Andra kyrkolagsutskottets betänkande
1996:1

Vissa frågor rörande icke-territoriella församlingar

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag från regeringen och från Svenska kyrkans centralstyrelse, som innebär att kyrkoherdarna i de icke-territoriella församlingarna skall likställas med kyrkoherdarna i territoriella församlingar när det gäller att pröva frågor om kyrkotillhörighet, att ge information och erbjudande om dop och att göra anteckningar i ministerialböckerna. Utskottet tillstyrker förslagen och avstyrker en motion om användningen av begreppet medlem.

Regeringens skrivelse RegSkr 1996:1, vari regeringen föreslår kyrkomötet att för sin del anta regeringens förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300).

Förslaget har fogats till betänkandet som bilaga 1.

Centralstyrelsens skrivelse CsSkr 1996:6, vari Svenska kyrkans centralstyrelse föreslår att kyrkomötet antar Centralstyrelsens förslag till

  1. kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1990:5) om ministerialböcker,

  2. kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1994:9) om dopet.

Motion KMot 1996:47 av Sune Holgersson, vari yrkas att kyrkomötet beslutar att 3 kap 6, 10 och 11 kyrkolagen skall få den lydelse som regeringen föreslagit med den ändringen att orden "är medlem i" i 3 kap. 6 första stycket, 10 första stycket och 11 andra stycket byts ut mot ordet "tillhör".

Läronämndens yttrande Läronämnden har avlämnat ett yttrande (Ln 1996:1) över RegSkr 1996:1 och KMot 1996:47. Yttrandet har fogats till detta betänkande som bilaga 4.

Utskottet

Gällande ordning

Prövning av frågor om kyrkotillhörighet

Bestämmelser om kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan finns i 3 kap. kyrkolagen. Nya regler gäller fr.o.m. den 1 januari 1996. Huvudregeln är att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i kyrkan. Det finns också möjlighet att under vissa förutsättningar tillhöra kyrkan efter ett meddelande eller en anmälan. Utträde får ske efter anmälan. Frågor om kyrkotillhörigheten prövas av kyrkoherden i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd. Prövning kan också göras av en annan präst i pastoratet, om kyrkoherden har förordnat prästen att pröva sådana frågor. Det är också till kyrkoherden i folkbokföringsförsamlingen som meddelande skall gå om att någon genom dop har blivit upptagen i kyrkan, och det är kyrkoherden som skall meddela Svenska kyrkans centralstyrelse om någons upptagande av eller utträde ur kyrkan.

I kyrkolagen finns bestämmelser om den kyrkliga indelningen. Sverige är indelat i territoriella församlingar, pastorat, kontrakt och stift. Inom Svenska kyrkan finns också fem icke-territoriella församlingar, nämligen Karlskrona amiralitetsförsamling, Göteborgs tyska församling, Tyska S:ta Gertruds församling, Finska församlingen och Hovförsamlingen. Föreskrifter om medlemskap i dessa församlingar finns i en särskild lag, lagen (1992:288) om medlemskap i icke-territoriella församlingar.

Frågor om medlemskap i dessa församlingar prövas och registreras av den skattemyndighet inom vars område personen är folkbokförd (12 ).

En person skall enligt folkbokföringslagen (1991:481) folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han eller hon är att anse som bosatt. Detta gäller medlemmar i såväl territoriella som icke-territoriella församlingar.

För en person som tillhör en icke-territoriell församling prövas alltså frågor om det kyrkokommunala medlemskapet av skattemyndigheten, medan frågor om den kyrkliga tillhörigheten prövas av kyrkoherden eller annan präst i den församling där personen är folkbokförd.

Information om dop m.m.

Enligt kyrkliga kungörelsen om dopet skall kyrkoherden i den församling där föräldrar eller annan vårdnadshavare som tillhör Svenska kyrkan är folkbokförda, innan barnet blivit sex månader gammalt, informera om dopet och om föreskrifterna för kyrkotillhörighet samt erbjuda dem att låta döpa sitt barn. Motsvarande information och erbjudande skall ges till ett barn som inte är döpt under året före det barnet fyller 18 år. Den nämnda skyldigheten är således knuten till folkbokföringsförsamlingen.

Vissa anteckningar i ministerialböckerna

Enligt kyrkliga kungörelsen om ministerialböcker skall anteckningar om dop, konfirmation, vigsel och begravning göras i resp. dopbok, konfirmationsbok, vigselbok och begravningsbok i den församling där den som döpts, konfirmerats, vigts eller begravts är folkbokförd.

Förslagen

Förslagen i skrivelserna innebär i korthet att kyrkoherdarna i de icke-territoriella församlingarna skall få samma befogenheter och skyldigheter beträffande sina församlingsmedlemmar i de hänseenden som nu är aktuella som kyrkoherdarna i territoriella församlingar.

