800 |
17 542 | |
Testamenten |
13 952 |
12 000 |
13 829 | |
Kyrkofondsmedel |
3 200 |
3 200 |
2 607 | |
Sida |
33 950 |
37 000 |
34 841 | |
Departementsanslag |
0 |
35 |
35 | |
Övriga anslag |
6 157 |
6 692 |
8 580 | |
Netto kapitalförvaltning |
4 118 |
2 449 |
2 854 | |
Övriga intäkter |
108 |
30 |
259 | |
Summa intäkter |
106 964 |
115 580 |
112 113 | |
KOSTNADER |
||||
Verksamhet i Sverige |
||||
Anslag |
568 |
495 |
341 | |
Övriga verksamhetskostnader |
7 045 |
6 231 |
7 175 | |
Personalkostnader |
749 |
581 |
188 | |
Summa kostnader i Sverige |
8 361 |
7 307 |
7 704 | |
Verksamhet i utlandet |
||||
Anslag |
61 224 |
63 122 |
64 832 | |
Övriga verksamhetskostnader |
1 077 |
0 |
522 | |
Personalkostnader |
14 732 |
24 442 |
19 578 | |
Summa kostnader i utlandet |
77 034 |
87 564 |
84 932 | |
Kanslikostnader |
20 710 |
20 710 |
20 107 | |
Summa kostnader |
106 104 |
115 580 |
112 743 | |
Verksamhetens resultat |
860 |
0 |
-630 | |
Ianspråktaganden inom SFRV |
-90 |
0 |
-5 | |
Resultat efter interna ianspråktaganden |
950 |
0 |
-625 | |
Förändring av bundna ändamålsdestinerade medel |
-419 |
0 |
-1 163 | |
Förändring av verksamhetsdestinerade medel |
-1 445 |
0 |
0 | |
Årets avsättning till verksamhetsdestinerade medel |
2 813 |
0 |
538 | |
Resultat efter dispositioner |
0 |
0 |
0 | |
Eget kapital | ||||
1998 |
1997 | |||
Tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel |
10 450 |
10 869 | ||
Verksamhetsdestinerade medel |
36 442 |
35 073 | ||
Summa eget kapital |
46 892 |
45 942 | ||
