2 Historik och bakgrund

2.1 Sigtuna folkhögskola

2.1.1 Historia

Ansgarsliden leder sin historia tillbaka till Sigtuna folkhögskola, grundad 1917 och till Svenska kyrkans lekmannaskola, etablerad i Sigtuna 1923. Sigtuna folkhögskola var intill år 1941 landets enda folkhögskola med kyrkligt huvudmannaskap. Folkhögskolan och Lekmannaskolan understryker genom sin tillblivelse och sin historia tre kvaliteter som ur kyrkans perspektiv är ovärderliga.

1. De utgör gränsöverskridande miljöer där dialog och samtal mellan människor av olika tro och tradition i kyrka, samhälle och kulturliv har den allra största betydelse.

2. De utgår från lekfolkets insats i kyrkan som den egentliga basen för kyrkans liv och verksamhet.

3. De markerar utbildning som viktig investering när kyrka och samhälle byggs.

Lekmannaskolan har ända från sin tillkomst varit Svenska kyrkans omedelbara angelägenhet, Sigtuna folkhögskola var ursprungligen själva kärnan i Sigtunastiftelsen, som också länge var dess huvudman. Med åren kom dock folkhögskolan allt mer att framstå som en fristående institution.

Den svenska folkhögskolan är till karaktären en ideologisk skolform, vilket ånyo har understrukits i propositionen Folkbildning (1997/98:115) som överlämnats till riksdagen under innevarande vår. Det är folkbildningens anordnare som själva lägger fast målen för verksamheten; riksdag och regering anger enbart syftet med statens bidragsgivning

I propositionen föreslås att förutom de syften med statsbidragen till folkbildningen som lades fast genom 1991 års riksdagsbeslut skall statsbidraget bidra till att stärka och utveckla demokratin. I förarbetena markeras att

de statsbidragsberättigade folkhögskolor och studieförbund som har folkrörelser som huvudmän har inte bara ett samhällsuppdrag som består i att vända sig till en bred allmänhet med sina bildnings- och utbildningserbjudanden. Jämsides med detta förväntas dessa folkhögskolor och studieförbund även bedriva verksamheter som syftar till att utveckla, förnya och befästa rörelsernas egna värderingar och idéer, t.ex. genom olika aktiviteter för att inskola, vidare- och fortbilda medlemmar och förtroendevalda.

I propositionen föreslås vidare att statsbidraget skall bidra till breddat kulturintresse i samhället, till ökad delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser samt till eget skapande.

De kyrkliga folkhögskolorna räknas till gruppen rörelsefolkhögskolor. Den grundsyn och de syften som angivits av riksdag och regering för statsbidragen till folkbildning gäller tveklöst Sigtuna folkhögskola, som på många sätt och under lång tid fått tjäna det svenska kyrko-, kultur- och samhällslivet.

År 1986 sammanfördes de båda traditionerna från Lekmannaskolan och folkhögskolan i Stiftelsen Svenska Kyrkans utbildningscentrum (SKUC), som därmed också blev huvudman för Sigtuna folkhögskola. Stiftande organisationer var SFRV, Sigtunastiftelsen och Riksförbundet Kyrkans ungdom (RKU, numera Svenska Kyrkans Unga). Som huvudman för Sigtuna folkhögskola har SFRV mycket långtgående möjligheter att påverka inriktningen av hur statsbidraget hanteras. Att Sigtuna folkhögskola på detta sätt fick en tydlig anknytning till den kyrkliga riksorganisationen föregicks av ett beslut av 1985 års ombudsmöte. Som motiv för att knyta folkhögskolan till den rikskyrkliga organisationen anförde SFRV:s skrivelse (StSkr 1985:4) i frågan följande:

1. Den rikskyrkliga organisationen har behov av en anknuten folkhögskola. 2. En samordning av Sigtuna folkhögskola, Svenska kyrkans kursgård och RKU:s ledarinstitut till en utbildningsorganisation bör ge viktiga samordningsvinster såväl resurs- som planeringsmässigt. Ett komplement skulle på detta sätt skapas till den utbildning som traditionellt bedrives på regional och lokal nivå.

Frågan om huruvida den kyrkliga riksorganisationen bör vara huvudman för Sigtuna folkhögskola eller inte finns även behandlad i Svenska kyrkans utbildningsnämnds utredning Resurs att utveckla, som genomfördes 1992. Uppdraget utgick från en begäran från 1991 års ombudsmöte om redovisning av

vad Svenska kyrkans engagemang som huvudman för de kyrkliga folkhögskolorna kan betyda ur regional, praktisk-ideologisk, pedagogisk och ekonomisk synpunkt.

Utredningen betonade att en rörelsefolkhögskola måste ha ett nära samspel med andra organ inom sin rörelse för att kunna fylla sin uppgift. Utredningen poängterade att den relevanta nivån för de kyrkliga folkhögskolorna bör vara stiften och ifrågasatte om det är angeläget för Svenska kyrkan på nationell nivå att vara huvudman för en folkhögskola. I utredningen påtalades också att det föreligger behov av att utveckla en tätare relation mellan stiften som huvudmän och deras folkhögskolor.

