Kyrkomötet 2004 - KsSkr 2004:8

	9 Kyrkoordningskommentarer 3 kap. 1 § I andra stycket anges vad som gäller när en församling bildas eller ändras genom en indelningsändring som träder i kraft under en mandatperiod och indelningsändringen grundar sig på bestämmelserna i det nya tredje stycket i 37 kap. 15 §. Om församlingen har högst 500 röstberättigade kan beslutanderätten utövas av kyrkostämman. Det är däremot inte möjligt att ha ett direktvalt kyrkoråd som beslutande organ när en ny församling bildats genom en indelningsändring under en mandatperiod eller när den ändrats så mycket att den inte med stöd av 37 kap. 15 § andra stycket kan företrädas av tidigare valda organ. Om den nybildade församlingen har fler än 500 röstberättigade och därmed inte kan ha kyrkostämma skall den alltid ha kyrkofullmäktige som beslutande organ. Det följer av bestämmelserna i föreslagna 37 kap. 54 a § att indelningsdelegerade blir kyrkofullmäktige när en församling bildas eller ändras under en mandatperiod med stöd av bestämmelserna i 37 kap. 15 § tredje stycket. I sådana fall när den nya församlingen har fler än 500 röstberättigade måste alltså stiftsstyrelsen besluta att indelningsdelegerade skall utses. 6 a § Bestämmelsen är ny men motsvarar i huvudsak bestämmelserna i 1 och 2 §§ Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2001:19) om församlingar som saknar beslutande organ. Utöver det som angavs i Kyrkostyrelsens beslut har tillkommit att samfällda kyrkofullmäktige beslutar om vilket slags beslutande organ som församlingen skall ha samt om antalet ledamöter och andelen ersättare som skall utses vid kommande val. Se vidare den allmänna motiveringen i avsnitt 6.2. 7 § I tredje stycket anges vad som gäller när en församling bildas eller ändras genom en indelningsändring som träder i kraft under en mandatperiod och indelningsändringen grundar sig på bestämmelserna i det nya tredje stycket i 37 kap. 15 §. Då görs under resterande del av mandatperioden ett undantag från huvudregeln i paragrafens första stycke enligt vilket kyrkofullmäktige utses i direkta val. Under tiden fram till nästa val är det istället de personer som inför indelningsändringens ikraftträdande utgjort indelningsdelegerade som blir kyrkofullmäktige i den nybildade församlingen. 52 § I tredje stycket anges vad som gäller när en samfällighet bildas genom en indelningsändring som träder i kraft under en mandatperiod. Då görs under resterande del av mandatperioden ett undantag från huvudregeln i paragrafens första stycke enligt vilket samfällda kyrkofullmäktige utses i direkta val. Under tiden fram till nästa val är det istället de personer som inför indelningsändrings ikraftträdande utgjort indelningsdelegerade som blir samfällda kyrkofullmäktige i den nybildade samfälligheten. 4 kap. 8 a § Bestämmelsen är ny men motsvarar delvis bestämmelserna i 2 § Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2001:19) om församlingar som saknar beslutande organ. Fördelningen av uppgifter mellan kyrkonämnden och kyrkoherden när det inte finns något beslutfört kyrkoråd är precis densamma som enligt Kyrkostyrelsens beslut. En skillnad är emellertid att bestämmelserna i 8 a § gäller närhelst det saknas tillräckligt antal ledamöter för att kyrkorådet skall kunna vara beslutfört. Kyrkostyrelsens beslut tar enbart sikte på när det inte har valts något kyrkoråd därför att det vid det direkta valet inte har valts tillräckligt antal ledamöter i kyrkofullmäktige eller när ett direktvalt kyrkoråd inte har tillräckligt antal ledamöter för att vara beslutfört. Det har visat sig att det kan uppstå andra situationer när det inte längre finns något kyrkoråd som är beslutfört, t.ex. kan kyrkostämman få svårt att rekrytera tillräckligt antal ledamöter. Bestämmelsen gäller