2 Jämställdheten i Svenska kyrkan

2.1 1995 års ombudsmöte

Styrelsen överlämnade till 1995 års ombudsmöte en skrivelse om jämställdheten i Svenska kyrkan. Till grund för skrivelsen låg ett förslag utarbetat av en av styrelsen 1992 tillsatt särskild beredningsgrupp. Dessförinnan hade jämställdhetsfrågor behandlats i kyrkomötet 1988 och, som följd därav, i rapporten Till man och kvinna skapade han dem, som avgavs 1990 av en av Svenska kyrkans centralstyrelse tillsatt arbetsgrupp.

I skrivelsen gjordes en genomgång av det jämställdhetsarbete som bedrivits inom Svenska kyrkan och som låg till grund för skrivelsen. Viktigare skeenden efter den nämnda rapporten 1990 redovisades. Jämställdheten inom Svenska kyrkan belystes med hjälp av aktuella statistiska uppgifter.

Det betonades att två frågeställningar är centrala när det gäller de kyrkokommunalt anställda och de förtroendevalda, nämligen hur jämställdheten i beslutsfattande organ och i församlingsverksamheten kan främjas. Ämbetsfrågan - frågan om kvinnliga och manliga präster - var undantagen från beredningsgruppens arbete, men en redovisning av de senaste årens utveckling fanns bilagd skrivelsen.

Det konstaterades att den lagstadgade skyldigheten att upprätta jämställdhetsplaner ännu inte var uppfylld av alla arbetsgivare inom Svenska kyrkan. Det underströks att det kunde finnas anledning att behandla högre kyrkliga befattningar med särskild uppmärksamhet ur jämställdhetsaspekt.

Ombudsmötet beslöt med anledning av styrelsens skrivelse bl.a.

1. att begära att styrelsen i början av varje mandatperiod skall för ombudsmötet redovisa jämställdhetssituationen och jämställdhetsarbetet i Svenska kyrkan,

2. att begära att styrelsen skall återkomma med förslag till kompletterande bestämmelser om beaktande av jämställdhetsaspekter i instruktionerna för styrelsen samt för nämnderna för Svenska kyrkans mission, internationell diakoni/Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet,

3. att fastlägga att målet skall vara att förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan och även ordförandeposter i den rikskyrkliga organisationen skall fördelas jämnt mellan könen; det minst representerade könet skall dock inneha minst 40 % av platserna i alla valda organ i Svenska kyrkans riksorganisation,

4. att som sin mening ge styrelsen till känna att särskilda satsningar bör göras för att fördjupa kyrkliga förtroendevaldas kunskaper i manligt och kvinnligt språk, varvid grundläggande kunskap om hur det sociala könet påverkar individens livssituation bör ingå,

5. att begära att styrelsen tar initiativ till åtgärder som förbättrar möjligheterna till yrkesmässig utveckling i kyrkliga tjänster,

6. att begära att styrelsen vid överläggningar med Pastoratsförbundet och andra berörda organisationer tar upp jämställdhetsfrågor, t.ex. med avseende på kyrkans personal,

7. att godta de riktlinjer för jämställdhetsarbetet i den kyrkliga riksorganisationen som tas upp i skrivelsen, med beaktande bl.a. av behovet av teologisk reflektion.

2.2 Verkställighet av ombudsmötets beslut

Styrelsen lämnar i denna skrivelse den begärda redovisningen inför mandatperioden 1998-2001.

På grundval av styrelsens förslag beslutade 1997 års ombudsmöte om ändring av instruktionerna för styrelsen samt nämnderna för Svenska kyrkans mission, internationell diakoni/Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet. Ändringarna avsåg tillägg om skyldigheten att beakta jämställdhetsaspekter i arbetet.

Nuvarande könsfördelning för förtroendevalda inom den rikskyrkliga organisationen framgår av bilaga 1.

Ombudsmötets begäran om särskilda satsningar för att fördjupa de förtroendevaldas kunskaper i manligt och kvinnligt språk och om hur det sociala könet påverkar individens livssituation har uppfyllts enligt följande. Vid det extra kyrkomötet i november 1997 inbjöds med anledning av detta uppdrag projektledaren Gertrud Åström, Kommunförbundet, som föreläste om det s.k. mainstream-arbetet (dvs. strävandena att inte se kvinnors verksamhet och synsätt som något som uppfattas avvikande från den rådande huvudlinjen) under rubriken Jämställdhet och makt - en demokratifråga. Ett seminarium för kvinnliga kyrkomötesledamöter under rubriken Med kvinnors ögon ägde rum den 8-9 maj 1998. En seminarieserie riktad till både kvinnor och män under rubriken Med egna ögon äger rum i oktober 1998. En liknande seminarieserie i april 1997 fick dock inställas på grund av lågt deltagarantal.

