|
Bilaga 2
Direktiv för utredning om Svenska kyrkan i utlandet
fastställda av SFRV:s styrelse den 23 april 1998
Svenska kyrkan Dnr S 126/98
Kyrkokansliet
Lednings- och planeringsenheten
Styrelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV) har efter sam-råd med Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) den 26 mars 1998 beslutat att en utredning skall genomföras rörande Svenska kyrkans verksamhet bland svenskar i utlandet. Styrelsen har, också efter samråd med SKUT-nämnden, fastställt följande dire-ktiv.
SKUT:s arbete bland svenskar utomlands utgör en viktig del av Svenska kyrkans ansvar som folkkyrka. Mot bakgrund av den snabba förändring som skett, inte minst under se-nare år, finns det goda skäl att nu genomföra en samlad översyn av detta arbete. Detta skall ske i enlighet med vad som har lagts fram i Förslag till kyrkoordning inom ramen för utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation. Syftet skall vara att genom tydliga mål och en framåtsyftande vision lägga grunden för en fortsatt positiv utveckling för detta arbete.
Utredningen skall sammanfattningsvis ge svar på frågor om framtida inriktning och om-fattning av SKUT:s verksamhet, dess organisatoriska ställning och dess finansiering.
Bakgrund
Svenska kyrkan har en månghundraårig tradition att ta pastoralt ansvar också för sven-skar som vistas utanför landets gränser. Redan 1653 förordnades att präster skulle med-följa fartyg i längre utlandsfart. Ansvaret för utlandsboende tog tidigt organisatorisk form. 1626 firades den första svenska gudstjänsten i Paris och 1710 grundades den sven-ska församlingen i London. Så småningom tillkom fler s.k. utlandsförsamlingar nämli-gen Köpenhamn, Berlin, Oslo och Helsingfors.
År 1869 beslöt Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen att avskilja en präst för tjänst bland sjömän i Konstantinopel. Genom ett Kungl. brev 1876 medgavs att _till svenska sjö-mäns tjänst må anställas svensk präst_ i West Hartlepool och Kiel _med skyldighet att därjämte i kringliggande trakt ombesörja själavård för därvarande landsmän_; sådant förordnande av ´sjömanspräst´ skulle utfärdas av ärkebiskopen. Därmed påbörjades ar-betet med det som kom att kallas Svenska kyrkans sjömansvård. Organisatoriskt var denna i början direkt underställd ärkebiskopen och blev 1888 en uppgift för Svenska kyrkans Missionsstyrelse.
Genom ett Kungl. brev 1899 bemyndigades Missionsstyrelsen att inte blott bedriva verksamhet bland svenska sjömän i utländska hamnar utan också bland "landsmän som utflyttat till främmande orter och åt evang. lutherska församlingar i icke kristna länder". 1933 bildades Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse som självständig rikskyrklig sty-relse med ärkebiskopen som ordförande. På kyrkomötets hemställan ändrade regeringen fr.o.m. 1976 dess namn till Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT). 1989 blev SKUT huvudman för all kyrklig verksamhet bland svenskar i utlandet, således även för de s.k. utlandsförsamlingarna. I samband med att Svenska kyrkan omorganiserades på riksnivå bildades 1984 Stiftelsen Svenska Kyrkan i Utlandet.
En betydande förändring har skett sedan Svenska kyrkans arbete bland svenskar utom-lands inleddes för 122 år sedan. Utveckling av uppdraget har skett successivt och natur-ligt. När svenskar av alla grupper och åldrar gett sig ut i världen, har Svenska kyrkan följt med. Sjöfolket var länge den helt dominerande gruppen. Alltjämt är SKUT för många människor detsamma som _Sjömanskyrkan_. De första hun-dra åren präglades också av arbetet bland sjöfolk och kom att ange profilen för utlandskyrkans fortsatta verksamhet. Samtidigt har emellertid andra svenska grupper hela tiden funnits utom-lands och varit betydelsefulla i det kyrkliga arbetet. Den växande svenska handeln och industrietableringen i utlandet förde alltfler svenskar ut i världen på kortare eller längre tid. Dessa svenskar blev "fasta" församlingsbor och visade att utlandskyrkans arbetssätt också fungerade för dem, såväl i det evangeliserande arbetet som det arbete som vuxit fram ur diakonala och sociala behov.