2.2 Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum

2.2.1 Historia

Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum (SKUC) bildades som nämnts i december 1985 och januari 1986 av SFRV, RKU (nuvarande Svenska Kyrkans Unga) och Sigtunastiftelsen.

SFRV tillsätter majoriteten av platserna i stiftelsens styrelse. Av stiftelsens åtta ledamöter jämte ordföranden är fem ledamöter utsedda av SFRV. En av de fem ledamöterna innehar ordförandeposten i stiftelsens styrelse och en ledamot föreslås av Utbildningsnämnden. De övriga två stiftarna utser vardera två ledamöter till styrelsen.

SKUC är huvudman för Sigtuna folkhögskola. Efter bl.a. beslut vid 1985 års ombudsmöte (StSkr 1985:4, OUb 1985:4, Oskr 1985:6) knöts Sigtuna folkhögskola till Svenska kyrkans riksorganisation.

Stiftarna slöt i december 1985 ett samarbetsavtal, varigenom det ekonomiska stödet till SKUC och villkoren för huvudmannasamarbetet preciserades. Avtalet avsåg perioden fram till 1996-12-31. Inför avtalsperiodens utgång sade samtliga stiftare upp avtalet och SFRV:s styrelse prövade för sin del frågan om framtida relationer till SKUC.

Enligt samarbetsavtalet utfäste sig SFRV att till Sigtuna folkhögskola lämna ett årligt verksamhetsbidrag. Bidraget uppgick det första året till 600 000 kronor; de följande åren gjordes en årlig uppräkning med ett belopp som motsvarade den procentuella förändringen av basbeloppet för den allmänna försäkringen mellan den 1 januari året före bidragsåret och den 1 januari bidragsåret. För övrig utbildnings- och kursverksamhet som bedrevs av SKUC lämnades ett årligt bidrag om 850 000 kronor.

Bildandet av SKUC hade under 1980-talet föregåtts av ett antal utredningar, rap-porter och betänkanden. Härvid förtjänar nu att nämnas den utredning (1982-11-01) och uppföljning (1983-01-05) som professor Dick Ramström på uppdrag av Svenska kyrkans institutionskommitté gjorde kring förutsättningarna för ett Svenska kyrkans kulturcentrum i Sigtuna, i första hand uppbyggt kring Sigtunastiftelsen och Svenska kyrkans kursgård.

Vid en jämförelse mellan Ramströms uppfattning av Kursgårdens uppgifter och SKUC:s ändamålsparagraf finns en uppenbar samstämmighet. I Ramströms utredning saknas emellertid behovsanalys och angivande av motiveringen för den föreslagna verksamheten. Ramström anger att Kursgården bör ha följande uppgifter:

_ utbildningsresurs för personalutbildning som är motiverat att lägga centralt; exempelvis kyrkoherdekurs, introduktionsutbildning, fortbildning av stiftskonsulenter, utbildning som kräver specialresurser,

_ utvecklingsarbete i dialog med stiftens utbildningsorgan,

_ i samverkan med Sigtuna folkhögskola ansvara för fortbildning av förtroendevalda och frivilliga medarbetare,

_ central utbildning av ledare för förskoleverksamhet,

_ profilutbildning som initieras av de rikskyrkliga nämnderna,

_ samarbete med SKFP, SKS och RKU.

Redan under denna period förelåg uppenbarligen ett konkurrensförhållande mellan Svenska kyrkans olika nivåer men det ansågs trots detta att starka skäl talade för en fortsatt central utbildningsverksamhet.

2.2.2 Stiftelseurkund och stiftelsens stadgar

För ändring av stiftelsens stadgar krävs samstämmiga beslut av stiftarna. Stiftelseurkunden anger emellertid begränsningar vad gäller förändring av bestämmelser om ändamål och inriktning för stiftelsen:

§ 1 Undertecknade stiftare förordar att av oss i särskilda donationsbrev angiven egendom skall förvaltas som självständig förmögenhet för att med denna och senare tillkommande medel bedriva eller stödja folkhögskole- eller annan utbildningsverksamhet i Sigtuna.

§ 5 Stiftelsen skall överta och vara huvudman för Sigtuna folkhögskola. Stiftelsen skall vara huvudman för utbildningsverksamhet med inriktning på kyrkans ungdomsrörelse, som bedrivs vid Riksförbundet Kyrkans ungdoms ledarinstitut i Sigtuna. Stiftelsen skall också bedriva rikskyrklig utbildning enligt kyrkliga kungörelsen (1984:1) om den centrala kyrkliga verksamheten och enligt riktlinjer som fastställs av Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning.

Stiftelsens stadgar har följande ändamålsparagraf (§ 2):

Stiftelsen skall allmänt bedriva eller stödja folkhögskole- eller annan utbildningsverksamhet i Sigtuna.

