Motion till ombudsmötet
1998:525
av Bengt Olof Dike och Gunnar Prytz
SKUC-spåren förskräcker!
|
Ombudsmötet
OMot 1998:525
|
Med anledning av StSkr 1998:504
Skrivelsens innehåll och slutsats väcker stark förvåning mot bakgrund av de ekonomiska realiteterna för kursgården 1986-1996, vilka också - när det gäller subventionerna - redovisas, om än ej fullständigt. Utöver den summa på nästan 57 miljoner, som sammanlagt nämns på sidorna nio och tio, tillkommer nämligen ett antal miljoner för de tre senaste åren från Svenska kyrkan, jämte bidrag från andra håll. Lägg därtill skuldbeloppet på 48 miljoner, och summorna svindlar! Dra ifrån den beräknade försäljningssumman på 23 miljoner kronor och ställ frågan om verksamheten har skötts på ett ekonomiskt ansvarsfullt och klokt sätt och om det är försvarbart att be kyrkofonden om 35 miljoner kronor för ännu en tids konstgjord andning - samma kyrkofond, som så sent som i fjol pumpade in 5,35 miljoner kronor i SKUC (Ansgarsliden)! Spåren borde förskräcka och leda till självrannsakan och eftertanke.
Styrelsens förslag är också mycket märkligt i ljuset av den granskning, som kom till stånd under fjolårets kyrko- och ombudsmöte och de uttalanden som där gjordes av respektive utskott och i plenum. Den ekonomiska situationen för sorgebarnet SKUC har ju sedan dess ytterligare förvärrats, som framgår av resultaträkningen för 1998 års första fyra månader (ej redovisad i skrivelsen), vilket föranlett Centralstyrelsen/Stiftelse-styrelsen att vi två tillfällen (december 1997 och juni 1998) rycka till undsättning genom att ställa ytterligare 2 miljoner kronor till förfogande för att SKUC ej skall tvingas gå i likvi-dation. Brandkårsutryckningarna var ej förutsatta eller sanktionerade av fjolårets ombudsmöte.
Kyrkomötesombuden bör notera den lätt förledande argumenteringen att en avveckling av SKUC kostar ungefär lika mycket som att gå med mössan till kyrkofonden och begära 35 miljoner kronor för att fortsätta verksamheten och att "de båda lösningarna ekonomiskt sett är i stort sett likvärdiga".
Så är det ju inte alls. Det första alternativet innebär ju en gång för alla att framtida ekonomiska blodflöden stoppas. Svenska kyrkan behöver inte riskera att fortsätta pumpa in miljoner för att täcka förluster. Kyrkans centrala budget är ju dessutom starkt försvagad, sedan kanslikostnaderna under 1997 blivit nära 15 miljoner högre än vad som budgeterats, samtidigt som det egna kapitalet nu bara uppgår till omkring 2 miljoner kronor. Dessa allvarliga omständigheter talar ytterligare för en snabb avveckling av kyrkans engagemang i SKUC. För övrigt var anläggningen ett ekonomiskt sorgebarn långt innan dess dåvarande styrelsemajoritet beslöt göra nyinvesteringen. Dessutom går det inte att på förhand slå fast en summa för avvecklingskostnaderna. Den kan bli en helt annan och mycket lägre.
Det bör också särskilt noteras att behovet av kapitaltillskott är 5 miljoner större den 5 juni (skrivelsens datum) än det var den 12 januari i år, då SKUC:s styrelseordförande, Lars Jeding, satte följande mening på pränt: "För att verksamheten skall kunna utvecklas krävs ett kapitaltillskott på 30 miljoner kronor för att uppnå balans mellan tillgångar och skulder."
På fem månader har alltså behovet av kapital vuxit med 1 miljon per månad!
Behöver mer sägas, flera siffror upprepas? Verkligheten talar sitt tydliga och osmin-ka-de språk, de röda förlustkolumnernas expansion för sorgebarnet SKUC under det senaste året dementerar eftertryckligt skrivelse 504:s förhoppningar och förväntningar. SKUC är konkursmässigt, har genom åren kostat kyrkan ett ännu okänt antal miljoner, kan inte ekonomiskt försvaras, särskilt som Svenska kyrkans resurser minskar efter år 2000, och fyller heller inget utbildningsbehov för kyrkan som ej kan klaras på annat sätt och på annan geografisk plats i landet. Här hänvisas också till motion nr 515 vid fjolårets ombudsmöte, uttalandena av ekonomi- och organisationsutskotten och debattinläggen i plenum.
Konkret yrkas nu med hänvisning till ovanstående
1. att ombudsmötet avslår stiftelsestyrelsens förslag att ansöka om 35 miljoner kronor i syfte att lyfta av skulder, som uppkommit genom att SKUC förbyggt sig,
2. att ombudsmötet i stället ålägger SFRV-styrelsen att omgående påbörja avveckling av sitt engagemang, direkt eller via SKUAB, i SKUC/Ansgarsliden med målet att avvecklingen skall vara avslutad senast den 1 juli nästa år.
Norrköping den 11 juli 1998
Bengt Olof Dike Gunnar Prytz
|