Läronämndens yttrande 1998:10 med anledning av motion om förverkligandet av inklusivt språk

Kyrkomötet Ln 1998:10

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1998:19 om förverkligandet av inklusivt språk.

Att människor inte bara har ett språk utan verkligen är språkliga varelser belyses genom KMot 1998:19. Det är en teoretisk insikt som har betydelse för all förståelse vare sig det gäller översättning eller utläggning av klassiska texter. Vi är språkliga varelser. Det innebär att det är smärtsamt att känna sig språkligt utesluten på grund av kön, ålder, sexuell läggning, utbildning, klasstillhörighet eller kultur. Det kan gälla olika situationer i livet men är särskilt olyckligt när det sker i gudstjänstens sammanhang.

Termen inklusivt språk har tillkommit för att belysa denna problematik och kritik mot vad man uppfattar som exklusivt språk har initierats av feministiska debattörer. Det betyder att debatten ofta handlat om det maskulint färgade perspektiv som präglat bibel- och gudstjänstspråket. Men frågan har betydligt vidare dimensioner. Det framgår av motionen liksom av läronämndens yttrande 1993:9. Inför beslutet om ny kyrkohandbok 1986 aktualiserade läronämnden problemet med det manliga språkets dominans i NT 81, och framhöll att det bör finnas nya möjligheter "när det gäller det liturgiska språket och dess texter som genom tiderna med rätta anpassas till ett församlingens levande språk i tillbedjan och bön". I sammanhanget uttrycktes en tillförsikt inför framtiden: "Det religiösa och liturgiska språkets förnyelse till en större inklusiv känslighet är en process som kommer att växa fram ur en ny medvetenhet." Läronämndens synsätt framställs i denna del på ett förenklande sätt i bil 1 till CsSkr 1998:4 (s 15).

Den teologiska grundfrågan i motionen handlar om i vad mån endast bibliska bilder (metaforer) skall anses giltiga. Motionärerna hävdar gentemot kyrkohandboksgruppen att den levande traditionen föder nya metaforer som uttryck för trons erfarenheter.

Här bör beaktas att språket hela tiden nyskapas, något som det finns gott om exempel på i kyrkans egen historia. Samtidigt ger nya erfarenheter nya betydelser åt gamla formuleringar. Det är värdefullt att man upptäcker och använder olika bibliska metaforer i handboksarbetet, men också viktigt att i nuet fullfölja kyrkans egen tradition att finna nya bilder och nytt språk.

Uppsala den 11 augusti 1998

På läronämndens vägnar

KG HAMMAR

Ingemar Söderström

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Göran Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Astrid Andersson Wretmark.