Stiftelsen skall genom Sigtuna folkhögskola bedriva allmänna folkhögskolekurser. Verksamheten är förankrad i kristen humanistisk tradition. Stiftelsen skall vidare genom Sigtuna folkhögskola, vid Kyrkans Ungdomsledarinstitut, bedriva fritidsledar/för-sam-lings-assistent-utbildning och annan utbildningsverksamhet med inriktning särskilt på kyrkans ungdomsrörelse. Arbetet är närmare reglerat i folkhögskoleförordningen och i ett särskilt reglemente för folkhögskolan.

Stiftelsen skall också - i den mån det inte ankommer på annan - vara Svenska kyrkans organ på riksplanet för kurs- och konferensverksamhet med syftet att tillhandahålla lämplig utbildning i olika ämnesområden för anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare. Däri ingår att på uppdrag av och i samverkan med Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning:

a) erbjuda utbildning för den rikskyrkliga organisationen samt för andra kyrkliga organ,

b) i samråd med andra utbildningsinstitutioner och stiften genomföra introduktionsutbildning och fortbildning av olika personalkategorier inom Svenska kyrkan,

c) utveckla och genomföra kvalificerad utbildning för frivilliga medarbetare,

d) tillhandahålla utbildning för stiftens utbildare inom olika områden,

e) erbjuda kvalificerad utbildning för församlingarnas och stiftens förtroendevalda,

f) utveckla former för och genomföra yrkesstödjande vuxenutbildning, samt

g) medverka i Svenska kyrkans pedagogiska utvecklingsarbete.

2.2.3 Utredning om Svenska kyrkans utbildningsorganisation

I juni 1994 tillsattes en utredning med uppdrag att genomföra en översyn av Svenska kyrkans utbildningsorganisation. I uppdraget ingick bl.a.:

att göra en översyn av SKUC:s stadgar,

att formulera förslag till riktlinjer för verksamheten vid Utbildningscentrum samt

att överväga vilka organisatoriska förändringar som är påkallade för att stärka Utbildnings--
nämndens ställning gentemot SKUC.

Utredningen skulle även ta ställning och ge förslag i ekonomiska frågor och därvid bl.a.

bedöma rimlig omfattning och lämpliga former för SFRVs ekonomiska engagemang i SKUC inkluderande hänsynstagande till långsiktiga ekonomiska åtaganden också beträffande utbildningsreformens betydelse i detta sammanhang.

I betänkandet (SKU 1995:10) Svenska kyrkans utbildningsorganisation föreslås att en förändring av ändamålsparagrafen (§ 2) skall göras. Den borde enligt utredningen lyda:

Stiftelsen skall allmänt bedriva eller stödja folkhögskole- eller annan utbildningsverksamhet i Sigtuna.

Stiftelsen skall genom Sigtuna folkhögskola bedriva allmänna folkhögskolekurser. Verksamheten är förankrad i kristen humanistisk tradition. Stiftelsen skall vidare genom Sigtuna folkhögskola, vid Kyrkans Ungdomsledarinstitut, bedriva fritidsledar/församlingsassistent-utbildning och annan utbildningsverksamhet med inriktning särskilt på kyrkans ungdoms-rörelse. Arbetet är närmare reglerat i folkhögskoleförordningen och i ett särskilt reglemente för folkhögskolan.

Stiftelsen skall också bedriva kurs- och konferensverksamhet med syfte att tillhandahålla lämplig utbildning i olika ämnesområden för anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare inom Svenska kyrkan.

Den tydliga förändring som denna nya formulering av ändamålsparagrafen har i förhållande till nuvarande lydelse är att SKUC:s exklusivitet i förhållande till andra utbildnings-anordnare tagits bort.

Den förändring av ändamålsparagrafen som föreslogs innebar att SKUC:s särställning i förhållande till övriga utbildningsanordnare inte längre skulle kvarstå. Den precisering av uppgifter som skulle ske på uppdrag av och i samverkan med Utbildningsnämnden eliminerades likaså.

Någon ansökan om permutation av SKUC:s ändamålsparagraf har inte företagits. Förslaget att säga upp det samarbetsavtal som ingicks i december 1985 har följts. Utredningen föreslog vidare att SFRV:s stöd till Sigtuna folkhögskola skulle fortsätta. Däremot ansågs att det årliga stödet till övrig utbildnings- och konferensverksamhet på sikt borde upphöra.

2.2.4 Samarbetsavtalet uppsagt

Inför den förestående avtalsperiodens utgång fördes under 1996 informella samtal såväl mellan parterna i den rikskyrkliga organisationen och andra intressenter på Svenska kyrkans nationella nivå som med SKUC:s huvudmän om formerna för den fortsatta verksamheten i Sigtuna.

