Bilaga 12. Verksamhetsområde Internationell mission och diakoni

Årsrapport 2003

Verksamhetsområdets mål

Särskilda effektmål

Huvudprogram Kyrkosamverkan och utvecklingssamarbete

♦ Att huvudprogrammet senast 2003, i linje med systemrevisionens rekommendationer, skall ha förbättrat kvalitén på sin verksamhet och uppnått en jämnare arbetsbelastning.

♦ Att det 2003 föreligger en ny missionärspolicy som bland annat innefattar en analys av framtida resurser och behov av utsända missionärer.

♦ Att till 2003 ha utvecklat ett fungerande samråd mellan EFS partner.

♦ Att 15 procent av Lutherhjälpens internationella anslag senast 2004 kanaliseras till utvecklingsarbete där sparande och krediter utgör en viktig komponent.

♦ Att Svenska kyrkan senast 2004 etablerat en tydlig roll i förhållande till EU, både för påverkansarbetet i de internationella solidaritets- och utvecklingsfrågorna och i finansiering av utvecklingsarbetet.

♦ Att senast 2004 ha funnit former för en tematisk styrning av huvudprogrammet.

♦ Att ömsesidigheten i partnerrelationen senast 2005 skall ha förtydligats både praktiskt och innehållsmässigt.

♦ Att partners organisatoriska kapacitet skall ha stärkts till 2005, så att dessa på ett bättre sätt kan genomföra ett hållbart utvecklings- och påverkansarbete.

Huvudprogram Katastrof

♦ Att Svenska kyrkan år 2005 har ett brett förtroende bland svenskar och svenska myndigheter vad gäller kapacitet att förmedla katastrofhjälp.

♦ Att senast år 2005 alla katastrofinsatser är utformade så att de bidrar till en fortsatt långsiktig och hållbar utveckling.

♦ Att Svenska kyrkan år 2005 har en aktiv roll i samarbetet inom de ekumeniska nätverken för katastrofinsatser, genom deltagande i arbetsgrupper och styrorgan.

Huvudprogram Kommunikation och insamling

♦ Att Svenska kyrkans internationella arbete genom Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission skall uppfattas som trovärdigt, aktivt och angeläget av Svenska kyrkans församlingar.

♦ Att 80 procent av svenska folket skall känna till Lutherhjälpen år 2005 och att 70 procent av dem skall uppleva att Lutherhjälpens verksamhet är trovärdig, aktiv och angelägen.

♦ Att av insamlade medel för Svenska kyrkans mission skall år 2005 minst 80 procent komma från församlingar och stift.

Huvudprogram Församlingsutveckling och folkbildning

♦ Att Svenska kyrkans församlingar, så många att de motsvarar en majoritet av Svenska kyrkans medlemmar, senast år 2005 beskriver sig som delaktiga i den världsvida kyrkan genom djup kunskap, starkt engagemang, delaktighet i påverkansarbete och praktiskt delande av resurser.

Huvudprogram Analys, policy, påverkan

♦ Att Svenska kyrkan av allmänheten uppfattas som kunnig, trovärdig och viktig i påverkansarbete med anknytning till verksamhetens strategiska områden.

Verksamhetsområdet relaterar till följande gemensamma effektmål:

♦ År 2005 skall samtliga verksamhetsområden i kyrkokansliet och minst 20 procent av församlingar/samfälligheter uppge att de aktivt använt och haft god nytta av omvärldsanalyser och prognoser från den nationella nivån.

♦ Minst 11 stiftskanslier skall 2003 ange att de har en tillräcklig möjlighet att påverka det arbete som utförs/planeras inom den nationella nivån.

♦ År 2004 skall berörda handläggare vid den nationella nivån känna till de samarbetsavtal som Svenska kyrkan tecknat med internationella partner och anse att den prioritering som den nationella nivån gör avseende avtalade och andra samarbeten/samråd är rimlig i relation till tillgängliga resurser.

♦ År 2004 skall ytterligare minst 10 procent av medlemmarna uppleva att Svenska kyrkan deltar aktivt och kunnigt i samhällssamtalet.

