Gudstjänstutskottets betänkande
1996:2

Trosbekännelserna och Herrens bön

I motionerna KMot 1996:28 och KMot 1996:35 till kyrkomötet framläggs förslag som berör trosbekännelserna och Herrens bön.

I motion KMot 1996:28 av Martin Wihlborg hemställs

  att kyrkomötet beslutar som sin mening ge Centralstyrelsen till känna att i en nyöversättning av trosbekännelserna

a) "och Sonen" skall behållas i den nicenska trosbekännelsen,

b) "blev till" ersätts med skapa i den nicenska trosbekännelsen,

c) varianten "katolska kyrkan" inte skall utnyttjas.

I motion KMot 1996:35 av Ingrid Johansson Fjelkman hemställs

  att kyrkomötet antar motionens förslag till kyrklig kungörelse (bilaga 1) om tillstånd att från första söndagen i advent 1996 i Svenska kyrkans gudstjänster använda de nya ekumeniska översättningarna av trosbekännelserna och Herrens bön.

Läronämnden har yttrat sig över motionerna 1996:28 och 36. Läronämndens yttrande (LN 1996:11)bifogas som bilaga 2.

BAKGRUND

Frågan om nya översättningar av Herrens bön och trosbekännelserna har varit aktuell under en längre tid och tagits upp vid flera kyrkomöten tidigare. Redan vid 1989 års kyrkomöte konstaterades med anledning av ett antal motioner följande i evangelisationsutskottets betänkande 1989:8. Nämligen att möjligheterna att få en ny översättning av den apostoliska trosbekännelsen övervägdes redan inom ramen för kyrkohandboksarbetet. Då det framlagda förslaget till nyöversättning inte blev mer än en provöversättning och då en ytterligare bearbetning och ekumenisk förankring behövdes, hade det inte varit möjligt att få med en nyöversättning i kyrkohandboken.

Ungefär samma sak konstaterades om Herrens bön och där citerade utskottet revisionsgruppen för kyrkohandboksarbetet som skrivit följande angående det förslag som utarbetats inom ramen för Svenska ekumeniska nämndens arbete med en ny ekumenisk översättning. "Eftersom denna variant inte på något sätt hunnit bli ekumeniskt förankrad, har vi valt att i handboken ställa NT 81 bredvid den gamla översättningen. Det är naturligtvis en kompromiss, men denna kompromiss klipper inte av debatten om översättningen."

Det beslut som fattades det året innebar ett fortsatt ekumeniskt arbete med dessa översättningar. Det resulterade bl.a. i ett arbete av Birger Gerhardsson och Per Erik Persson (Mitt i församlingen 1993:7), där nyöversättningsförslag för gudstjänstlivets behov presenterades. Detta förslag sändes sedan ut på en bred ekumenisk remiss.

Nils-Henrik Nilsson konstaterar i sin inledning till den sammanställning av remissvaren som han gjorde några intressanta saker. För det första att de försök att få regeringen att ge tilläggsdirektiv till bibelkommissionen om att inför utgivningen av hela bibeln i nyöversättning göra en ny översättning av Herrens bön, hade misslyckats. Detta ledde i sin tur till att opinionen i en del samfund började svänga över till en mer positiv syn på NT 81:s version, samtidigt som en viss resignation inför möjligheten att komma fram till en gemensam version märktes på andra håll. För det andra visade bearbetningen av remissvaren att det fanns en tydligare enighet om att gå vidare för att finna gemensamma nyöversättningar av trosbekännelserna.

Det är tre utgångspunkter som varit vägledande i arbetet:

1) Det har funnits en tydlig längtan efter synlig kristen enhet som bl.a. gjorts tydlig genom den gemensamma första delen av 1986 års psalmbok.

2) Det har funnits ett tydligt behov av en språklig översyn av de liturgiska texterna.

3) Eftersom det har funnits flera varianter av texterna har det varit svårt att i skolans undervisning liksom i konfirmandundervisningen veta vilken utformning som den unga generationen skall lära sig.

I Centralstyrelsens skrivelse till kyrkomötet 1996:3 står det: "Efter flera års samkristet arbete med Trosbekännelserna och Herrens bön har en ekumeniskt sammansatt grupp på Sveriges Kristna Råds uppdrag lagt fram ett slutligt textförslag vilket efter upprepade förberedande överläggningar enhälligt kunde antas vid rådets årsmöte i Örebro den 25-26 april 1996. Beslutet innebär att de nya versionerna nu lämnas till medlemskyrkorna för ställningstagande i enlighet med varje kyrkas enskilda beslutsprocess. För Svenska kyrkans del innebär detta att Centralstyrelsen kommer att genomföra en remiss under hösten 1996."

Det förslag som antogs i Örebro var resultatet av en lång process där arbetsgruppen samverkat med kyrkoledningar och experter. Processen hade också inkluderat en bred remissomgång där bl.a. domkapitel och enskilda inbjöds att delta. Det förslag som nu ligger är att betrakta som ett slutgiltigt förslag och det har skickats tillbaka till berörda kyrkor för att de ska ha möjlighet att anta dessa översättningar.

Läronämnden Ln 1996:11 påpekar att "något förslag om antagande av ny översättning väntas ej förrän till kommande års kyrkomöte. Detta kommer enligt centralstyrelsen att framläggas efter vederbörlig remissomgång. Läronämnden anser att det inte finns skäl att detta år yttra sig om översättningen av dessa texter". Man skriver vidare att "det är viktigt att hela Svenska kyrkan har gemensamma formuleringar av trosbekännelserna och, när så skall ske, samtidigt övergår till en ny översättning. Läronämnden är därför avvisande till ett allmänt bruk av de översättningar som nu skall remissbehandlas (KMot 1996:35). Från läromässig synpunkt möter dock inga hinder att nyöversättningarna av trosbekännelserna och Herrens bön kan prövas i gudstjänst inom remissarbetets ram. "

UTSKOTTET

Gudstjänstutskottet konstaterar att det formella beslutet om att de nya översättningarna skall antas eller inte kommer upp till beslut först vid nästa års kyrkomöte. Utskottet konstaterar att Centralstyrelsen planerar att genomföra en remiss och förutsätter att alla församlingar får möjligheter att inkomma med synpunkter. Innan beslutet om nya översättningar fattas är det viktigt att församlingarna ges goda möjligheter, att inom ramen för remissarbetet, pröva de nya förslagen i olika gudstjänster.

HEMSTÄLLAN

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

  1. att kyrkomötet avslår motion KMot 1996:28

  2. att kyrkomötet med anledning av motion KMot 1996:35 som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört.

Sigtuna 23 augusti 1996

På gudstjänstutskottets vägnar

Glenn Håkansson

Hans Marklund

Närvarande: Glenn Håkansson ordf., Rune Entelius, Asta Karlsson, Bengt Ivar Peterson, Ulla Fransson, Ulla-Britt Emanuelsson, Anders Åkerlund, Sven G Månsson, Ann-Marie Nylander, Elsa Spännar, Per-Göran Rosén, Birgitta Ågebrant, Bengt Linvall, Pekka Heikkinen och Einar Malmström.

Biskoparna Biörn Fjärstedt och Martin Lind har deltagit i utskottets överläggningar.