Kontakter med media

Av erfarenhet vet vi att ord som sex, präst, Svenska kyrkan, sexuellt utnyttjad, i princip alltid ger stora rubriker i både lokala media och riksmedia. Då det blir känt att det förekommit sexuella övergrepp söker sig journalisterna per automatik först till församlingens beslutsfattare och troligtvis också längre fram till beslutsfattare på stiftsnivå.

Medias uppgift är bland annat att söka sanningen, att belysa ett problem från flera olika sidor samt att spegla och återge vad som händer i samhället. Att media väljer att rapportera när det förekommit sexuella övergrepp i en församling är en självklarhet utifrån detta. I och med att ett övergrepp polisanmäls är det en tidsfrågan innan det blir känt för allmänhet och media.

Innan eller i samband med polisanmälan bör beslutsfattarna i församlingen avsätta tid för att planera hur allmänhet och media skall informeras. Om de ansvariga i församlingen inte tycker sig ha den kompetens och det kunnande som krävs, skall man vända sig till de i stiftet utsedda kontaktpersonerna för att få råd och vägledning. Oavsett om man ber om hjälp eller ej skall kontaktpersonerna få kännedom om att det har gjorts en polisanmälan.

I planeringen av informationen är följande viktigt att tänka igenom:

1. Vem eller vilka är det som ska uttala sig i media?

2. Vad ska säga?

3. När ska det sägas?

4. Hur ska det sägas?

Viktigt att fundera över är om församlingens representanter skall välja att gå ut och informera om att det förekommit sexuella övergrepp eller avvakta tills media söker upp ansvariga för intervjuer. Här måste det göras en avvägning från fall till fall vad som är mest lämpligt och korrekt. Det går inte att sätta upp några generella regler för detta. Oavsett vilken lösning som väljs är det viktigt att den som har ansvaret för mötet med media är saklig och endast säger det man har belägg för. En bra regel brukar vara: "Säg endast det som du kan stå för nästa dag när du läser tidningen eller lyssnar på radio eller TV". Viktigt är dock att inte förringa det som skett, utan om möjligt förtydliga den information som för tillfället är tillgänglig.

När det gäller att informera finns det alltid en risk att mycket kraft läggs på den externa informationen samtidigt som den interna glöms bort. Det är av största betydelse att alla anställda och förtroendevalda i församlingen får samma information som allmänheten och media.