4 Överväganden och förslag

4.1 Kyrkofondskapitalets karaktär och redovisning

I bakgrundavsnittet ovan har konstaterats att kyrkofondskapitalet inte utgör ett stiftelsekapital. När den juridiska personen trossamfundet Svenska kyrkan på nationell nivå bildades 1 januari 2000 kom därigenom dess egna kapital att utgöras av en sammanläggning av kapital från Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV) och av kapital överfört från den statliga Kyrkofonden.

Även om kyrkofondskapitalet därigenom bokföringstekniskt kommit att utgöra en del av den nationella nivåns egna kapital kvarstår att dess syfte är att utgöra ett buffertkapital för hela Svenska kyrkan. Storleken på kapitalet skall därför relateras till hela Svenska kyrkans balansomslutning och inte enbart till den nationella nivåns. Så till exempel utgjorde den per 31 december 2002 värdesäkrade nivån på 3,4 miljarder kronor ca 12 procent av Svenska kyrkans samlade bokförda tillgångar (inklusive församlingar, samfälligheter och stift). Resterande 88 procent är till större delen ett kapital som är bundet i kyrkobyggnader och andra anläggningstillgångar. Det skall emellertid understrykas att den huvudsakliga delen av Svenska kyrkans buffertkapital finns i församlingarna och att den nationella nivåns kapital inte ersätter behovet av finansiell soliditet inom respektive församling.

All kapitalförvaltning, såväl i egen som i extern regi, styrs av och avrapporteras till Kyrkofondens styrelse. Oavsett om kapitalet tillförts nationell nivå från den statliga Kyrkofonden eller från Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV) är det Kyrkomötet som förfogar över allt eget kapital på den nationella nivån. Här skall för tydlighetens skull inskjutas att de verksamhets- eller ändamålsdestinerade medel som finns inom avdelningarna för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) och Internationell mission och diakoni (Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission) inte ingår i den nationella nivåns egna kapital. Dessa medel kan endast användas inom dessa avdelningars verksamheter.

Mot bakgrund av vad som sagts ovan om styrning och förfogande över den nationella nivåns kapital framstår föreskriften i 45 kap. 2 § i kyrkoordningen om att kyrkofondskapitalet skall förvaltas utan sammanblandning med andra medel, som onödig. En strikt tillämpning om särförvaltning skulle också innebära praktiska problem. Kyrkostyrelsen föreslår därför att föreskriften utgår ur kyrkoordningen.

4.2 Värdesäkring

Motivet för bestämmelser om värdesäkring av kapital är framför allt att förhindra att värdet av detta inte skall urholkas genom inflationen. Kapitalet skulle annars komma att minska i relation till de tillgångar eller åtaganden som det är avsett att utgöra en täckning för.

Bestämmelser om värdesäkring utgör också en broms för ofinansierade kostnadsökningar och ger, som sägs i den refererade särskilda granskningen, signalen att största möjliga restriktivitet är nödvändig i budgetarbetet under överskådlig tid. Restriktionen är visserligen självpåtagen och kan lyftas av Kyrkomötet, men budgetbeslut som kräver att målet om värdesäkring hävs kommer troligen att föranleda noggranna överväganden.

Kyrkostyrelsen förordar därför att en värdesäkring, om än i modifierad form, bibehålles.

4.3 Värdesäkrad nivå – miniminivå eller ”mittlinje”

Om värdesäkrad nivå tolkas som en miniminivå under vilket kapitalet inte får sjunka får det stora konsekvenser för möjligheten att ha kapitalet placerat i aktier. Erfarenheten från början av 2000-talet visar att värdenedgången kan vara mycket kraftig även över några år. En värde säkrad miniminivå skulle då antingen leda till att andelen aktier måste hållas låg för att inte riskera att kapitalet hamnar under miniminivån vid en snabb kursnedgång eller att en betydande konsolidering i form av en buffert ovanpå den värdesäkrade nivån måste byggas upp.

Kyrkostyrelsen har, som tidigare nämnts, tolkat kyrkoordningens bestämmelser så att kapitalet skall bevaras över tiden och att det egna kapitalet under vissa perioder kan vara lägre än den värdesäkrade nivån. Med denna utgör värdesäkrad nivå en ”mittlinje” kring vilket totalt kapital kan svänga. Detta illustreras i följande graf:

Kyrkostyrelsen föreslår att denna tolkning uttryckligen tas in i kyrkoordningens föreskrifter om värdesäkring i 45 kap. 2 och 3 §§.

4.4 Utvärderingsperiod

Fluktuationerna på värdepappersmarknaden gör att det egna kapitalet kommer att variera kraftigt mellan åren och en utvärdering av målet om värdesäkring måste därför ske över en längre tidsperiod. I Ekonomi- och finansavdelningens promemoria har föreslagits, mot bakgrund av historiska data, att utvärderingen skall göras över en tioårsperiod. Över en så lång tidsperiod kommer de flesta mer kortsiktiga variationerna ha utjämnats.

Kyrkostyrelsen föreslår att måluppfyllelsen beträffande värdesäkringen utvärderas sett över rullande tioårsperioder och avrapporteras i årsredovisningen.

4.5 Redovisning av uppnådd värdesäkring

Det egna kapitalet har sedan bokslutet för år 2000 redovisats i en värdesäkrad del och en övrig del. I årsredovisningarna har avsättning skett till värdesäkring även de år då nettoresultatet varit negativt och därigenom ingen värdesäkring skett i realiteten, vilket gjort redovisningen svår att förstå.

