3 Prioriteringsordning mellan helgdagar

Kyrkostyrelsens förslag: Kyrkoordningen ändras så att det markeras att apostladagen faller bort om en annan helgdag infaller samtidigt.

Ändrad paragraf: 28 kap. 1 §

Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt.

Remissinstanserna

Allmänt kan konstateras att en majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller förklarar att de inte har någonting att erinra mot förslaget. I några fall redovisas dock ett alternativt förslag.

Domkapitlet i Göteborgs stift avstyrker förslaget och anser att apostladagen bör ha företräde även i fortsättningen. Lättast åstadkommes detta genom att det anges att apostladagen firas den söndag som firas närmast efter den 29 juni. Genom att göra apostladagen till en rörlig helgdag vinns dels att viktning inte behöver ske mellan apostladag och profetdag (Johannes Döparens dag) , dels att Evangeliebokens 2002 intention fullföljs.

Kyrkorådet i Kalmar domkyrkoförsamling avstyrker förslaget och föreslår att det är Johannes Döparens dag som skall vika för apostladagen eftersom det finns flera dagar som apostroferar Johannes Döparen. Detsamma gör kyrkorådet i Tysslinge församling samt Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Växjö stift.

Domkapitlet i Lunds stift har ingen erinran mot förslaget i promemorian men vill ändå resa frågan om den helige Johannes döpares dag verkligen skall ha företräde framför apostladagen.

3.1 Bakgrund

I 28 kap. kyrkoordningen finns bestämmelser om när de olika sön- och helgdagarna infaller under kyrkoåret. Datum i det borgerliga kalenderåret och den inbördes relationen mellan olika sön- och helgdagar avgör när en viss sön- eller helgdag infaller. I vissa fall leder huvudbestämmelserna till ”krockar” mellan två olika söndagar. T.ex. infaller tacksägelsedagen andra söndagen i oktober, vilket alltid är en av söndagarna efter trefaldighet. Därför anges att om en annan helgdag infaller på någon av söndagarna efter trefaldighet så ersätts den söndagen med helgdagen i fråga. Vad som gäller i sådana fall anges genom två asterisker efter namnet på sådana söndagar som får vika för en annan helgdag.

2002 års kyrkomötes beslut om en ny evangeliebok innefattade vissa förändringar beträffande kyrkoårets sön- och helgdagar vilka trädde i kraft första söndagen i advent 2003 (SvKB 2002:6). Under kyrkomötesbehandlingen gjordes ändringar i fråga om ett par av söndagarna efter trefaldighet. Tidigare stod följande om söndagarna efter trefaldighet i den tabell över kyrkoåret som finns i 28 kap. kyrkoordningen.

Detta innebar att de s.k. rörliga sön- och helgdagarna som inföll under trefaldighetstiden den helige Mikaels dag, tacksägelsedagen samt söndagen efter alla helgons dag eller alla själars dag – trängde undan vardera en av de 25 söndagarna efter trefaldighet. Ofta infaller också såväl söndagen före domssöndagen som domssöndagen på någon av trefaldighetstidens söndagar och har då prioritet före de sistnämnda söndagarna. I det förslag som Kyrkostyrelsen lade fram för 2002 års kyrkomöte fanns inga förändringar beträffande söndagarna efter trefaldighet (KsSkr 2002:4).

Genom de beslut om ändringar i 28 kap. kyrkoordningen som fattades av 2002 års kyrkomöte har motsvarande bestämmelser till dem som ovan redovisats nu följande lydelse.

I gällande lydelse av bestämmelserna om kyrkoåret har apostladagen och Kristi förklaringsdag markerats på ett nytt och mer självständigt sätt genom att inte anges som en av söndagarna efter trefaldighet. Härtill kommer att den helige Johannes döparens dag har tillkommit som en ny rörlig sön- och helgdag som firas den söndag som infaller efter midsommardagen.

Det finns i gällande bestämmelser ingen markering som anger vad som skall gälla om apostladagen, 6:e söndagen efter trefaldighet eller Kristi förklaringsdag sammanfaller med någon av de rörliga helgdagarna. Vissa år, beroende på hur tidigt påsken infaller, kommer dock apostladagen att sammanfalla med den helige Johannes döparens dag. Detta sker relativt sällan. Åren 2005 och 2008 infaller emellertid den helige Johannes döparens dag på apostladagen. Nästa gång detta inträffar är år 2035. Vad gäller 6:e söndagen efter söndagen efter trefaldighet och Kristi förklarings dag infaller de alltid under en tidsperiod där de varken kan sammanfalla med den helige Johannes döparens dag eller med någon av höstens rörliga helgdagar.

3.2 Överväganden och förslag

Såvitt framgår av Gudstjänstutskottets betänkande (G 2002:1), vilket bildade underlag för Kyrkomötets beslut, fanns inte någon avsikt att det skulle ske en ändring beträffande prioriteringsordningen mellan de söndagar som reguljärt infaller under trefaldighetstiden och de rörliga sön- och helgdagarna. Förändringen som gjordes beträffande apostladagen och Kristi förklarings dag motiverades av att namnen var så väl kända att de inte behövde kompletteras med de namn som sätter in dem i trefaldighetstiden. Motsvarande förändring gjordes beträffande midfastosöndagen, men i det fallet markerades med två asterisker att söndagen kan falla bort om en annan helgdag infaller samtidigt. Det kan förutsättas att det enbart beror på ett förbiseende att inte samma markering gjorts vid apostladagen. Det är dock inte möjligt att enbart utifrån kyrkoordningen avgöra vad som skall gälla åren 2005 och 2008. Det kan också vara tveksamt att i detta fall förutsätta att det enbart rör sig om ett förbiseende och säga att det inte krävs någon korrigering i kyrkoordningen. Detta gäller särskilt då apostladagen markerats på ett annat sätt än tidigare. Slutsatsen av detta blir att det bör göras en ändring i kyrkoordningen så att där markeras att apostladagen faller bort om en annan helgdag infaller samtidigt.