Frågorna om yrkesmässig utveckling i kyrkliga tjänster och arbetsvärdering samt om kyrkans personalfrågor i övrigt behandlades vid överläggningar mellan styrelsen och Pastoratsförbundets styrelse i maj 1996. Från dessa överläggningar kan noteras hänvisningar till gällande kollektivavtal, bl.a. om personalutveckling, och till jämställdhetslagen. I fråga om yrkesmässig utveckling i kyrkliga tjänster bör noteras att två kvinnor nu utsetts till biskop.

Behovet av teologisk reflektion har behandlats inom ramen för det nedan berörda arbetet under rubriken Kvinnligt, manligt, mänskligt.

2.3 Redovisning i övrigt

2.3.1 Statistiska uppgifter

Under rubriken Verkställighet av ombudsmötets beslut har hänvisning skett till statistik över könsfördelningen för förtroendevalda inom den rikskyrkliga organisationen. Av bilagorna 2-5 framgår uppgifter om könsfördelningen bland kyrkokommunalt anställda, prästerna respektive de anställda inom den rikskyrkliga organisationen.

Någon total sammanställning över könsfördelningen bland de förtroendevalda på lokal nivå och stiftsnivå finns inte. Sammanställningar för enskilda stift finns däremot. En sådan sammanställning för Lunds stift utgör bilaga 6.

2.3.2 Allmänt genusarbete

Vid Kyrkokansliet finns två tjänstemän med uppdrag att särskilt arbeta i genusfrågor, en för inrikesverksamheten och en för utrikesverksamheten. Deras uppgift är i första hand att synliggöra könsperspektiv i de ärenden som behandlas i den rikskyrkliga organisationen.

Med de fackliga organisationerna vid Kyrkokansliet har överenskommits att främja rekrytering av kvinnor till chefstjänster. Vidare har överenskommits att en plan skall utarbetas i syfte att stödja kvinnor i chefsposition i den rikskyrkliga organisationen.

2.3.3 Arbete med inklusivt språk

I skrivelse till årets kyrkomöte redovisas hittillsvarande resultat av det pågående arbetet med översyn av kyrkliga böcker. I detta arbete har bl.a. perspektivet med inklusivt språk aktualiserats. En särskild hearing i sådana frågor har hållits i mars 1998.

Även inom ramen för Kvinnligt, manligt, mänskligt har frågan om inklusivt språk behandlats.

2.3.4 Kvinnligt, manligt, mänskligt

På Centralstyrelsens uppdrag har Svenska kyrkans teologiska kommitté arbetat bl.a. med frågan om jämställdheten i Svenska kyrkan. Kommittén har påbörjat detta arbete genom att initiera ett samlat studium under rubriken Kvinnligt, manligt, mänskligt - människosyn och gudsuppfattning. Som utgångspunkt för detta studium valde kommittén att arrangera en offentlig utfrågning. Denna fokuserades kring ämnesområdena könsteori, språk och gudstjänst, ämbetssynen samt jämställdheten i kyrkan. Som slutsatser av utfrågningen noterades bl.a. följande. Det är angeläget att undersöka hur frågan om inklusivt språk praktiskt hanteras och uppfattas i Svenska kyrkan idag. Många av de underliggande frågorna i debatten kring kvinnans tillträde till prästämbetet framstår som obearbetade. Ett djupare studium behöver göras i ett antal frågor, och resultaten relateras till ämbetssynen. Det gäller förhållandet mellan biologiskt och socialt kön, frågorna om makt och tolkningsföreträde, inkluderande synen på skrift och tradition. Det gäller även ämbetsfrågan ur ett sociologiskt perspektiv som skulle innefatta inomkyrkliga rörelser, organisationsfrågor m.m. Likaså behöver ämbetsfrågans kontextbundenhet studeras ytterligare. Det finns vidare ett stort behov av att tydliggöra var ansvaret för samordning av jämställdhetsarbetet i kyrkan skall ligga. Det handlar framför allt om arbetsfördelningen mellan stiften och pastoraten, men också om utbildningsfrågor m.m. på nationell nivå. För att inte fokuseringen på ämbetsfrågan skall få fortsätta försvåra övrigt jämställdhetsarbete i kyrkan, behöver övriga grupper av anställda uppmärksammas. En fördjupad teologisk reflektion kring jämställdhet behöver komma till stånd i Svenska kyrkan.

Teologiska kommittén har till Centralstyrelsen lämnat rapport om utfrågningen. Med anledning av rapporten har Centralstyrelsen beslutat bl.a. att uppdra åt Svenska kyrkans forskningsråd att själv initiera eller göra studier tillgängliga kring frågor om hanteringen och uppfattningen av inklusivt språk i Svenska kyrkan idag, om hur förståelsen av förhållandet mellan biologiskt och socialt kön påverkar teologiska ställningstaganden, om förståelsen av makt och tolkningsföreträde, inkluderande synen på skrift och tradition ur auktoritetssynpunkt i Svenska kyrkan samt om relevansen av ett studium av ämbetsfrågan ur ett sociologiskt perspektiv. Centralstyrelsen har vidare beslutat att i den slutliga beredningen av förslaget till kyrkoordning skall bevakas att det klargörs var jämställdhetsfrågorna skall hanteras och att det säkerställs att den kyrkliga organisationen ges rimliga möjligheter att ta detta ansvar.