I regeringens skrivelse föreslås således att även kyrkoherden i en icke-territoriell församling skall få befogenhet att pröva frågor om kyrkotillhörighet för församlingens medlemmar och kunna överlämna denna befogenhet till en annan präst i pastoratet. Vidare föreslås att meddelanden om dop i Svenska kyrkan av en medlem i en sådan församling skall gå till kyrkoherden i den döptes församling och att meddelanden till Svenska kyrkans centralstyrelse om att en församlingsmedlem upptagits i eller utträtt ur Svenska kyrkan skall lämnas av kyrkoherden i en icke-territoriell församling.

Förslagets innehåll har inte i sig föranlett någon motion. I den motion som väckts med anledning av regeringens skrivelse kritiseras dock att regeringen använder begreppet "medlem". Motionären hänvisar till att kyrkomötet tidigare betonat vikten av att Svenska kyrkan inte gestaltas i föreningsrättsliga kategorier och uttalat att begreppet medlemskap, som hör samman med ett föreningsrättsligt tänkande, i möjligaste mån bör undvikas. Motionären anser med den utgångspunkten att ordet "medlem" inte heller bör användas i fråga om församlingsmedlemskap utan i stället ett uttryck med ordet "tillhör". - Under utskottsbehandlingen har motionären kompletterat sitt förslag till lydelse av 6 med ett tillägg efter ordet "tillhör", nämligen "eller vid inträdet i Svenska kyrkan kommer att tillhöra".

I Centralstyrelsens skrivelse föreslås dels att information och erbjudande om dop till den som är medlem i en icke-territoriell församling skall ges av kyrkoherden i den församlingen, dels att de anteckningar i ministerialböckerna om dop, konfirmation, vigsel och begravning som nu görs i territoriella församlingar för medlemmar i icke-territoriella församlingar skall göras i den icke-territoriella församlingen.

1994 års kommunallagsanpassning av kyrkolagen

Församlingar är, som kyrkliga kommuner, i regeringsformen enligt övergångsbestämmelser till regeringsformen i huvudsak jämställda med primärkommuner. Lagregleringen av kyrkliga kommuner har av tradition varit anpassad till motsvarande regler för de borgerliga kommunerna. Kyrkolagens bestämmelser om de kyrkliga kommunerna är också efter hörande av kyrkomötet fr.o.m. den 1 april 1995 anpassade till den nya kommunallagen (RegSkr 1994:1, 1KL 1994:2, kskr. 1994:9 samt prop. 1994/95:129, KU29, rskr. 192). På samma sätt som i kommunallagen anges några av de grundläggande kommunala kompetensprinciperna direkt i lagtexten, nämligen lokaliserings- och likställighetsprinciperna samt retroaktivitetsförbudet. Således föreskrivs - på motsvarande sätt som för kommuner och landsting - att församlingar själva eller i samverkan med andra församlingar får ha hand om de församlingsangelägenheter som har anknytning till församlingens eller berörda församlingars områden eller deras medlemmar samt att församlingar skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.

Vid kyrkomötets behandling av regeringens förslag påpekades att den föreslagna kodifieringen av lokaliserings- och likställighetsprinciperna och retroaktivitetsförbudet inneburit att begreppet "medlem" av lagtekniska skäl tagits in i lagförslaget och att den dittills gällande lagstiftningen saknade denna kommunalrättsliga begreppsbestämning.

Kyrkomötet hade i och för sig inte något att erinra mot att de redan gällande kommunalrättsliga principerna uttryckligen lagfästes. Införandet av begreppet "medlem" i kyrkolagen med annan betydelse än i den gällande religionsfrihetslagens medlemsbegrepp kunde emellertid medföra tolkningsproblem. Detta förhållande hade även uppmärksammats i en motion, i vilken bl.a. efterlystes en definition av ordet medlem i dess kyrkokommunala bemärkelse. Läronämnden hade i sitt yttrande också framhållit de läromässiga implikationerna av ett dubbelt medlemskapsbegrepp.

Uttrycket medlem blev, enligt kyrkomötet, i det kyrkokommunala sammanhanget flertydigt. Det låg alltför nära till hands att uttrycket i de föreslagna paragraferna uppfattades såsom avseende endast den som är medlem i Svenska kyrkan. De föreslagna 1-3 i 11 kap. var därför i dubbel måtto ägnade att skapa missförstånd och vilseleda i fråga om den avsedda innebörden. De kunde leda till en icke avsedd negativ särbehandling av sådana i församlingen folkbokförda personer som inte också var medlemmar i Svenska kyrkan. Samtidigt kunde de leda till rättsförlust genom att personer ur samma krets vilseleddes att inte ta i anspråk eller bevaka rättigheter som faktiskt tillkom dem. En sådan utformning av lagtexten var inte bra, även om det gjordes klargörande motivuttalanden.