när det inte finns tillräckligt antal ledamöter för att kyrkorådet skall kunna bli beslutfört vid ett sammanträde. I den beslutförhetsregel som finns i 4 kap. 20 § anges att kyrkorådet får handlägga ärenden bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Detta innebär att det alltid måste finnas hälften så många valda ledamöter som har bestämts skall ingå i kyrkorådet eftersom kyrkoherden eller annan präst alltid också är ledamot i kyrkorådet. Minimiregeln enligt kyrkoordningen är att ett indirekt valt kyrkoråd skall ha sex valda ledamöter. Det innebär att det måste finnas minst tre valda ledamöter och att dessa alltid måste vara närvarande för att kyrkorådet skall kunna sammanträda. Har kyrkofullmäktige beslutat att det skall väljas t.ex. åtta ledamöter så krävs följaktligen att det måste finnas fyra valda ledamöter för att kyrkorådet skall kunna vara beslutfört. I sammanhanget kan finnas anledning att notera, att minimiantalet ledamöter för att kunna uppnå beslutförhet är mindre än kravet på tillräckligt antal förtroendevalda enligt bestämmelserna om kriterier för församling i 37 kap. 2 §. Se vidare den allmänna motiveringen i avsnitt 6.2. 25 § Se den allmänna motiveringen i avsnitt 8.1. 11 kap. 18 § Se den allmänna motiveringen i avsnitt 8.2. 22 kap. 5 § Se den allmänna motiveringen i avsnitt 2.2. 28 kap. 1 § Se den allmänna motiveringen i avsnitt 3.2. 31 kap. 15 § Se den allmänna motiveringen i avsnitt 4.2. 34 kap. 10 § Se den allmänna motiveringen i avsnitt 8.3. 35 kap. 9 § Se den allmänna motiveringen i avsnitt 8.4. 37 kap. 15 § Huvudregeln i första stycket om att en ändring i församlingsindelningen träder i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum kvarstår oförändrad. De indelningsändringar som kan göras med stöd av bestämmelserna i det nya tredje stycket i paragrafen är enbart sammanläggningar av församlingar. Se vidare om detta i den allmänna motiveringen avsnitt 7.2.1. Beträffande ”särskilda skäl” som grund för en indelningsändring under en mandatperiod och tidpunkten för ikraftträdandet se avsnitten 7.2.3 och 7.2.5 i den allmänna motiveringen. 16 § Se den allmänna motiveringen i avsnitt 7.2.6. 28 § Huvudregeln i första stycket om att en ändring i församlingsindelningen träder i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum kvarstår oförändrad. Beträffande beslut om undantag på grund av särskilda skäl enligt bestämmelserna i andra stycket se avsnitt 7.2.3. Tidpunkten för ikraftträdandet behandlas i avsnitt 7.2.5. i den allmänna motiveringen. 29 § Se den allmänna motiveringen i avsnitt 7.2. 37 § Huvudregeln i första stycket om att en ändring i församlingsindelningen träder i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum kvarstår oförändrad. Beträffande beslut om undantag på grund av särskilda skäl enligt bestämmelserna i andra stycket se avsnitt 7.2.3. Tidpunkten för ikraftträdandet behandlas i avsnitt 7.2.5. i den allmänna motiveringen 38 § Se den allmänna motiveringen i avsnitt 7.2. 51 § Den föreslagna ändringen innebär att ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade inte kan väljas enbart bland dem som är ledamöter i beslutande organ hos de församlingar och samfälligheter som en indelningsändring berör. Valbarheten utsträcks även till dem som är ersättare i de befintliga beslutande organen. Detta innebär en återgång till vad som gällde enligt 9 kap. 6 § kyrkolagen (1992:300). Det finns goda skäl för att inte begränsa valbarheten till dem som är ledamöter. Huvudprincipen att de indelningsdelegerade skall bestå av personer som utsetts vid direkta val kvarstår oförändrad. 