Den största ökningen i kontakterna med svenskar utomlands har skett under de senaste årtiondena. Genom charterturismens och tåg- och flygluffandets genombrott, har miljon-tals svenskar blivit världsresenärer eller regelbundna besökare- i andra länder. Med de stora koncentrationerna av svenskar på vissa turistorter har utlandskyrkan kunnat etable-ra sig på många av dessa platser och nå fler svenskar utomlands än någonsin tidigare. Ut-lands-kyrkans kontaktyta mot svenskar som hemma aldrig eller sällan kommer i kon-takt med kyrkan har blivit ett viktigt bidrag till Svenska kyrkan som helhet. Inte minst väsentligt är att många tiotusental ungdomar i 20-25-årsåldern varje år möter Svenska kyrkan just via SKUT.
I dag har SKUT drygt 40 egna verksamhetsplatser runt om i världen. Från dessa upprätt-hålls gudstjänstverksamhet på ytterligare tre gånger så många platser. Med de nordiska systerorganisationerna sker ett nära samarbete och på 10_15 platser har dessa organisa-tioner placerat personal i varandras kyrkor för att öka kontaktytorna utan att behöva göra dyra egna investeringar. Under året 1996 hade SKUT 756 000 besök och 229 000 delta-gare i gudstjänster. Cirka 8 000 besök gjordes i hem, på sjukhus eller i fängelser och 7 700 besök ombord på fartyg.
SKUT har via SFRV f.n. 109 personer anställda och har under 1997 även haft 7 emeri-tipräster anställda för säsongstjänstgöring. Den ekonomiska omslutningen under 1996 var ca 56 miljoner kronor; därtill kommer verksamhetskostnader som bestrides av kyrkorna lokalt.
I en tid där inte bara EU innebär ökad rörlighet, utan hela världen är en del av svenskar-nas arbetsmarknad och därtill erbjuder mer eller mindre lättillgängliga semestermål, blir SKUT:s uppdrag alltmera krävande.
I ombudsmötet har under de senast åren frågor väckts bl.a. om allmänt ökade resurser till SKUT och om SKUT:s engagemang i Baltikum och i Ryssland. Den särskilda utri-kesskrivelsen 1992 _ i vilken bl.a. SKUT:s verksamhet behandlades _ re-sulterade i att SKUT vid 1993 års ombudsmöte fick som en ny uppgift "att i samverkan med Svenska kyrkans övriga utrikesorgan utveckla ekumeniska och internationella kon-tak-ter". Detta har också skett. De viktiga kontakter som upprätthålls i det dagliga arbetet genom kon-takterna inom respektive värdlands kyrkomiljö har getts ökad uppmärksamhet. Under senare tid har också den ekumeniska rapporteringen från SKUT-anställda till den kyrkli-ga riksorganisationen utökats.
Under 1993-1994 genomförde docent Anders Bäckström, Uppsala universitet, en utvär-dering av verksamheten i den svenska Ulrika Eleonora församling i London. Utvärde-ringen publicerades med titeln Londonsvenskarna och kyrkan. En studie av kulturupple-velser (Mitt i församlingen 1995:3). Undersökningen visade bl.a. att gudstjänstdeltagan-det i London är högre än i Sverige, men att själva utflyttningen endast marginellt bidra-git till ökningen. Däremot bidrar Svenska församlingen till en känsla av trygghet och samhörighet med den svenska kulturen.
Verksamhetens inriktning och omfattning
Den verksamhet som SKUT i dag bedriver regleras genom den instruktion för nämnden för Svenska kyrkan i utlandet som antogs av ombudsmötet den 24 augusti 1989 och som är reviderad 1992, 1993 och 1997.