Vid ett gemensamt sammanträde den 17 oktober 1996 med styrelserna för SKM, LH, SKUT och SFRV presenterades ett inom Kyrkokansliet utarbetat förslag. Förslaget baserade sig på vad som framkommit under de informella samtalen. Det innebar en fortsatt satsning i Sigtuna för att säkerställa en utbildningsverksamhet med hög kvalitet, men utan årliga fasta anslag från SFRV. Strukturellt föreslogs att ett särskilt utbildningsaktiebolag skulle bildas, ägt av den rikskyrkliga organisationen. Bolaget skulle överta fastigheter och konferensverksamhet; härigenom skulle SKUC kunna koncentrera sig på sin huvuduppgift att vara huvudman för folkhögskolan.

Det visade sig emellertid att utrikesstiftelserna inte var villiga att ingå som ägare, då de menade att en sådan satsning inte låg inom ramen för dessa stiftelsers ändamål. Utrikesstiftelserna fann det inte heller vara möjligt att gå in i ett sådant risktagande med insamlade medel. I stället beslutades att SFRV skulle bilda ett helägt aktiebolag, Svenska Kyrkans Utbildnings AB (SKUAB), för ifrågavarande ändamål.

År 1994 förekom skiljaktiga meningar inom Sigtunastiftelsens styrelse av den omfattningen att flera ledamöter som utsetts av organ inom Svenska kyrkan lämnade styrelsen. Också styrelsens tidigare ordförande hade av samma skäl lämnat sitt uppdrag. I SKUC:s styrelse ingick emellertid alltjämt representanter från Sigtunastiftelsen. Detta ledde till att den ifrågavarande konflikten blev tydligt närvarande i SKUC. Detta bidrog till att Sigtunastiftelsen inte kom att ingå i SKUAB.

SKUC beslöt i december 1996 att försälja sina fastigheter i Sigtuna till SKUAB. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Stockholms län, som förhindrade att affären fullföljdes. Länsstyrelsen ifrågasatte om beslutet låg i linje med SKUC:s ändamål och upptog till diskussion frågor om anläggningens marknadsvärde.

SKUC beslöt i den uppkomna situationen att hyra ut fastigheterna till SKUAB och på så sätt - utan en långvarig rättslig prövning - få till stånd den uppdelning av verksamheten som var önskvärd. Fr.o.m. den 1 april 1997 förhyr SKUAB 75% av anläggningen, dvs. den del som inte brukas av folkhögskolan samt ansvarar för konferensanläggningen och den del av utbildningsverksamheten som inte är folkhögskola. Ungefär hälften av de anställda vid SKUC har överförts till anställning i SKUAB.

2.2.5 SFRV:s ekonomiska engagemang i SKUC

Genom nedanstående tabell illustreras SFRV:s ekonomiska engagemang i SKUC. En del av stödet har använts för investeringar och andra delar av stödet till löpande kostnader. Med Stödfonden avses Svenska kyrkans centralråds stödfond för rikskyrklig verksamhet.

1996	Rikskollekt	964 435
	SFRV	1 833 000
	Stödfonden	-	Totalt	2 797 435
1995	Rikskollekt	837 907
	SFRV	1 820 000
	Stödfonden	-	Totalt	2 657 907
1994	Rikskollekt	776 935
	SFRV	1 825 000
	Stödfonden	5 000 000	Totalt	7 601 935
1993	Rikskollekt	804 960
	SFRV	1 775 000
	Stödfonden	2 000 000	Totalt	4 579 960
1992	Rikskollekt	671 954
	SFRV	1 717 830
	Stödfonden	1 000 000	Totalt	3 389 784
1991	Rikskollekt	857 344
	SFRV	1 679 190
	Stödfonden	-	Totalt	2 536 534
1990	Rikskollekt	674 860
	SFRV	1 614 795
	Stödfonden	500 000	Totalt	2 789 655
1989	Rikskollekt	668 190
	SFRV	1 568 455
	Stödfonden	-	Totalt	2 236 645
1988	Rikskollekt	464 215
	SFRV	1 522 294
	Stödfonden	-	Totalt	1 986 509
1987	Rikskollekt	-
	SFRV	1 462 685
	Stödfonden	-	Totalt	1 462 685
1986	Rikskollekt	-
	SFRV	1 450 000
	Stödfonden	1 000 000	Totalt	2 450 000
Åren 1986-96			Totalt	34 489 049

Utöver i tabellen angivet stöd har även förekommit bidrag till kurser, konferenser och seminarier som anordnats på uppdrag av och/eller i samverkan med de kyrkliga nämnderna på nationell nivå.

Vidare erhöll SFRV från Kyrkofonden 1997 5,35 miljoner kronor. De ekonomiska medlen användes till avtalspensioner för personal på folkhögskolan, anställd hos SKUC. De som erhöll avtalspension slutade sina tjänster den 1 juli 1997. Avtalspensioneringarna var ett led i arbetet med att förbättra folkhögskolans ekonomi. Genom avtalspensioneringen gjordes en nettobesparing på 1,6 miljoner kronor per år.

