Ekonomiutskottets betänkande KEo 1998:2 Kollektändamål

Kyrkomötet KEo 1998:2

Utskottet behandlar i detta betänkande motionen KMot 1998:25.

I motionen av BoLennart Anbäcken hemställs

att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen tillkänna vad som i motionen anförts om nödvändigheten av del av rikskollekt, rikskollekt eller annan form av årligt bidrag till Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn, KHS.

För de närmare motiveringarna hänvisas till motionen.

Bakgrund och förutsättningar

Frågorna om kollekter - regler, fördelning och ändamål - har varit återkommande i kyrkomötet den senaste sexårsperioden. Utskottet noterar i sammanhanget att det behandlat sju motioner i ämnet sedan 1993 med tyngdpunkt i frågan om ändamål och fördelning mellan kyrkans olika nivåer. Ett annat motiv för motionerna har varit ett, som man uppfattat, svåröverskådligt och i flera avseenden otidsenligt regelverk. Bl.a. mot denna bakgrund beslöt Svenska kyrkans centralstyrelse i maj 1995 tillsätta en särskild utredning - Kollektutredningen - med uppdrag att utarbeta förslag till kollektändamål i Svenska kyrkan och om fördelning av riks-, stifts- och församlingskollekter. Utredningen överlämnade sitt betänkande "Kollekter i Svenska kyrkan" (SKU 1995:8) i oktober 1995 varpå det remitterades till drygt ett hundratal remissinstanser. Med stöd i remissopinionen beslutades bl.a. att rikskollekt skall tas upp högst 30 dagar per år. Vidare beslutades att kollekter till tydligt urskiljbara projekt, som en organisation avser genomföra, äger företräde framför rikskollekt som enbart stödjer en organisation.

De årliga rikskollekterna till Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och SKUT är f.n. sammanlagt tretton till antalet. Därtill kommer de fyra s.k. fria rikskollekterna vilka som regel går till något aktuellt, oftast akut internationellt ändamål. De återstående rikskollekterna skall sedan fördelas till alla de Svenska kyrkan närstående organisationer som ansöker om rikskollekt.

Avgörande för behandlingen av motionen i detta sammanhang är att det enligt kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:2 med senare ändringar) ankommer på Svenska kyrkans centralstyrelse att fatta beslut om rikskollekter. Detta innebär således att beslut om viss rikskollekt inte kan fattas av kyrkomötet.

Vid Centralstyrelsens beslut i juni 1998 avseende rikskollekter för 1999 konstaterades att det emellertid finns anledning för Centralstyrelsen/den kommande Kyrko-styrelsen att göra förnyade överväganden i fråga om vilka ändamål trossamfundet Svenska kyrkan skall stödja genom rikskollekt från och med år 2000. En sådan diskussion kommer att inledas vintern 1998-99 (PM 1998-05-22).

Utskottet

Då det inte ankommer på utskottet att ta ställning i enskild organisations ansökan om kollektmedel finner sig utskottet föranlett att avstyrka motionen. Vad gäller motionens alternativ med ansökan om anslag hänvisas till Centralstyrelsen/SFRV.

Hemställan

Med åberopande av vad ovan redovisats hemställer utskottet

att kyrkomötet avslår motion KMot 1998:25.

Sigtuna den 21 augusti 1998

På ekonomiutskottet vägnar

Suzanne Fredborg

Nils-Gunnar Smith

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Rydje, Erik Hedin, Lars Starkerud, Ann-Marie Hallin, Yngve Kalin, Joakim Svensson, Ann Berg, Madeleine Malm, Lennart Dahlin, Ulla Samuelsson, Gösta Äng, Bengt Risberg, Bengt Olof Dike, Boris Olson.

Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.