2.3.5 Ekumenisk genuskonferens

I augusti 1997 hölls på inbjudan av Sveriges Kristna Råd en ekumenisk genuskonferens i Härnösand med ca 300 deltagare. Svenska kyrkans centralstyrelsen var representerad bl.a. genom sin ordförande, ärkebiskopen. Vid konferensen presenterades bl.a. en kartläggning av fördelningen mellan kvinnor och män i trossamfund, kyrkliga ungdomsförbund, ekumeniska organ och andra kyrkliga organisationer på central nivå i Sverige. Kartläggningen var utförd av Ulla-Marie Gunner, pastor i Svenska Missionsförbundet.

Kartläggningen bekräftar att kyrkorna på central nivå är långtifrån jämställda. Kvinnorna är mycket oftare än männen underrepresenterade i olika beslutande sammanhang och som företrädare för sina organisationer.

2.3.6 Ämbetsfrågan

1997 års kyrkomöte beslutade att dels hos regeringen begära ändring i förordningen om biskops- och prästtjänster så att endast den som har förklarat sig beredd att fullt ut tjänstgöra med Svenska kyrkans andra präster vid gudstjänst kan utses till domprost eller kyrkoherde, dels uppdra åt Centralstyrelsen att till nästa ordinarie kyrkomöte återkomma med förslag till ändring i den kyrkliga kungörelsen om prästexamen i samma avseenden. Kyrkomötesbeslutet hade sin bakgrund i strävandena att endast den som bejakar giltigheten av kvinnliga prästers sakramentsförvaltning skall få prästvigas eller anställas som domprost eller kyrkoherde. Regeringen har genom förordningen (1997:841) om ändring i förordningen (1992:997) om biskops- och prästtjänster besvarat kyrkomötets begäran. I skrivelse till årets kyrkomöte lämnar Centralstyrelsen begärda förslag rörande prästexamen.

2.3.7 Martha-projektet

För Uppsala stift har Boel Johansson och Gunn Jensius år 1997 gjort en undersökning rörande arbetsmiljön för kvinnor som är präster i stiftet, det s.k. Martha-projektet. Av undersökningen framgår sammanfattningsvis bl.a. att övertid regelmässigt förekommer, att symptom på utbrändhet är vanligt förekommande samt att nästan var tredje präst har utsatts för våld eller hot i sitt arbete och något fler för kränkande särbehandling från kollegor.

Undersökningen innehåller dock ingen jämförelse med förhållandena för manliga präster.

2.3.8 Kyrkor i solidaritet med kvinnor

Kyrkornas världsråd proklamerade år 1988 det ekumeniska kvinnoårtiondet Kyrkor i solidaritet med kvinnor. Årtiondet går nu mot sitt slut. I skriften Folkkyrka - i solidaritet med kvinnor? (Tro & Tanke 1998:2) behandlar Ninna Egardh Beckman Svenska kyrkans verksamhet med anledning av kvinnoårtiondet. I skriften analyseras i anslutning till Folkkyrkostudien särskilt vad som skett inom områdena mötesplatser, gudstjänst och ledarskap. Ett problem som särskilt påpekas är att den pågående debattens fokusering på det kollektiva förtrycket av kvinnor som grupp riskerar både att dölja andra särgruppers utsatthet och att hindra enskilda kvinnor att överskrida de roller som kulturen tilldelat dem. Samtidigt sätter fokuseringen på kvinnor som grupp strålkastarljuset på den könsmässiga obalansen i hur makt utövas i folkkyrkan.

Inom ramen för kvinnoårtiondet gjorde också en grupp från Kyrkornas världsråd ett besök i Sverige år 1996.

2.3.9 Jämställdhetslagen

Svenska kyrkans olika organ omfattas som nämnts av jämställdhetslagen (1991:433). Av lagen följer skyldigheter för de kyrkliga arbetsgivarna, bl.a. att upprätta jämställdhetsplaner och genomföra olika aktiva åtgärder för jämställdhet mellan könen på arbetsplatsen. Jämställdhetsombudsmannen har tillsyn över lagens efterlevnad.

Det föreligger ingen samlad statistik över de kyrkliga arbetsgivarnas ställning i förhållande till jämställdhetslagens krav. I några uppmärksammade ärenden har Jämställdhetsombudsmannen dock agerat gentemot kyrkliga arbetsgivare. Bl.a. har Jämställdhetsombudsmannen för kännedom till Centralstyrelsen överlämnat ett yttrande om värdering av meriter vid tillsättning av kyrkoherdetjänst i Ålidhems församling. Vidare har Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet nyligen på begäran av Jämställdhetsombudsmannen gett in en plan över jämställdhetsarbetet för de anställda inom verksamheten för Svenska kyrkan i utlandet.