♦ Minst 75 procent av församlingar och samfälligheter skall från 2004 anse att de får tillgång till tillräcklig och användbar information om det arbete som bedrivs på kyrkokansliet.

♦ År 2005 skall samtliga styrorgan uppleva att de får beslutsunderlag som bygger på såväl nationell som internationell kunskap och erfarenhet.

♦ Ledamöterna i Kyrkomötet, styrelser, nämnder och råd skall anse att de har tillräckligt stöd från kyrkokansliet i fullgörandet av sina uppdrag i respektive styrorgan.

♦ På samtliga stiftskanslier skall det från våren 2003 finnas aktuella uppgifter om de projekt som genomförs och planeras inom kyrkokansliet.

♦ Samtliga funktioner och verksamhetsområden inom kyrkokansliet skall år 2003 ha dokumenterat och implementerat fastställda kvalitetsmål för sin verksamhet.

♦ Minst 80 procent av de anställda på den nationella nivån skall (2003) anse att de har en god arbetssituation när det gäller arbetsbelastningen och meningsfullhet i arbetsuppgifterna.

♦ År 2005 skall minst 50 procent av personalen i kyrkokansliet anse att de är väl förtrogna med hur de egna arbetsuppgifterna är relaterade till Svenska kyrkans förkunnande av evangelium i ord och handling.

Verksamhet

Under året har sammanlagt 65 missionärer varit i tjänst utomlands (49 för SKM, 16 för EFS) samt 9 korttidsanställda. Vid årets början var 56 missionärer i tjänst (41 för SKM, 15 för EFS) och vid årets slut 50 (38 för SKM, 12 för EFS). Under året avslutade 15 missionärer sina tjänster och 9 nya tillkom, alltså en minskning av personalstyrkan under året, vilket delvis beror på att flera handläggartjänster varit vakanta på kansliet. Betydligt fler korttidsinsatser än tidigare har genomförts.

Rättvisemärkt har under året rekonstruerats. Svenska kyrkan har tillsammans med Landsorganisationen köpt bolaget i syfte att utveckla verksamheten. Intresset för Rättvisemärkt har ökat. Det avspeglas både i ökat antal licenser och i att regeringen i sin proposition föreslår ett anslag till verksamheten, så att kunskapen och engagemanget kring begreppet Rättvisemärkt blir större.

Sören Ekström har getts i uppdrag att ge förslag angående Svenska teologiska institutet i Jerusalem, dess organisation, verksamhet och finansiering. Arbetet skall vara avslutat under 2004.

Ett nytt avtal mellan EFS och Svenska kyrkan har arbetats fram där samarbetet på det internationella området ingår.

Svenska kyrkan är representerad i följande styrorgan:

- Lutherska världsförbundet, Council

- Lutherska världsförbundet, World Service Standing Committee

- Lutherska världsförbundet, Mission and Development Project Committee

- Kyrkornas världsråd, Commission of the Churches on Diaconia and Development

- Kyrkornas världsråd, Commission on Justice, Peace and Creation

- Action by Churches Together, Funding Advisory Group

- Ecumenical Church Loan Fund (ECLOF), styrelsen och exekutiva kommittén

- Oikocredits styrelse

- Föreningen Rättvisemärkt, styrelsen

- Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter, styrelsen

- Svenska Missionsrådet, styrelsen

Måluppfyllelse

Verksamheten har bedrivits enligt plan med följande undantag.

Huvudprogram Kyrkosamverkan och utvecklingssamarbete

I allmänhet har verksamheten genomförts enligt plan. Vissa förseningar förekommer dock både hos partners och på kansliet. Det är naturligt och förväntat att det i en sådan omfattande verksamhet kan ske tidsmässiga förskjutningar inom de strikta årscykler som utgör de tidsmässiga perioder som gäller för planering och genomförande av verksamhet.

Vid årets början beslutade EFS att minska stödet till utlandsverksamheten. Beslutet fick återverkningar på den gjorda planeringen i det kortare perspektivet, och har ställt krav på förändringar i den långsiktiga planeringen. Bland annat kan vissa långsiktiga personalinsatser inte genomföras.