2.2.6 Byggnadsinvesteringar

Fastigheterna var vid SKUC:s bildande i starkt behov av upprustning. I nedanstående tabell redovisas de byggnadsinvesteringar (ombyggnader och större renoveringar) som SKUC genomfört under perioden 1985-1995. Härtill kommer 35 miljoner kronor för den omfattande tillbyggnaden av Västergården, vilken togs i bruk hösten 1996.

År	Byggnad	Åtgärd	Belopp	Summa per år
1990-95	Hela - anläggningen	Datanät, telenät, brand- o inbrotts-larm, nya lås	5 500 000	5 500 000
1994	Rektorsvillan	Inredning lärosalar, kontor	600 000	600 000
1993	Norrgården	Duschrum	150 000
	Vaktmästeri	Personalutrymmen, kontor, garage	380 000
	Ledarinstitutet	Lärosalar	300 000	830 000
1992	Mellangården	Renovering	550 000	550 000
1990	Rektorsvillan	Inredning, lägenhet i källarvåning	400 000
	Norrgården	Inrättande av tvättstuga	150 000	550 000
1989	Sörgården	Omfattande ombyggnad	3 700 000
	Ledarinstitutet	Omfattande ombyggnad	2 500 000	6 200 000
1988	Storgården	Ombyggnad	900 000
	Ansgarskyrkan	Ombyggnad	1 600 000
	Göransgården	Kök, matsal	300 000	2 800 000
1987	Storgården	Omfattande ombyggnad	3 300 000
	Stenknallen	Lägenhet, renovering	250 000
	SKS-gården	Inrättande av medialokaler	750 000
	Rektorsvillan	Lägenhet, renovering	250 000	4 550 000
1986	Storgården	Inredning av fritidslokaler	120 000
	Mellangården	Ombyggnad av matsalar	140 000	260 000
1985	Storgården	Köket, komplettering	300 000
	Stenknallen	Lägenhet, renovering	100 000	400 000
Totalt åren 1985-95				22 240 000

2.2.7 Stats- och landstingsbidrag till Sigtuna folkhögskola

Sedan Sigtuna folkhögskola knutits till SKUC, med SFRV som en av huvudmännen, har folkhögskolan från år 1986 erhållit ca 150 miljoner kronor i stats- och landstingsbidrag. Detta har utgått med 1 400 kronor per deltagarvecka. Av dessa medel har ca 60 miljoner kronor använts för kyrkliga kurser.

I nedanstående tabell redovisas hur fördelningen skett årsvis för de långa kurserna och hopslaget för de korta kurserna. De långa kurser med kyrklig inriktning som bedrivits under denna period är bl.a. församlingsassistent- och fritidsledarutbildning, kamratkurser (knutna till Svenska kyrkans internationella engagemang), bibelkurser, församlingspedagogutbildning, kompletteringsutbildning för församlingsassistenter, Svenska kyrkans grundkurs och Svenska kyrkans pedagogiska profilutbildning.

År	Deltagarveckor	Stats- och landstingsbidrag
1997	2 856	3 998 400
1996	2 549	3 568 600
1995	2 560	3 584 000
1994	4 544	6 361 600
1993	3 344	4 681 600
1992	2 296	3 214 400
1991	1 200	1 680 000
1990	2 464	3 449 600
1989	2 584	3 617 600
1988	2 488	3 483 200
1987	2 940	4 116 000
1986	2 800	3 920 000
1986-97 korta kurser	12 000	16 800 000
Totalt åren 1985-97	44 625	62 475 000

2.3 Svenska Kyrkans Utbildnings AB

2.3.1 Historia

Svenska Kyrkans Utbildnings AB (SKUAB) bildades den 1 april 1997 och är ett av SFRV helägt bolag. SFRV tillsätter styrelse och ledning i bolaget. Strävan skall vara att SKUAB och SKUC skall ha samma styrelseordförande och att övergripande företagspolicy och andra policyfrågor skall tillämpas inom gemensamt av SKUAB och SKUC.

Den utbildningsverksamhet som skall bedrivas av bolaget i form av utbildningsadministration och kursverksamhet skall framförallt tillgodose den kyrkliga riksorganisationens behov, men även vara öppen för andra kyrkliga organ på riksnivå.

SKUAB skall driva kursgården under namnet Ansgarsliden. Kursgården skall erbjuda kurs- och konferensarrangemang även för intressenter utanför den kyrkliga sektorn. Strävan skall vara att uppnå optimal beläggning på Ansgarsliden.

2.3.2 Ägardirektiv

Ägardirektiv för Utbildningsbolaget av den 7 maj 1997 redovisas och kommenteras här.

a) Finansiella mål

Bolaget har av nödvändighet i omstrukturerings- och uppbyggnadsfasen låg soliditet och en svag resultatsituation. SFRV skall därför under en uppbyggnadsfas positivt engagera sig i verksamheten genom olika stödformer, vilka knyts till bolagens verksamhetsplaner, samt i budget och utfall.

