Bilaga 1b
Dag Sandahl
Reservation

Ombudsmötet 1996 har begärt riktlinjer vad gäller sexuella övergrepp. Det förslag som tagits fram brister enligt min mening vad gäller den teologiska bakgrundsteckningen och därmed i förslaget till riktlinjer. I föreliggande skick är det inte till fyllest som beslutsunderlag.

Nyckelordet när det handlar om övergrepp kan inte vara "ovälkommet". Definitionsmässigt kan nämligen inte "välkommet övergrepp" tänkas. Enligt min mening är nyckelordet i stället "integritet". Den som nalkas en medmänniska närmar sig alltid ett heligt rum och måste vandra där med respekt för den människans egenart, identitet och integritet. Övergreppet är ett annat sätt att nalkas en människa, nämligen inkräktarens. Ofta har denna inkräktare något maktmedel som han eller hon kan utnyttja; ett övertag som försätter medmänniskan i vanmakt.

Övergrepp handlar med denna definition inte bara om sexualitet. Också i arbetsliv eller samhällsliv kan människor utsättas för övergrepp från en starkare part; kanske t.o.m. övergrepp av en majoritet.

Ombudsmötet har inte begärt en utredning om kyrkans förhållningssätt till övergrepp i vidare mening utan vill ha en handlingsplan för den som i kyrkliga sammanhang utsatts för sexuella övergrepp. Utredningen har dessvärre inte kunnat precisera hur vanliga den sortens övergrepp är. I några stift finns de uppenbarligen rapporterade, i andra inte. Problemet är att de kända fallen endast är toppen av ett isberg - och vad som döljer sig bakom siffrorna är omöjligt att veta. En fråga som inte bara aktualiseras i kyrkan utan som just nu är på den politiska agendan kräver extra analysarbete. Utan den sortens arbete riskeras det som tycks skett efter larmrapporter om sexuellt utnyttjande av barn. Lilian Öhrströms bok Sex lögner och terapi. Verkligheten bakom vår tids häxprocesser (Norstedt 1996) tjänstgör som ett varnande exempel.

Bibliska exempel

Den som söker bibliska exempel på människors sexuella övergrepp kan nöja sig med att gå till Bibelns första bok och t.ex. i berättelsen om Josef och Potifars hustru se vad det handlar om. Potifars hustru utsätter Josef för ett sexuellt övergrepp. När den unge mannen inte vill vara älskare åt kvinnan anklagar hon honom för våldtäktsförsök och Josef kastas i fängelse.

I en tydlig mening är Josef offer. I vilken mening kvinnan är det kan vi inte utröna - men det står var och en fritt att fundera över en kvinna svältfödd på kärlek som förälskar sig i en ung man men inte når sitt syfte. (1 Mos 39)

Våldtäkten på Dina är ett annat exempel på övergrepp. (1 Mos 34) Hövdingens son Sikem fäster sitt hjärta vid Dina sedan han våldtagit henne och vill ha henne till hustru. Han erbjuder en stor brudgåva till Jakobs söner som listigt ställer villkoret att alla män ska omskäras. När de ligger svaga av sårfeber på tredje dagen tar Dinas bröder Simeon och Levi var sitt svärd, dräper alla män och plundrar därefter staden. I denna berättelse är Dina självfallet offer - men kanske till sist alla?

Människor som läst och hört Skriften under årtusenden torde alla vara överens: denna sorts sexuella övergrepp kan aldrig tolereras. Också om alla människor som det berättas om i någon mening är offer fokuseras berättelsen på den mest utsatta personen: Josef och Dina i de nämnda exemplen. Sexualitet ska användas i en kärleksrelation, inte missbrukas som maktmedel eller som utlopp för egen och egensinnig lust. Sexualitet får aldrig kopplas fri från kärlek. Det är i sak omöjligt att försvara övergrepp med bibelhänvisningar - och någon sådan bibelanvändning torde vara svår att belägga i Svenska kyrkan.

Litterära exempel

När August Strindberg skriver skådespelet Fröken Julie slutar handlingen i tragedi: fröken Julie tar sitt liv. Hon har i sommarnatten älskat med betjänten Jean. Skådespelet kan läsas som en berättelse om samhällsklasser men också som en komplicerad berättelse om offer. Vem missbrukar vem? Handlar berättelsen om ett övergrepp eller om någon som drivs av sin egen olycka?