Under året förolyckades en medarbetare på kansliet och en utsänd missionär i en bilolycka i Peru. Att fylla den vakansen och andra inom utlandsprogrammet drog ut på tiden, så att ersättare inte funnits på plats förrän en bit in på år 2004.

Huvudprogram Församlingsutveckling och folkbildning

♦ Att det senast år 2003 finns samarbetsavtal med samtliga stift beträffande Svenska kyrkans arbete med internationell mission och diakoni.

En huvuduppgift har varit att utveckla och stärka strukturerna för arbetet med och engagemanget för internationell mission och diakoni i Svenska kyrkans stift och församlingar. Att stärka relationerna till de tretton stiften har då prioriterats. Dock finns ännu inte mer än två formellt undertecknade samverkansdokument. I alla stift pågår samtal som sannolikt under 2004 leder fram till att samverkan med nationell nivå formuleras och undertecknas. Att dessa samtal tar betydligt längre tid än man räknade med beror i hög grad på att det inte finns tidigare modeller för den typen av skrivna överenskommelser mellan stift och nationell nivå.

Huvudprogram Analys, policy, påverkan

♦ Att senast år 2003 skall definitioner och avgränsningar för verksamhetsområdets bärande principer och strategiska områden ha utarbetats.

♦ Att senast år 2003 skall grundläggande policies och utgångspunkter för de strategiska områdena och dess innefattande tematiska områden och projekt, vilka skall ligga till grund för ställningstaganden och utåtriktad verksamhet, ha utarbetats.

Dessa effektmål har påverkats av den mål- och ramprocess som genomförts inom verksamhetsområdet under 2003. Huvudprogrammet har haft ansvar för dess genomförande, som bland annat omfattat en grundlig omvärldsanalys från olika perspektiv och genomlysning av hela verksamhetsområdet. Den omfattande processen kring mål- och ramarbetet ledde till en ökad fokusering kring två grundteman – Rätten till Mat och Försoning. Därmed har tidigare ansträngningar att definiera och avgränsa bärande principer och strategiska områden ersatts av strävan att arbeta med de tematiska frågorna utifrån de gemensamma och övergripande teman som givits.

♦ Att Svenska kyrkans inflytande över beslutsprocesser i samhället med anknytning till verksamhetens strategiska områden skall öka till år 2005.

Detta effektmål sträcker sig till år 2005, men redan vid slutet av 2003 kunde konstateras att Svenska kyrkans internationella verksamhets synlighet i samhällsdebatten och i relation till beslutsfattare har ökat. Som exempel kan nämnas att Svenska kyrkan av regeringen tillfrågades om att delta och deltog i den svenska delegationen till WTO-mötet i Cancun, att den globalekonomiske handläggaren har tillfrågats och deltagit i flera stora seminarier och utbildningstillfällen med regeringen/Sida som arrangör, att Svenska kyrkan (tillsammans med de fyra stora miljöorganisationerna) tillfrågats om att delta i OECD:s utvärdering av Sveriges miljöarbete, att MR-handläggaren genom sin medverkan på MR-dagarna bidrog till att frågan om ratificering av FN-konventionen om migrantarbetares rättigheter lyftes fram i riksdagen och att Mellanösternarbetet på olika sätt uppmärksammats i den offentliga debatten.

Ekonomisk resultatanalys

Resultatet för verksamhetsområdet har varit väsentligt bättre än budget, 33 miljoner kronor har kunnat avsättas till verksamhetsdestinerade medel i stället för en budgeterad upplösning av 8 miljoner kronor.

Intäkter

SKM:s och Lutherhjälpens testamentsintäkter har varit 5,3 respektive 22,0 miljoner kronor bättre än budget. Både SKM och Lutherhjälpen har färre antal testamenten i år än 2002, snittbeloppet per testamente är alltså betydligt högre. Testamentsintäkterna räddar till stor del resultatet på intäktssidan, det är dock en varningsklocka att antalet minskar.