Nämnden skall enligt sin instruktion ansvara för Svenska kyrkans verksamhet bland svenskar utomlands. Härvid har nämnden enligt instruktionen uppdraget
att ansvara för Svenska kyrkans verksamhet på platser där det finns ett betydande antal svenska sjömän, turister och/eller utlandssvenskar samt i anslutning härtill förekommande lokala ekumenis-ka kontakter,
att ansvara för Svenska kyrkans samarbete med motsvarande organ på nordiskt och internationellt plan,
att ansvara för Svenska kyrkans samarbete med Handelsflottans kultur- och fritidsråd,
att i samverkan med Svenska kyrkans övriga utrikesorgan utveckla ekumeniska och internationella kontakter,
att genom sina ombud och på annat sätt förmedla kunskap till församlingar och enskilda om nämn-dens verksamhet,
att svara för rekrytering, anställning och utbildning av den utlandsbaserade personalen inom nämn-dens ansvarsområde i SFRV,
att främja jämställdhet mellan män och kvinnor inom nämndens ansvarsområde,
att samla in medel för den verksamhet som bedrivs inom nämnden.
Utredningen
Utredningen skall ge förslag vad gäller inriktning och omfattning av SKUT:s framtida verksamhet utifrån de förutsättningar som givits ovan.
Den stora rörligheten bland svenskarna, med möjligheter att både i arbetet och på friti-den besöka andra länder, ställer allt större krav på utlandskyrkan. Detta sker samtidigt som den ekonomiska situationen nödvändiggör en god hushållning med de medel som står till Svenska kyrkans förfogande, också i arbetet bland svenskar utomlands.
Mot denna bakgrund skall utredningen analysera och lägga fram förslag vad gäller om-fattningen av SKUT:s arbete. Utredningen skall föra ett principiellt resonemang kring huruvida verksamhet skall etableras på nya platser, där underlag visar sig finnas. Å and-ra sidan kan verksamhetsplatser med sviktande underlag behöva avvecklas.
Utredningen skall utifrån den verksamhet som i dag bedrives föreslå mål och principer för framtida verksamhet. Ett sätt att möta kraven på närvaro på nya platser, eller att be-hålla verksamhet på platser med sviktande underlag, är en utveckling i riktning mot rör-ligare besöksverksamhet hos lokala grupper med mindre fasta församlingsstrukturer än den som finns på de flesta av SKUT:s nuvarande verksamhetsplatser. En annan möjlig-het är en fortsatt utveckling av det redan påbörjade nordiska samarbetet. Detta kan ske genom ytterligare attacheringar av personal vid varandras kyrkor, samplanering av in-satser och samarbete på gemensamma verksamhetsplatser. Likaså finns möjligheter till en utökad lokal samverkan med andra delar av Svenska kyrkan, t.ex. SKM.
Ny informationsteknik erbjuder i dag helt nya möjligheter för effektivare kontakter, un-dervisning och uppföljning i fråga om såväl enskilda som grupper inom SKUT:s verk-samhetsområde.
Förslagen om inriktning och omfattning av SKUT:s verksamhet skall avvägas mot de förslag som läggs fram beträffande SKUT:s finansiering.
Den allmänna ekumeniska utveckling som sker kommer att ställa krav på ett ytterligare ökat ekumeniskt engagemang i SKUT:s verksamhet. En förstärkt roll i informationsut-bytet mellan Svenska kyrkan och de kyrkor med vilka SKUT samverkar i andra länder bör vara ett led i detta. En annan viktig insats är att bidra till att ytterligare kyrkliga kontakter på olika nivåer, främst vänstift och vänförsamlingar, skall kunna byggas upp. SKUT bör också kunna erbjuda svenska besökare och grupper stöd och service i fråga om lokala stifts- eller församlingskontakter i samband med utlandsbesök.