Efter en uppbyggnadsfas under 1997-1998, skall utbildningsbolaget ha tillfredsställande lönsamhet, uttryckt i räntabilitet på sysselsatt kapital.

Soliditeten bör efter 4-5 år uppgå till 20%. Lönsamhetskrav fastställs årligen och delges i budgetförutsättningar från SFRV.

b) Styrelse och ledning

SFRV utser styrelse och ledning i bolaget.

SFRV skall som en av huvudmännen i SKUC, för att ta till vara såväl SKUC:s som SKUAB:s intressen, i SKUC verka för att utbildningsbolagets styrelseordförande även väljs som ordförande i stiftelsen SKUC. Med hänsyn tagen till de verksamheter som bedrivs inom bolag respektive stiftelse skall ordföranden verka för största möjliga samordning och för att en helhetssyn präglar verksamheterna.

c) Verksamhetsplaner

Styrelsen för SKUAB skall upprätta verksamhetsplan för utbildningsbolaget med beaktande av övergripande mål, företagspolicy och ägardirektiv. SFRV:s styrelse skall godkänna verksamhetsplanen.

d) Investering i anläggningstillgångar (maskiner och inventarier, IT) samt nya verksamheter

Investeringar som inte specificerats och upptagits i investeringsbudget skall alltid anmälas till SFRV:s styrelse för godkännande. Dessutom skall investeringar uppgående till mer än 500 000 kronor per investeringstillfälle alltid separat godkännas oberoende av om de ingår i budget och hur finansieringsfrågan lösts.

e) Finansiering

Nyupptagande och utökning av rörelsekrediter, för vilka säkerheter lämnas i form av företagsinteckningar, skall för godkännande anmälas till SFRV:s styrelse.

f) Budgetering och rapportering

Som dotterbolag till SFRV skall SKUAB följa SFRV:s budget- och rapporteringsinstruk-tioner och lämna begärda rapporter till SFRV.

Under uppbyggnadsfasen 1997-1998 önskar SFRV en tätare budgetuppföljning än gängse rapporteringsrutiner anger. Tvåmånadersrapport skall därför lämnas senast den 15:e i månaden efter rapportperiodens utgång. Rapporten skall innehålla resultat, ställning och cash flow med rullande prognos. Dessutom skall bolagets utveckling jämfört med verksamhetsplan och budget kommenteras.

g) Revision

Bolaget skall ha samma revisionsfirma som SFRV. Revisorer väljs årligen på ordinarie bolagsstämma.

h) Insyn

Offentlighetsprincipen skall gälla. Detta får dock aldrig strida mot aktiebolagslagens regler.

SKUAB:s årsredovisning skall av SFRV:s styrelse redovisas för ombudsmötet och anmälas i form av skrivelse eller bilaga till skrivelse. En särskild föredragning av årsredovisningen skall göras för Ekonomiutskottet. Därmed kan ombudsmötets ledamöter också genom interpellation ställa frågor om verksamheten.

SFRV gav 1997 ett anslag på 2 523 208 kronor till SKUAB. Det utgjordes av en förlusttäckning till SKUAB.

2.4 Sammanställning av Sigtunaverksamhetens ekonomiska läge

2.4.1 Det samlade aktuella ekonomiska läget

Trots anslag och kollekter på tillhopa ca 3,6 miljoner kronor till Svenska kyrkans utbildningscentrum (SKUC) ökade driftsunderskottet för SKUC år 1995 till 4,3 miljoner. kronor. Det förelåg således ett egentligt underskott avseende verksamhetens drift på nästan 7,7 miljoner kronor. Under våren 1996 inleddes därför en betydande omstrukturering av verksamheten för att komma till rätta med underskottet.

För kursgårdens del inleddes ett intensifierat samarbete med de olika organen på Svenska kyrkans nationella nivå. I samarbete med ett cateringföretag har åtgärder vidtagits för att höja kvalitén och förbättra marknadsföringen. Kostnadsbesparingar har skett genom personalminskningar och bättre kostnadskontroll. Dessa förändringar har tagit längre tid än beräknat, men situationen har förbättras successivt och påtagligt.

Även beträffande folkhögskolan inleddes en översyn av verksamheten. Från att tidigare till hälften varit förlagd till Sigtunastiftelsens lokaler flyttades fr.o.m. höstterminen 1996 all undervisning till den egna anläggningen. Genom detta kunde besparingar på hyreskostnaderna göras. Kostnadsbesparingar har också skett genom frivilliga personalavgångar samt minskningar av antalet timanställda. Folkhögskolans och kursgårdens administration har i besparingssyfte samordnats i gemensamma lokaler.

Genom både inkomstförstärkningar och kostnadsbesparingar kunde 1996 års verksamhetsunderskott begränsas till ca 5,6 miljoner kronor, exklusive verksamhetsbidraget från SFRV. Räknar man in verksamhetsbidraget blev årets resultat ett underskott på 2,0 miljoner kronor.