Kollekter och gåvor understiger budget med 4,0 (SKM) respektive 2,0 miljoner kronor (Lutherhjälpen). För SKM är det en klar trend över flera år med minskande gåvointäkter. För Lutherhjälpens del minskade gåvorna 2003, men år 2002 samlade Södra Afrika-kampanjen in ca 8 miljoner kronor, vilket inte hade någon motsvarighet 2003. Utfallet 2003 är därför relativt bra trots en minskning med 5,1 miljoner kronor jämfört med 2002 års utfall. Församlings- och stiftskollekter är bättre än budget för både SKM och Lutherhjälpen, med 1,2 miljoner kronor (SKM) respektive 1,8 miljoner kronor (Lutherhjälpen). Rikskollekterna har däremot varit lägre än budget både för SKM (2,8 miljoner kronor) och för Lutherhjälpen (2,1 miljoner kronor). För SKM ser man en tydligt nedåtgående trend över åren.

Finans- och kapitalnettot är betydligt sämre än budget, både för SKM (0,7 miljoner kronor) och för Lutherhjälpen (4,9 miljoner kronor). Detta beror på kraftiga nedskrivningar av värdet på de ideella placeringarna. Värdet på ägarkapitalet i Humanix AB (ej värdet på fonderna) skrivs ned till noll, vilket påverkar SKM och Lutherhjälpen med 0,1 miljoner kronor vardera. Mot bakgrund av de svaga resultaten skrivs värdet på ägarkapitalet i Meta och Biosensor ned till 25 procent, vilket påverkar Lutherhjälpen med 2,2 miljoner kronor (Meta) och 2,1 miljoner kronor (Biosensor). För övrigt är avkastningen på de ideella placeringarna god, med 7 procent på Humanixfonderna, 2 procent på placeringar i U-fonden och i Oikocredit. På övrigt kapital har erhållits 3 procent i internränta.

Kostnader

De verksamhetsområdesgemensamma kostnaderna är sammanlagt 4,3 miljoner kronor lägre än budget. Den största avvikelsen är att andelen av de gemensamma kanslikostnaderna understiger budget med 5,7 miljoner kronor till följd av vakanser och låga kostnader i övrigt.

Kostnaderna inom huvudprogram Kyrkosamverkan och Utvecklingssamarbete understiger budget med totalt 30,8 miljoner kronor (varav utvecklingssamarbete/ Lutherhjälpen 21,0, kyrkosamverkan/SKM 7,5 och EFS Utland 2,3 miljoner kronor).

De enskilt största orsakerna till detta är:

- Valutakursdifferenser (valutavinst) på ca 12,0 miljoner kronor. Den budgeterade kursen var omkring 10 kronor/USD medan utbetalningarna under året gjorts i en kurs mellan 7 och 8 kronor/USD.

- Kostnaderna för utlandspersonal understiger budget med 6,7 miljoner kronor, vilket i sin tur till största delen beror på att avsättningar för hypotetisk skatt från åren 2000–2001 kunnat återföras samt på uteblivna rekryteringar.

- EU avslog en ansökan på 4,9 miljoner kronor rörande en insats i Peru, viket gjort att programmet utgått.

- I början av året beslutade EFS att minska stödet till utlandsverksamheten med 2,4 miljoner kronor, vilket inneburit att kostnaderna fått anpassas efter det. Därefter har EFS Utlands verksamhet hållit sig inom budget.

- Kostnaderna för försäljningen av en fastighet i Kodaikanal i Indien har överstigit budget med 1,8 miljoner kronor under året. Försäljningen är nu så långt kommen att handlingar är undertecknade och överlåtelse skall ske i juni 2004.