I enlighet med det sagda var det enligt kyrkomötets mening nödvändigt att för det kyrkokommunala sammanhanget finna andra språkliga uttryck för principerna. En möjlighet kunde vara att i stället för uttrycket medlem uttryckligen ange vad som avses, nämligen den som är folkbokförd i församlingen. Ansågs detta leda till alltför otympliga formuleringar borde man inte vara främmande för att införa en särskild - i så fall i lagen definierad - term.

I propositionen om kommunallagsanpassning erinrades om att kyrkomötet framhållit att det kan vara vanskligt att använda begreppet medlem i detta sammanhang och att det inte får blandas samman med religionsfrihetslagens medlemsbegrepp som avser tillhörigheten till Svenska kyrkan som trossamfund. Enligt regeringen borde man dock inte överdriva risken för en sådan sammanblandning, särskilt inte om det klart framgår av motiven till lagtexten att man med församlingsmedlem avser bara den som är folkbokförd i en församling. Regeringen ansåg att man inte borde frångå förslaget att använda begreppet medlem för att uttrycka den kommunalrättsliga statusen.

Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan

Enligt det principförslag till ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan som 1995 års kyrkomöte godtagit och som riksdagen beslutat om kommer församlingarnas kommunstatus att upphöra.

Det inomkyrkliga utredningsarbetet inför dessa ändrade relationer omfattar också kyrkliga indelningsfrågor. I direktiven för detta arbete påpekas att besluten om församlingsindelningen efter ändrade kyrka-statrelationer blir en inomkyrklig fråga. De icke-territoriella församlingarnas ställning och omfattning behöver övervägas i utredningsarbetet. En särskild fråga blir därvid vem som skall överta den lokala skattemyndighetens uppgift att besluta om medlemskapet i en icke-territoriell församling.

Utskottets bedömning

Utskottet anser det angeläget att de ändringar som regeringen och Centralstyrelsen föreslagit i fråga om befogenheter och skyldigheter för kyrkoherdar i icke-territoriella församlingar genomförs.

Utskottet anser att de synpunkter om uttrycken kyrkotillhörighet och medlemskap som 1994 års kyrkomöte framförde alltjämt äger giltighet. Utskottet konstaterar dock att uttrycket medlemskap används genomgående i lagen om medlemskap i icke-territoriella församlingar och att det skulle kunna leda till otydlighet med ett annorlunda uttryckssätt i de nu föreslagna bestämmelserna. Otydlighet kan också uppstå i förhållande till annan lagstiftning om inte en mera noggrann genomgång görs än vad utskottet nu har möjlighet till. Församlingarnas ställning som kommuner avses upphöra inom några få år och utredningsarbete pågår beträffande de icke-territoriella församlingarna.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionen.

Utskottet tillstyrker även Centralstyrelsens förslag med vissa redaktionella ändringar som framgår av de som Utskottets författningsförslag framlagda förslagen i bilaga 2 och 3.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande prövning av frågor om kyrkotillhörighet m.m.

   att kyrkomötet med bifall till regeringens skrivelse CsSkr 1996:1 och med avslag på motion KMot 1996:47 för sin del antar regeringens förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),

2. beträffande vissa anteckningar i ministerialböcker

   att kyrkomötet med anledning av Centralstyrelsens skrivelse CsSkr 1996:6 i denna del antar det i bilaga 2 som Utskottets författningsförslag framlagda förslaget till kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1990:5) om ministerialböcker,

3. beträffande information om dop m.m.

  att kyrkomötet med anledning av Centralstyrelsens skrivelse CsSkr 1996:6 i denna del antar det i bilaga 3 som Utskottets författningsförslag framlagda förslaget till kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1994:9) om dopet.

Sigtuna den 23 augusti 1996

På andra kyrkolagsutskottets vägnar

Torgny Larsson

Margareta Landerholm

---
Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Birgith Wiklund Molberg, Gunnar Lindberg, Wivi-Anne Radesjö, Tor Frylmark, Sune Holgersson, Anna-Lena Forsdahl, Thomas Söderberg, Herbert Sjödin, Ingrid Johansson Fjelkman, Berith Öhrnberg, Per-Jan Wållgren, Hans-Olof Andrén, Göran Åberg och Britt Louise Agrell.

Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.

Särskilt yttrande

Sune Holgersson anför:

I linje med kyrkomötets beslut i kyrkotillhörighetsfrågan och Läronämndens yttrande Ln 1996:1 borde andra kyrkolagsutskottet såväl vad gäller förslaget till lag om ändring i kyrkolagen som förslaget till kyrklig kungörelse ha utarbetat alternativ som konsekvent använder ordet "tillhör" i stället för "är medlem i" och föreslagit kyrkomötet att bifalla förslagen med den ändringen.