Den 1 april 1997 överfördes kursgårdsverksamheten till SKUAB. Detta bolag hyr nu huvuddelen av anläggningen av SKUC. Hyresavtalet ger SKUC en garanterad hyresinkomst som väl täcker kapitalkostnaderna för den del SKUAB disponerar.

Resultatet för den samlade verksamheten år 1997 blev ett underskott på 4,5 miljoner kronor (SKUC -2,0 miljoner kronor och SKUAB -2,5 miljoner kronor). Något årligt anslag eller någon rikskollekt har inte utgått till verksamheten under året.

Däremot har ett anslag på 5,35 miljoner kronor från Kyrkofonden möjliggjort en minskning av folkhögskolans personal med 5 tjänster fr.o.m. den 1 juli 1997, vilket medfört en betydande kostnadsbesparing. 1997 års resultat innebär en viss förbättring jämfört med föregående år, men är något sämre än budgeterat. Räntekostnaderna för den mest omfattande av de nyinvesteringar som gjorts (Västergården) har belastat verksamheten för hela året.

Arbetet med att höja kvalitén och öka verksamhetsvolymen fortgår och har intensifierats under våren 1998. Genom en ökad uthyrningsvolym finns förutsättningar för att verksamhetsresultatet skall kunna förbättras.

Fastighetskostnaderna i den egna anläggningen uppgår i nuvarande ränteläge till 6,55 miljoner kronor. Till detta kommer av folkhögskolan förhyrda lokaler, främst för internatboende på Sigtunastiftelsen och i av Sigtuna kommun förhyrda lokaler.

För SKUC/folkhögskolan föreligger förutsättningar för att verksamheten skall kunna bedrivas med ett nollresultat 1998. Den egentliga folkhögskoleverksamheten beräknas ge ett underskott på 900 000 kronor, medan fastighetsrörelsen torde ge motsvarande överskott. Det förbättrade resultatet beror främst på de avtalspensioneringar som genomfördes under andra halvåret 1997 och att SKUAB betalar hyra för hela kalenderåret mot endast nio månader för 1997.

SKUC har ett mycket blygsamt stiftarkapital, som f.n. uppgår till endast 446 000 kronor. Härigenom finns inte marginal för ytterligare förlust.

Rambudgeten för SKUAB visar ett underskott på 3 miljoner kronor vilket är en viss förbättring i jämförelse med föregående år, för vilket det redovisades ett underskott på 2,5 miljoner kronor för 9 månader. Omräknat till helår skulle underskottet blivit 3,5 miljoner kronor för 1997. Eftersom förbättringar av resultatet förutsätter en volymökning har i år bl.a. en marknadsförare engagerats på heltid under en period och en projektsamordnare har anställts.

Beläggningen beräknas öka med ca 10 % från 1997 till 1998, vilket innebär ca 9 000 gästnätter och en beläggning på ca 51 %. Enligt gängse beräkningssätt i branschen (= 5-dagarsvecka) anses 45-50% vara en normalbeläggning.

2.2.2 Fastighetskostnaderna för hela anläggningen

Här ges en redovisning av fastighetskostnader för hela anläggningen, Sigtuna folkhögskolas ekonomi samt SKUAB:s ekonomi enligt upprättad rambudget/prognos för år 1998.

Räntekostnader på en genomsnittlig skuldsättning på 46 miljoner kronor, f.n. ca 6%	2 800 000
Avskrivningar av byggnader och fastighetsinventarier	1 250 000
Driftskostnader för fastigheten, fastighetsskötare (2,5 tj), energi, reparationer, vatten, avlopp, renhållning etc.	2 500 000
Totalt driftskostnader per år för den egna fastigheten ca 10 000 kvm	6 550 000
Förhyrda lokaler för folkhögskolans internat m.m.	450 000
Totalt fastighetskostnader	7 000 000

En fördelning av fastighetskostnaderna grundad på hur anläggningen disponeras (där ingen hänsyn har tagits till lokalernas skiftande kvalitet; alla gemensamma lokaler och ytor hänförs till SKUAB) ser ut på följande sätt:

SKUAB/kurs- och konferensverksamhet (6 650 kvm)	4 350 000
SKUC/folkhögskolan, inkl. de förhyrda lokalerna (3 350 kvm)	2 200 000
Av folkhögskolan förhyrda lokaler utanför anläggningen (1 000 kvm)	450 000

Enligt det hyresavtal som finns mellan SKUAB och SKUC betalar för närvarande SKUAB 5 miljoner kronor och SKUC:s fastighetskostnader blir netto ca 2 miljoner kronor.

