Frågeställarna undrar över den interna processen kring det nya Psalmbokstilläggets tillkomst, vilka principer som gällt och bör gälla och hur man från Kyrkostyrelsens sida ser på det läge vi nu befinner oss i.

Det första som behöver konstateras är att Psalmbokstillägget förvisso är beslutat – inte av Kyrkomötet men av EFS styrelse – precis på samma sätt som skedde med EFS förra psalmbokstillägg – det som sedan 1986 finns i kyrkor runt om i landet med texten Den svenska psalmboken med tillägg på pärmen.

Vad själva användningen i gudstjänsten anbelangar gäller kyrkoordningens regel om att andra församlingssånger än de som ingår i Den svenska psalmboken, fastställd 1986, får användas sedan tjänstgörande präst och kyrkomusiker samrått och enats om detta. Frågan om psalmbokstilläggets lärostatus faller sålunda in under denna regel – det är i det lokala sammanhanget som frågan avgörs om vad som får sjungas i gudstjänsten.

I frågor om inflytandet över Verbums bokutgivning gäller – som i varje fråga där det handlar om relationen mellan aktieägare, styrelsen och företagsledningen – att om man som ägare vill påverka utvecklingen får man göra det via bolagsstämma och den styrelse bolagsstämman tillsätter.

När det gäller psalmbokstillägget bad EFS-förlaget om en uppdatering av en redan befintlig produkt – Den svenska psalmboken med tillägg – något som låg väl i linje med företagets uppdrag. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla att psalmböckerna inte ges ut av Svenska kyrkan utan av olika förlag som verkar på en fri marknad, där församlingarna är viktiga kunder.

Kyrkostyrelsens arbete med Svenska kyrkans bekännelseböcker är seriöst och Svenska kyrkan har tack vare kyrkoordningens bestämmelser och allmän rättighetslagstiftning god kontroll på vad som får betecknas och tryckas som Svenska kyrkans böcker. Vi har också en fortsatt god dialog med förlagen om utformningen av olika tryckta produkter. Tryckta psalmböcker innehåller sedan länge såväl kyrkomötesreglerade delar som rena förlagsprodukter och kommer säkerligen att göra det även i framtiden. Kanske borde dessa olika avsnitt rent grafiskt tydligare särskiljas från varandra – och det vore i så fall en signal Svenska kyrkan skulle kunna sända till förlagen. Viktigt är också att notera att det finns psalmböcker att köpa utan det aktuella tillägget. Församlingarna bestämmer själva vilka psalmböcker de vill använda.

Marianne Kronberg