Motion till kyrkomötet 1998:41 av Elisabeth Engberg och Jan Erik Ågren om inflytande och insyn i begravningsverksamheten

Kyrkomötet KMot 1998:41

Med anledning av RegSkr 1998:1

I och med riksdagens principbeslut i december 1995 om ändrade relationer mellan staten och kyrkan avgjordes frågan om det framtida huvudmannaskapet för begravningsverksamheten. Svenska kyrkan kommer, även med förändrade relationer mellan kyrka och stat, också fortsättningsvis att vara huvudman för den helt övervägande delen av begravningsverksamheten. Trossamfundet Svenska kyrkan blir anförtrodd en allmän samhällelig uppgift som under samhällets, i detta fall länsstyrelsens, överinseende måste skötas i enlighet med gällande lagar och förordningar. Huvudmannen har det totala ansvaret för begravningsverksamheten inom sitt förvaltningsområde och är skyldig att behandla alla medborgare lika oavsett trostillhörighet. Regeringen har också bedömt Svenska kyrkans huvudmannaskap förenligt med bestämmelserna om religionsfrihet.

Trots att huvudmannaskapet för begravningsverksamheten är kringgärdat av lagar och förordningar och står under länsstyrelsens tillsyn bedömer regeringen att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att tillgodose de icke kyrkotillhörigas intressen gentemot huvudmannen, då dessa inte har rösträtt i de kyrkliga valen.

Detta föreslås bland annat ske genom att det i lag regleras att länsstyrelserna skall utse särskilda ombud med uppgift att granska hur församlingarna tar tillvara deras intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Ombuden skall ha rätt att ta del av samtliga handlingar som tillhör begravningsverksamheten och att närvara vid alla sammanträden i församlingen då frågor om begravningsverksamheten behandlas. Regeringen menar också i sin skrivelse att en utveckling mot en organisation med särskilda begravningsnämnder i församlingarna vore önskvärd och skulle underlätta samarbetet mellan församlingar och ombud.

Begravningsverksamheten är en allmän samhällelig uppgift och det är viktigt att alla medborgare kan känna trygghet i att huvudmannen sköter verksamheten på ett korrekt sätt i enlighet med lagar och förordningar utan att gynna eller missgynna någon grupp eller enskild. Vi menar att länsstyrelsens tillsynsansvar bör vara tillräckligt för att tillgodose att så sker. En fortsatt insyn garanteras av att den offentligrättsliga handlingsoffentligheten avseende handlingar som rör begravningsverksamheten föreslås kvarstå. I förslaget till kyrkoordning föreslås att sammanträden med kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade även fortsättningsvis skall vara offentliga, vilket också ger goda möjligheter till insyn i beslutsprocessen. Vi ser också positivt på den föreslagna skyldigheten för en huvudman för begravningsverksamheten att samråda med ortens trossamfund vid väsentliga förändringar av en allmän begravningsplats. En sådan samrådsskyldighet ger ett lokalt och konkret inflytande för en stor del av de grupper som står utanför Svenska kyrkan.

Ordningen med särskilda ombud att tillvarata de icke kykotillhörigas intressen har oss veterligt aldrig prövats i praktiken varför vi är mycket tveksamma till att den i detta skede skall fästas i lag. Det kan ju faktiskt visa sig att det blir en för den enskilde medborgaren kostsam papperstiger. Det bör istället överlåtas till respektive länsstyrelse att finna effektiva former för tillsyn.

Ordningen med särskilda ombud bör därför avstyrkas.

Vi vänder oss även emot att regeringen i sin skrivelse förordar en utveckling mot särskilda nämnder för begravningsverksamheten. Svenska kyrkans församlingar måste vara fria att själva kunna utforma sin organisation utifrån sina egna förutsättningar och behov. Detta tankesätt får även stöd i förslaget till kyrkoordning där det föreslås att församlingen själv får tillsätta de nämnder som behövs för förvaltning och verkställighet. (Kap 4 § 23). Det är därför inte rimligt att kraven att underlätta samarbetet med ombud för tillsynsmyndigheten skall få styra organisationen på bekostnad av de lokala behoven.

Mot bakgrund av vad ovan anförts hemställer vi

1. att kyrkomötet avstyrker den ordning med särskilda ombud som föreslås regleras i 10 kap. Begravningslagen,

2. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt anförs i motionen angående inflytande och insyn i begravningsverksamheten.

Skellefteå och Ramsele den 19 juli 1998

Elisabeth Engberg Jan Erik Ågren