Annorlunda och helt tydlig är bilden av Mr Wheeler. Grace Halsell berättar i sitt klassiska reportage "Svart kvinna", kapitlet The South i Soul Sister (1969) vad som hände. År 1968 bestämde sig journalisten Grace Halsell att bli färgad med hjälp av piller och genom att sola mycket och därefter söka arbete som hembiträde. När frun och barnen är borta lockar Mr Wheeler in hembiträdet i sovrummet, kastar henne på sängen och kryper över henne. Till sist lyckas hon komma loss och flyr hemmet utan att Mr Wheeler fått sin vilja igenom. Hans hat mot kvinnan är gränslöst. Och Grace Halsells erfarenhet är inte unik. För 15$ väntas inte bara hushållsarbete utan också sexuella tjänster för den som är färgad och hembiträde i södern. Men slutsatsen i reportaget är värd en reflektion: "Det handlar om människans omänsklighet mot sin nästa (man och kvinna), alltid och överallt." (Jag har citerat från Hansén och Thor, Förklädd, Ordfronts förlag 1995 s 240-247). Mr Wheeler är en våldtäktsman, hans överfall är ett övergrepp och hans grundhållning förakt för en svart kvinna, så diakon i en baptistkyrka han än är.

Kärlek som sakrament

Uppenbart är Guds avsikt med sexualiteten en annan. Den finns till för glädjens och kärlekens skull; för livets skull. Genom kärlek avlas barn. Andrew Greeley har i boken The Catholic Myth (Scribner's New York 1990) med omisskännlig ironi presenterat forskningsresultat om unga katoliker. Alldeles tvärtemot föreställningarna har de ett gott sexualliv. I grunden ligger en sakramental syn på sexualiteten. Gud är med i människors passioner med sin gudomliga kärlek. Och Greeley drar slutsatsen att tron är bra för kärlekslivet.(s 186) Greeley fann att hans böcker i detta ämne knappast kommenterades varför han övergick till att skriva romaner på samma tema med försäljningsframgångar som resultat. Den som kan se sitt äktenskap och sin kärlek sakramentalt kan också se Guds godhet i allt detta - och rimligtvis blir det då klart varför kärlek välsignas.

Sexualitet utan kärlek

Vi lever i en tid präglad av en sexuell revolt som nu är mer än 30 år gammal. Konfirmandlärare och ledare kan låna de tidskrifter konfirmanderna läser och enkelt iaktta att där ges avancerad sexualrådgivning. I kvällstidningarna presenteras telefonnummer till villiga kvinnor och män, på Internet finns annonsering om prostitution, över Stockholms gator öses visitkort till porrklubbar, importen av kvinnor från Östeuropa och Asien redovisas i tidningarna liksom de sexresor bl.a. till Thailand som företas. Sexualitet utan kärlek är vardaglig handelsvara i Sverige. Och via kabel-TV nås mängder av svenska hem av rå pornografi. Det är närmast självklart - ty varje sak är tvåsidig, som Jesus Syrak påpekar - att till denna sexuella överexploatering hör som en motbild en rädsla för sexualitet. Sexualitet berövad kärlek är skrämmande och en förvrängning av Guds goda avsikter. Här är Kyrkans uppgift att inte låta missbruket upphäva det goda bruket utan att försvara kärleken, människan och livet.

Kärlek som lek

Till det vuxna livets glädje hör kärleken. Den bygger gemenskap och den finns med som en positiv kraft i människors möte. Den finns också i församlingens liv som en lockelse och en spänning i människors möte. Denna lockelse kan tolkas fel och leda fel så att det som sägs eller görs uppfattas som trakasseri. Här är det viktigt att hålla fast vid kravet på respekt för medmänniskans integritet samtidigt som det finns utrymme för skratt, skämt och historier om det mänskliga livet; också sexuallivet.