52 § Före kyrkoordningens ikraftträdande gällde att det skulle finnas minst fyra valda ledamöter i såväl indelningsdelegerades arbetsutskott som i kyrkoråd i församlingar och samfälligheter. I kyrkooordningen görs den skillnaden att det måste vara minst sex valda ledamöter i kyrkoråd och kyrkonämnder medan det fortfarande räcker med fyra valda ledamöter i indelningsdelegerades arbetsutskott. Det är rimligt att antalet valda ledamöter i arbetsutskottet, som har en ställning motsvarande ett kyrkoråd eller en kyrkonämnd, också skall ha minst sex valda ledamöter. Detta blir nödvändigt när arbetsutskottet enligt vårt förslag övergår till att bli kyrkoråd eller kyrkonämnd vid i kraftträdandet av en indelningsändring som sker under en mandatperiod. 54 a § Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om att indelningsdelegerade övergår till att vara kyrkofullmäktige eller samfällda kyrkofullmäktige i en församling respektive en samfällighet vid indelningsändringar som träder i kraft under en mandatperiod. I första stycket behandlas sådana indelningsändringar som innebär att en ny församling har bildats genom sammanläggning av två eller flera församlingar. De personer som utsetts att vara ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade övergår när indelningsändringen träder i kraft till att bli ledamöter och ersättare i den nya församlingens kyrkofullmäktige. Från och med den nya församlingens bildande och fram till dess att ett nytt kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd utsetts vid ordinarie val gäller alla bestämmelser avseende kyrkofullmäktige det på detta tillkomna kyrkofullmäktige. På motsvarande sätt blir de som varit ledamöter och ersättare i indelningsdelegerades arbetsutskott ledamöter och ersättare i den nya församlingens kyrkoråd. I 37 kap. 52 § finns särskilda bestämmelser om vilken präst som skall vara ledamot i arbetsutskottet. Tillämpningen av dessa bestämmelser kan medföra att någon annan präst än den som är kyrkoherde för den nya församlingen varit ledamot i arbetsutskottet. För den nya församlingen skall dock gälla ordinarie bestämmelser i 4 kap. 9 § om att det är församlingens kyrkoherde som är ledamot i kyrkorådet. Av den hänvisningen följer också att kyrkoherden kan utse en annan präst att i hans eller hennes ställe vara ledamot i kyrkorådet. Ett sådant beslut som fattas i samband med att en ny församling bildas kommer att gälla för resterande del av mandatperioden. Bestämmelserna i andra stycket motsvarar helt dem som gäller enligt första stycket men avser ändringar i pastoratsindelningen eller ändringar i indelningen i flerpastoratssamfälligheter. När en ny församling eller samfällighet bildas under en mandatperiod upphör samtliga uppdrag som förtroendevald i de församlingar eller samfälligheter som är berörda av indelningsändringen. Detta gäller även i t.ex. det fall det kan anses att en samfällighet består men har ändrats på det sättet att en eller flera församlingar har förts över till en annan samfällighet. I fjärde stycket anges att även uppdrag som kyrkvärd och revisor upphör vid en sådan indelningsändring som avses i 54 a §. Detta är uppdrag som inte innebär att vara förtroendevald i kyrkoordningens mening men de gäller ändå en viss mandatperiod. I detta fall får indelningsdelegerade, såvitt gäller revisorer, och arbetsutskottet, såvitt gäller kyrkvärdar, förrätta val innan de övergått till att vara beslutande organ och kyrkoråd i de nybildade enheterna. Detta följer av att besluten skall fattas senast den 31 december året innan indelningsändringen träder i kraft. Beträffande tidpunkt för val av auktoriserad eller godkänd revisor gäller dock samma undantag som enligt bestämmelserna i 48 kap. 1 §. 38 kap. 26 § Se den allmänna motiveringen i avsnitt 8.5. 49 § Se den allmänna motiveringen i avsnitt 8.6. 39 kap. 3 § Se den allmänna motiveringen i avsnitt 8.7. 42 kap. 7 § Se den allmänna motiveringen i avsnitt 2.2.