Svenska kyrkans undertecknande av Borgåöverenskommelsen bör få konkreta konse-kvenser för SKUT:s verksamhet. Redan kan märkas att de i överenskommelsen involve-rade kyrkorna har inbjudit SKUT-präster att delta i lokala stiftssammanhang. I utred-ningen skall konsekvenserna för SKUT av Borgåöverenskommelsen samt andra ekume-niska avtal och överenskommelser övervägas. Också förutsättningarna för en lokal sam-verkan med andra kyrkor inom Borgågemenskapen skall prövas.
SKUT:s organisatoriska ställning
Som framgått av bakgrundsbeskrivningen har Svenska kyrkans arbete bland svenskar utomlands bedrivits i skiftande organisatoriska former genom årens lopp. Senast en mer -genomgripande förändring ägde rum var i samband med att de utlandsförsamlingar som tidigare hörde hemma under domkapitlet i Uppsala efter ett omfattande utredningsarbe-te år 1989 fördes in under SKUT. Också genomförandet av en samlad kyrklig riksorga-nisation i Kyrkans hus i Uppsala fr.o.m. den 1 januari 1997 har påverkat SKUT:s arbete.
SKUT:s organisatoriska ställning har därutöver under senare år varit föremål för flera utredningar av organisatorisk karaktär.
I Ärkestiftsutredningen (SKU 1995:9) fanns förslag om att SKUT skulle relateras till ärkestiftet. De utlandsförsamlingar som fick en av Uppsala domkapitel godtagen stad-ga skulle föras till ärkestiftet och underställas ärkebiskop och domkapitel. Präster i de av domkapitlet inrättade utlandsförsamlingarna och ett lika antal lekmannaelektorer skulle få rösträtt i ärkebiskopsval. Ärkebiskopen föreslogs bli ordförande i Nämnden för Svenska Kyrkan i Utlandet och de utlandskyrkor som inte fördes till ärkestiftet skulle liksom hittills finnas under SKUT-nämnden.
I Arbetet på olika kyrkliga nivåer (SKU 1998:3), den s.k. Nivåutredningen som bedri-vits inom ramen för utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation, finns förslag om att SKUT:s verksamhet skall få anknytning till ett stift, nämligen Visby stift. Enligt utredningen bör ett arbete påbörjas som syftar till att ge SKUT:s församlingar och annan utlandsverksamhet en mer enhetlig struktur. Detta skulle kunna innebära att möj-ligheter ges till att "skapa en ny församlingstyp _ kanske en form av icke-territoriella församlingar _ som verkar bland svenskar utomlands, och som utlandssvenskar kan till-höra. För dessa församlingar skulle _ i tillämpliga delar _ kyrkoordningen kunna gälla." Utredningen föreslår också att en utredning tillsätts för att se över utlandsförsamlingar-nas rättsliga status och "att det i avvaktan på att Stiftelsen SKUT kan avvecklas skall finnas en särskild av Kyrkomötet tillsatt styrelse med ansvar för arbetet bland svenskar i andra länder".
I Förslag till kyrkoordning (SKU 1998:1), dvs. huvudbetänkandet från utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation, föreslås att ingen förändring beträffande SKUT-nämnden f.n. görs, men att en utredning om Svenska Kyrkan i Utlandet omedel-bart tillsätts. Nämnden för SKUT skall nu kvarstå med oförändrade funktioner i avvak-tan på utredningens kommande förslag. I Kyrkoordningsförslaget framhålls att det inte finns något behov av att inrätta en särskild styrelse för Svenska Kyrkan i Utlandet. Ar-betet inom SKUT bör kunna handhas av en nämnd som är jämställd med övriga nämn-der. Den utredning som föreslås skall enligt förslaget behandla de grundläggande målen för SKUT:s arbete, omfattning och finansiering samt SKUT:s organisatoriska ställning.
Utredningen
Utredningen skall analysera de senaste årens organisatoriska utveckling beträffande SKUT och de erfarenheter dessa förändringar gett. Utredningen skall vidare lägga fram förslag till lösningar för hur SKUT skall finna sin organisatoriska form för framtiden.