I sammanhanget är det av vikt att sakligt analysera vad en kristen sexualsyn handlar om utan att hemfalla till en besynnerlig diskussion om "äganderättstanken". I germansk rätt är det en självständig kvinna som säger ja till sin man. I annan rätt förs den omyndiga kvinnan till altaret av sin far och överlämnas till sin man. Bondesamhället ter sig mer förebildligt än senare tiders romantiska bröllopsseder.

Övergrepp

Ombudsmötet begärde åtgärder när det handlar om övergrepp. Andra kyrkor har sådant material. Episkopalkyrkan i USA arbetar bl.a. med boken Hopkins and Laaser (ed) Restoring the Soul of the Church (Collegeville, Minnesota 1995) som närmast tar sikte på att hela den församling där sexuella övergrepp skett. Men det är självfallet viktigt med ett regelsystem så att människor som utsatts för övergrepp kan ta upp förhållandet och möta både respekt och medkänsla. I det framlagda förslaget saknas konkretion - inte minst när barn utsätts.

Det saknas också en distinkt redovisning av vilka de kända fallen är. Medvetandegörande och höjd handlingsberedskap måste främjas genom sakligt underbyggda rapporter. Och övergrepp handlar om så mycket mer än sexualitet. Om människor kränks eller skadas i sin integritet därför att deras tro får andra konsekvenser än vad majoriteten accepterar handlar också detta om övergrepp, som gör att människor kan få svårt att tro då Guds representanter uppträder kränkande och kärlekslöst. Som vanligt är det den som är utan synd som får kasta första stenen.

För att hantera övergrepp behövs enligt min mening i första hand etiska regler som vilar på en självförståelse för den kyrkliga personalen, därefter klara anvisningar om vart människor kan vända sig vilket implicerar att det finns kompetent personal att hänvisa till.

Etiska regler

Besynnerligt nog finns inga etiska regler för de anställda i Svenska kyrkan. Psykologförbundet har sådana liksom läkarna. Svenska Kyrkans Personalförbund har i vart fall haft när det gällde präster som sökte tjänst - men de är närmast överspelade. Enligt min mening borde Svenska kyrkan genom sin centralstyrelse vidta åtgärder för att etiska regler ska fastställas.

Vad gäller biskopar, präster, diakoner och diakonissor måste en teologi om ämbetet ligga bakom sådana regler. En klar identitet måste vara en spärr mot olämpligt uppträdande; en präst som ser sig ha tagit emot en gåva och ett uppdrag från Gud i vigningen har att inför Gud förvalta det som tagits emot och är inte sin egen utan Guds vigde tjänare. En de vigdas förvaltarskapsteologi skulle vara en av byggstenarna i det etiska regelsystemet.

Självfallet måste också andra anställda och - i konsekvensens namn de förtroendevalda - inrymmas i ett etiskt regelsystem. Mitt förslag är alltså att arbetet omedelbart sätts igång att formulera dessa regler.

Det hierarkiska systemet

Svenska kyrkan har ett hierarkiskt system som jag menar går att positivt utnyttja när det handlar om missförhållanden. Sinclair Lewis ger i boken Elmer Gantry (Folket i Bilds förlag, Stockholm 1959) en bild av den religiöse lycksökaren, pastorn som är en religiös lycksökare och en hycklare med en enastående dubbelmoral. Han är enmansföretagare i religion. Prästen i Svenska kyrkan kan aldrig fungera så för på varje nivå finns någon överordnad: den som vill klaga på en präst kan vända sig till kyrkoherden, kontraktsprosten eller biskopen. Detta är en positiv hierarki.

När det handlar om sexuella övergrepp bör stiften ha resurser - en kvinna och en man - att möta den som utsatts för eller uppger sig ha utsatts för sexuella övergrepp av kyrklig personal.

Jag menar

att förslaget till riktlinjer är alldeles för oprecist och inte kan antas i föreliggande skick.

Jag föreslår

att Svenska kyrkans centralstyrelse får i uppdrag att i ett omfattande samråd arbeta fram etiska regler för Svenska kyrkans personal,

att Biskopsmötet vidtar åtgärder beträffande kontaktpersoner för dem som utsatts för sexuella övergrepp av kyrklig personal - en man och en kvinna med speciell kompetens i dessa frågor bör finnas i respektive stift,

att Församlingsnämnden får i uppdrag att skaffa fram lämpligt informationsmaterial.