8 Vissa rättelser och förtydliganden

I 4 kap. 25 § sägs att för nämnder i en församling skall bestämmelserna om kyrkorådet i 14 a–20, 22 och 23 §§ tillämpas. Detta innebär att bestämmelserna i 4 kap. 22 a § inte skall tillämpas på ett motsvarande sätt för uppdrag åt nämnder i en församling som för uppdrag åt kyrkorådet. I 22 a § anges att jävsbestämmelserna för kyrkorådet i 22 § gäller även anställda eller andra personer som på kyrkorådets uppdrag handlägger ett ärende. Bestämmelserna om jäv för anställda och andra personer gäller däremot för uppdrag åt nämnder i en samfällighet. När dessa jävsbestämmelser infördes genom beslut av 2002 års kyrkomöte gjordes inte en sådan ändring i 25 § att de kom att gälla för nämnder i en församling. Detta är att se som ett förbiseende som nu bör rättas till. Vi föreslår därför en sådan ändring i 4 kap. 25 §.

8.2 Särskilt beslutsförfarande i Kyrkomötet

I 11 kap. 18 § anges att om Kyrkomötet i något ärende som gäller ett ämne som anges i 17 § beslutar att bifalla ett förslag som har avstyrkts av Läronämnden skall denna åter yttra sig och ärendet på nytt beredas i utskottet innan Kyrkomötet fattar ett slutligt beslut. Den nämnda 17 § innehåller två stycken I det första av dessa anges att Läronämnden alltid skall yttra sig före beslut i ärenden som gäller följande ämnen.

I 17 § andra stycket anges att Läronämnden skall beredas tillfälle att yttra sig även i andra lärofrågor. Avsikten har varit att det särskilda beslutsförfarande som anges i 18 § skall gälla för de ärenden där Läronämnden obligatoriskt skall yttra sig. Vi föreslår en rättelse i kyrkoordningen så att detta klart framgår.

8.3 Behörighet för att kunna anställas som komminister m fl tjänster

Genom beslut av 2003 års kyrkomöte ändrades 34 kap. 10 § så att behörighetsprövning och yttrande av domkapitlet för anställning på en befattning som komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt inte gäller vid vikariatsanställningar på längst sex månader. Av misstag kom därvid en bestämmelse som infördes av 2001 års kyrkomöte att falla bort. Det gäller bestämmelsen i 10 § första stycket 1 om att den som beräknas ha fullgjort pastorsadjunktåret vid tjänstetillträdet vara behörig att söka en befattning som komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt. Vi föreslår en sådan förändring att 34 kap. 10 § på den nämnda punkten får den lydelse som beslutades av 2001 års kyrkomöte.

8.4 Utträde ur en icke-territoriell församling

Enligt bestämmelserna i kyrkoordningens kapitel 29 är det kyrkoherden eller en annan präst som kyrkoherden utser som handlägger ärenden om utträde ur Svenska kyrkan. Detta gäller kyrkoherdar i såväl territoriella som i icke-territoriella församlingar. Beträffande utträde ur en icke-territoriell församling – och därmed inträde i en territoriell församling – gäller däremot att anmälan skall göra hos Kyrkostyrelsen. Den bestämmelsen har sin bakgrund i vad som gällde före den 1 januari 2000 då frågor om tillhörighet till icke-territoriella församlingar handlades av skattemyndigheterna. Församlingarna var då kyrkliga kommuner och även de som inte tillhörde Svenska kyrkan kunde vara skriven i en icke-territoriell församling. Numer gäller att enbart den som tillhör Svenska kyrkan kan tillhöra en icke-territoriell församling. Det saknas skäl för att inte anmälan om utträde ur församlingen på samma sätt som utträde ur Svenska kyrkan skall göras hos kyrkoherden. Vi föreslår därför en sådan ändring av 35 kap. 9 § att anmälan om utträde ur en icke-territoriell församling skall göras hos kyrkoherden. Det bör i sammanhanget noteras att kyrkoherdens beslut enligt 35 kap. 10 § kan överklagas hos domkapitlet.