Förslagen skall avse bl.a. de båda huvudalternativ som funnits i den diskussion som förts under senare år; dels att SKUT även framgent skall vara en del av Svenska kyrkans organisation på nationell nivå, dels en organisatorisk placering av SKUT som en del av ett stift. Också mellanformen, dvs. att SKUT även framgent ingår i den kyrkliga organi-sationen på nationell nivå men har en episkopal anknytning till något av stiften skall prövas av utredningen.
I särskild ordning kommer de juridiska frågorna rörande SKUT:s egendom och verk-samhet att utredas. Detta kommer inom Kyrkokansliet att ske i samverkan mellan Avdel-ningen för SKUT och Avdelningen för kyrkorätt och organisation. De båda utredningar-na skall arbeta i nära kontakt med varandra.
Verksamhetens finansiering
Ekonomiskt har de frivilliga bidragen alltid varit avgörande för utlandskyrkans verk-samhet, liksom de frivilliga personliga insatserna. SKUT har de senaste årtiondena starkt utvidgat sin verksamhetsomfattning, dock utan att antalet verksamhetsplatser ökat nämnvärt.
Efter att utlandsförsamlingarna 1989 överfördes från ärkestiftet till SKUT-organisa-tionen och som en konsekvens av skattereformen 1991, genomfördes ett bruttolönesys-tem som radikalt ökade behovet av kyrkofondsbidrag. I dag uppgår SKUT:s kyrko-fondsbidraget till 37 milj kronor, vilket är 43% av dess årsbudget. Huvuddelen av bud-geten är emellertid insamlad på frivillig väg: 43% av medel insamlade i utlandet och 14% i Sverige. Nivåutredningen framhåller att den del av SKUT:s verksamhet som inte finansieras genom "kyrkoavgifter" från utlandssvenskarna i sin helhet skall finansieras av trossamfundet Svenska kyrkan. Utredningen menar att SKUT:s verksamhet inte är av den art att den skall konkurrera med SKM:s och Lutherhjälpens insamlingsverksamhet.
Utredningen
Utredningen skall föreslå hur SKUT:s verksamhet i framtiden skall finansieras. Att för-samlingarna utomlands i mycket stor omfattning bidrar till finansieringen är naturligt. Särskilt gäller detta den verksamhet som riktar sig till svenskar som för längre tid bor inom utlandsförsamlingens verksamhetsområde. En grundläggande princip för utred-ningens arbete skall alltså vara att denna verksamhet skall vara självfinansierande. Ut-redningen bör emellertid också klargöra hur övrig verksamhet _ dvs. den verksamhet som riktar sig till svenskar som för kortare tid befinner sig på verksamhetsorten _ skall finansieras.
En grundfråga är om insamlingsarbete i Sverige, t.ex. genom rikskollekter, även i
framtiden skall vara en viktig inkomstkälla, eller om Svenska kyrkans gemensamma ansvar i stället skall komma till uttryck genom bidrag från kyrkofonden till SKUT.
Dessa överväganden bör ske mot bakgrund av en analys av om det finns någon principi-ell skillnad mellan å ena sidan Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen, vilka samlar medel för missions- och biståndsverksamhet, och å andra sidan SKUT, vars insamlings-verksamhet avser mer allmän församlingsverksamhet, om än i utlandet.
Utredningens arbete
Utredningen skall i sitt arbete överlägga med Nämnden för SKUT samt i muntlig eller skriftlig form ha kontakt med företrädare för intressen av betydelse för SKUT:s arbete, t.ex. Utrikesdepartementet, svenskt näringsliv med utlandsankytning (industri, handel, sjöfart, spedition, flyg, rese- och charterbranschen och resp. fackliga organ), skolverket, Centrala studiestödsnämnden, Utlandsskolornas förening, de stora föreningarna/intress-eorganen för utlandssvenskar, t.ex. Föreningen för Svenskar i Världen (f.d. Utlands-svenskarnas förening), SKUT-anställda och deras fackliga organisation samt SKUT:s systerorgan i Norden och internationellt.
(1998-04-23/Bxl)
  
|