För att förenkla redovisningen och tydliggöra uppföljningen av värdesäkringsmålet kommer redovisningen i årsboksluten förändras enligt följande modell. Beloppen är hämtade från 2003 års bokslut.

Om kapitalet skall behålla sin reella köpkraft skulle uppräkningen av målsatt nivå teoretiskt sett göras utifrån ett index som avspeglar kostnadsutvecklingen för den kyrkliga verksamhet som kapitalet skall utgöra buffert för. Då det finns flera andra faktorer än kostnadsutvecklingen som påverkar kapitalbehov finns det dock ingen anledning att komplicera beräkningen genom specialgjorda index.

Konsumentprisindex (KPI) är allmänt känt och lätt tillgängligt. Indexet avspeglar den långsiktiga prisförändringen genom att ta hänsyn till successiva förändringar i konsumentens ”varukorg”.

Det mått som hittills använts för beräkningen av den bokförda värdesäkringen har varit Riksbankens mått på inflationstakten. Detta tar inte hänsyn till förändringar i ”varukorgen” och tenderar därigenom ge något högre tal än konsumentprisindex.

Kyrkostyrelsen föreslår att målsatt nivå för det egna kapitalet årligen justeras motsvarande inflationen. Denna kommer att mätas som årlig förändring i konsumentprisindex.

4.7 Kapitalets ingångsvärde

Önskvärd storlek på eget kapital sammanhänger med hur stor buffert som önskas för att kunna möta plötsliga ”kostnads- eller intäktschocker” för hela Svenska kyrkan och hur detta avvägs mot behovet av att kunna disponera tillgängliga intäkter i dag i stället för att spara dem för framtiden.

Diskussionen kring värdesäkrad nivå på eget kapital har emellertid haft en mer pragmatisk inriktning där frågan har gällt hur stor del av det från den statliga Kyrkofonden övertagna kapitalet som skall värdesäkras. Det har därmed i praktiken underförståtts att detta är den önskvärda storleken på eget kapital.

Det torde i dagens läge där avgiftsintäkterna naggas i kanten till följd av den högre utträdesnivån inte vara realistiskt att målsätta en uppbyggnad av eget kapital utöver vad som krävs för värdesäkring och en viss buffert för svängningar på värdepappersmarknaden. Frågan blir då vad som skall anses vara ett rimligt ingångsvärde på det kapital som övertogs från den statliga Kyrkofonden.

I den tidigare nämnda granskningen utförd av Sören Ekström och Sture Johansson föreslås att ett ingångsvärde om 2,5 miljarder kronor skall utgöra grund för fortsatt värdesäkring. Detta är 0,7 miljarder kronor lägre än den ingångsvärdering på 3,2 miljarder som skedde i den nationella nivåns räkenskaper per 1 januari 2000. Förslaget grundas i att de aktier som 31 december 1999 överfördes till Svenska kyrkan hade ett bokfört värde hos Kammarkollegiet som var 0,7 miljarder kronor lägre än det försiktigt bedömda marknadsvärde som togs in i den nationella nivåns öppningsbalans.

Sedan ingångsvärderingen skedde har emellertid ytterligare belopp tillförts den nationella nivån, vilket påverkar bedömningen av målsatt värdesäkrad nivå.

I slutet av 1999 överfördes från Kyrkofonden till Svenska kyrkans försäkringsförening ett à conto-belopp för täckande av pensionsförpliktelser. Detta har visat sig varit tilltaget i överkant och i bokslutet år 2002 intogs en intäkt avseende återföring från Försäkringsföreningen om 500 miljoner kronor. Slutligt belopp är ännu inte fastställt, men en ytterligare intäkt om minst 200 miljoner kronor förväntas under 2004.

Från Kyrkofonden övertogs även skuldförda avsättningar för miljardprogrammet och för vissa kyrkobyggnadsbidrag, vilka i boksluten 2000–2002 kunnat återföras till resultatet då de inte behövt ianspråktas. Beloppen summerar till 58 miljoner kronor för perioden.

Samtliga dessa poster på totalt ca 760 miljoner kronor har i boksluten ingått i det redovisade resultatet och tillförts Övrigt eget kapital, alltså inte det värdesäkrade kapitalet.

Om en ”korrekt” bedömning av pensionskostnaderna och kostnaderna för miljardprogrammet m.m. kunnat göras i slutet av 1999 skulle ett 760 miljoner kronor större belopp då ha överförts till nationell nivå och då, allt annat oförändrat, ha ingått i det värdesäkrade beloppet.

Genom att de retroaktiva ”rättelser” som skett sedan 1 januari 2000 inte tillförts det värdesäkrade kapitalet har i praktiken en anpassning skett till en värdering liknande den som föreslås i Ekströms-Johanssons utredning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår Kyrkostyrelsen att målsatt belopp på eget kapital sätts till 3 200 miljoner kronor per 1 januari år 2000. Frånsett en viss avrundning är detta samma nivå som vid det tillfället bokfördes som värdesäkrat kapital.

4.8 Tillämpningsexempel

Om de förslag som redovisats ovan tillämpats i årsbokslutet för år 2003 skulle redovisningen av det egna kapitalet för koncernen ha sett ut som följer (samtliga värden i miljoner kronor):

Eget kapital Not xx 3 300

Målsatt eget kapital 3 200 3 236 3 322 3 391 3 434 3 317

Verkligt eget kapital 3686 3 851 3 202 2 914 3 300 3 391

Över-/underkonsolidering 486 615 -120 -477 -134 74

Detta kan jämföras med uppgifterna i årsredovisningen för 2003 för koncernen:

Eget kapital

Summa 3 300