8.5 När registrerade gruppbeteckningar skall upphöra att gälla

I 38 kap 26 § anges när en registrerad gruppbeteckning för en nomineringsgrupp skall upphöra att gälla och stryks ur registret över gruppbeteckningar. Det gäller om

Det förhållandet att det sker relativt många indelningsändringar och att nomineringsgrupper vars beteckningar enbart är registrerade för lokala val skall ha en församlings eller samfällighets namn i sin beteckning reser följande frågan: Skall en gruppbeteckning som innehåller namnet på en församling eller samfällighet som har upphört eller varit föremål för en omfattande ändring kvarstå som registrerad gruppbeteckning?

En förutsättning för att en gruppbeteckning skall kunna registreras är, om den inte gäller Kyrkomötet, att den innehåller namnet på en existerande kyrklig enhet – stift, samfällighet eller församling. Det förefaller rimligt att registreringen upphör om en grundläggande förutsättning för den ursprungliga registreringen inte längre föreligger. Detta kan sägas gälla i övrigt när man ser på det som anges i kyrkoordningen som skäl för att en registrering skall upphöra. Undantag är att det inte finns något krav på kontinuerligt stöd från visst antal personer som ställer sig bakom att gruppbeteckningen skall vara registrerad. Samtidigt är ju valet i sig en mätare på om en viss grupp har stöd från de röstberättigades sida.

Vi menar att det bör göras en ändring i 38 kap. 26 § så att ett ytterligare skäl för att en registrering upphör blir att namnet på det stift, den samfällighet eller församling som ingår i gruppbeteckningen inte längre finns kvar. Det torde vara knepigare om man säger att gruppbeteckningen upphör om den enhet som ingå i beteckningen upphör. Det kan då bli gränsdragningsfrågor i frågan om det råder kontinuitet mellan tidigare och i någon mening nybildade enheter. Vi förelår att 38 kap. 26 § tillförs en fjärde punkt där det sägs att gruppbeteckningen upphör om det inte längre finns någon samfällighet eller församling med det namn som ingår i gruppbeteckningen. Det finns inte anledning att ta med stift eftersom stiftsindelningen är bestämd i kyrkoordningen och i det fall Kyrkomötet skulle besluta om ändringar i fråga om stiften kan en följdändring göras i valbestämmelserna.

8.6 Förtydligande av hantering av kuvert vid ångerrörstning

2003 års kyrkomöte beslutade ett antal ändringar i kyrkoordningens kapitel 38 om direkta val. Det gällde bl.a. bestämmelserna om ångerröstning. Syftet med ändring var i det fallet att möjliggöra samma slags granskning av förhandsröster under valdagen i vallokalen som kan göras vid allmänna val och som tidigare har kunnat göras vid kyrkoval. En förändring av det slaget hade efterfrågats i utvärderingen av 2001 års val. Bestämmelserna om ångerröstning i 38 kap. 49 kap. fick dock en mindre bra utformning då det sägs att ytterkuvertet med valsedlar från väljarens tidigare röstning skall oöppnat återlämnas till väljaren. Eftersom det talas om ”ytterkuvert” hindras den avsedda granskningen. Genom att mer obestämt tala om ”kuvert” blir det tydligare att det i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser kan föreskriva samma behandling av förhandsröster i vallokalen som enligt vallagen gäller vid allmänna val. Vi föreslår därför en sådan ändring i 38 kap. 49 §.

8.7 Proportionella val när indelningsdelegerade väljer

I 39 kap. 3 § anges när bestämmelserna om proportionellt valsätt vid indirekta val kan tillämpas. Det gäller val där följande väljer:

I uppräkningen saknas indelningsdelegerade. I Centralstyrelsens kyrkoordningsskrivelse (CsSkr 1999:3) till 1999 års kyrkomöte sägs att bestämmelserna i 3 § motsvarar 47 kap. 1 § kyrkolagen (1992:300). Där angavs dock att val kunde ske med tillämpning av föreskrifterna om proportionellt valsätt bl.a. vid indelningsdelegerades val av ledamöter och ersättare i arbetsutskottet eller i en kommitté Indelningsdelegerade torde ha tappats bort när 39 kap. 3 § beslutades. Detta bör nu rättas till. Vi föreslår därför att indelningsdelegerade tas in i uppräkningen i 39 kap. 3 §.