2.4.3 Folkhögskolans ekonomi

	Folkhögskolan	Fastighetskostnad	SKUC totalt
Inkomster
Stats- och landstingsbidrag	10 700 000		10 700 000
Elever och personal, kost och logi	2 400 000	200 000	2 600 000
Övrigt elever studieresor, kurs-- material etc.	500 000		500 000
Projekt EU-bidrag, samverkanskurser	1 000 000		1 000 000
Hyresinkomster SKUAB		3 450 000	3 450 000
Internhyra egna lokaler		2 300 000	2 300 000
Summa inkomster	14 600 000	5 950 000	20 550 000
Kostnader
Kursmaterial, kost och logi	2 000 000		2 000 000
Personalkostnader	8 400 000		8 400 000
Administration	2 000 000		2 000 000
Lokalkostnader (inkl. förhyrda lokaler)	2 750 000		2 750 000
Inventarier	350 000		350 000
Räntor		2 800 000	2 800 000
Avskrivningar		1 250 000	1 250 000
Driftskostnader, folkhögskolans fastighetsdel		1 000 000	1 000 000
Summa kostnader	15 500 000	5 050 000	20 550 000
Resultat	- 900 000	900 000	0

Genom en konstruktion med ett för SKUC förmånligt hyresavtal är SKUC:s ekonomi totalt i balans trots att den egentliga folkhögskoleverksamheten ännu går med underskott.

2.4.4 SKUAB:s ekonomi

	Kursverksh. kyrkomötet	Konferensverksamhet kost och logi	Fastighetskostnad	Adminstr. ledning	Totalt
Inkomster
Logi och konferens-- lokaler	2 000 000	7 000 000			9 000 000
Kost	300 000	5 000 000			5 300 000
Kursavgifter m.m.	2 500 000				2 500 000
Kyrkomöte (exkl. kost och logi)	2 200 000				2 200 000
Fastighetsdrift, folkhögskolan			800 000		800 000
Summa inkomster	7 000 000	12 000 000	800 000	0	19 800 000
Kostnader
Direkta kostnader
Kursverksamhet	3 000 000				3 000 000
Kyrkomötet kost och logi externt	2 200 000				2 200 000
Matvaror och förbrukningsvararor		1 800 000			1 800 000
Personalkostnader	750 000	5 200 000	750 000	1 400 000	8 100 000
Administration, porto, telefon m.m.	200 000	100 000		700 000	1 000 000
Marknadsföring	250 000	250 000			500 000
Datakostnader				400 000	400 000
Hyra			3 450 000		3 450 000
Driftskostnader fastighet			1 700 000		1 700 000
Inventarier, avskrivning, reparationer, underhåll		650 000			650 000
Summa kostnader	6 400 000	8 000 000	5 900 000	2 500 000	22 800 000
Resultat	600 000	4 000 000	-5 100 000	-2 500 000	- 3 000 000

2.4.5 Resultat 1995-1998

Nedan redovisas resultatutvecklingen för den samlade verksamheten på Ansgarsliden 1995-1998, exklusive verksamhetsanslag och extraordinära inkomster.

Verksamhetsresultat	Anslag m.m.	Bokslut
1994 -4 400 000	3 400 000	- 1 000 000
1995 -7 700 000	5 300 000	- 2 400 000
1996 -5 600 000	3 600 000	- 2 000 000
1997 -4 500 0001	2 500 0002	- 2 000 000
1998 -3 000 000 (prognos)3	-	-

1) SKUC -2 miljoner kronor, SKUAB -2,5 miljoner kronor.

2) Det redovisade underskottet i SKUAB måste täckas av SFRV med ägartillskott då SKUAB saknar eget kapital

3) SKUC +/- 0 kronor, SKUAB -3,0 miljoner kronor.

Underskotten i boksluten för 1995 och 1996 täcktes med anslag på 5 miljoner kro-nor ur Svenska kyrkans centralråds stödfond, beviljade 1994. Detta anslag skulle ha varit ett bidrag till investeringen. För att klara investeringen fick i stället upplåningen till ombyggnaden ökas.

Med den höga hyreskostnad, som grundar sig på de höga kapitalkostnaderna, är det inte möjligt att uppnå ett positivt resultat för den samlade verksamheten. Samtliga lönekostnader ingår i det här redovisade verksamhetsresultatet, således även kaplan och kursprogramansvariga.

Kyrkomötets förläggning till Ansgarsliden är i den ekonomiska knapphet som verksamheten f.n. bedrivs under, mycket betydelsefull för det ekonomiska resultatet. En flyttning av kyrkomötet till annan anläggning skulle sannolikt ge en resultatförsämring i storleksordningen 0,5-1 miljoner kronor, beroende på vilken alternativ beläggning anläggningen skulle kunna åstadkomma under de aktuella perioderna.

En analys visar dock att det helt avgörande för att ett realistiskt krav på att verksamheten genom sina intäkter skall kunna finansiera sina kostnader är att kapitalkostnaderna radikalt minskas. Med en minskning av skuldbördan i storleksordningen 30-35 miljoner kronor skulle den ekonomiska situationen bli en helt annan. Förutsättningarna för att arbeta vidare på rimliga ekonomiska villkor skulle vara goda.