Tre större avvikelser i stöd till partners kan noteras. Dels till Lutherska kyrkan i Zimbabwe, där anslag på 2,8 miljoner kronor inte kunnat utbetalas p.g.a. brister i deras planering, dels ett antal integrerade utvecklingsprojekt i Etiopen på sammanlagt 3,2 miljoner kronor som inte har utbetalats p.g.a. fördröjningar i genomförandet. Torkan i landet kan ha inverkat på fördröjningen. Även delar av arbetet i Liberia har försenats p.g.a. krig och oroligheter, 0,7 miljoner kronor av budgeterade medel har inte kunnat utbetalas under året. Verksamheten har för övrigt bedrivits i stort sett enligt plan, med smärre avvikelser mot budget åt ena eller andra hållet.

Kostnaderna inom huvudprogram Katastrof är 14,0 miljoner kronor lägre än budgeterat, men samtidigt har den externa finansieringen (Sida m.fl.) varit lägre än budget (10,2 miljoner). Nettoresultat för programmet är därmed 3,8 miljoner kronor bättre än budget. En viktig orsak till den stora avvikelsen är att budgeten är en ram med en uppskattning av kapaciteten att ge bidrag, inte en fast budget. Samtidigt har antalet katastrofappeller varit lägre än beräknat under perioden (50 jämfört med beräknat 60). Sida har avslagit ansökningar, då de redan tidigt på året förbrukade sitt anslag för humanitära insatser. Slutligen har den oroliga situationen i Liberia gjort att planerade insatser inom Trauma Healing and Rehabilitation där inte kunnat genomföras.

Inom huvudprogram Analys, policy, påverkan är kostnaderna 1,4 miljoner kronor lägre än budget. Den största avvikelsen är inom arbetet med Mänskliga rättigheter och konfliktförebyggande (0,8 miljoner kronor lägre än budget) och där inom det arbete som heter Partnernärvaro/MR. Till största delen beror detta på brist på tid att aktivt söka upp partners och stödja dem i att närvara i relevanta internationella fora. Även inom arbetet med Rättvis och hållbar utveckling understiger kostnaderna budget (0,6 miljoner kronor). Till stor del förklaras detta av kapacitetsbrist, så att aktiviteter inte kunnat genomföras eller genomförts i mindre omfattning än planerat.

Kostnaderna inom huvudprogram Kommunikation och insamling överstiger budget med 6,1 miljoner kronor (det enda huvudprogrammet med kostnader över budget). Liksom tidigare gör brister i Kyrkotjänstavtalet att resultatet är mycket svårtolkat.

Åtgärder föranledda av utfallet

Under hösten har ett analysarbete av olika insamlingsaktiviteter inletts, bl.a. för att se över kostnaderna för givarrekrytering och givarvård. Insamlingsverksamheten genomlyses nu för att på sikt kunna öka intäkterna, både från kollekter, församlings- och stiftsanslag samt från övriga givare. Församlings- och stiftsanslag har t.ex. ökat men fortfarande är det bara ett fåtal församlingar och stift som anslår medel till den internationella verksamheten. Arbetet med profilering och kommunikationsplattformar fortgår, vilket på sikt skall öka intäkterna.

Finans- och kapitalnettot har belastats med mycket stora nedskrivningar av värdet på de ideella placeringarna. Bedömningen är därför att risken i de återstående placeringarna är låg och att nedskrivningar i denna storleksordning inte skall behövas igen. Samtidigt har verksamhetsområdesledningen inlett ett arbete med att se över hur balansräkningarna och då bl.a. de ideella placeringarna hanteras. Syftet är bl.a. att ta fram riktlinjer för ideella placeringar och vilka risker vi är beredda att ta.

EFS-styrelsens revidering av innevarande års budget berör främst huvudprogram Kyrkosamverkan och Utvecklingssamarbete. Ett lägre nyttjande av budget blev en förutsättning för att hålla EFS utlandsverksamhet inom den nya angivna ekonomiska ramen, vilket också genomförts.

De gemensamma kanslikostnaderna har minskat. Tyvärr låser en felaktigt hög kostnadsbudget upp resurser som annars kunnat planeras för annan verksamhet. För 2003 har detta inte varit något problem, men det är viktigt att minimera avvikelsen så långt som möjligt. Kostnad för projekthanteringssystemet (PHS) var felbudgeterad och är justerad för framtiden.

Inom huvudprogram Kyrkosamverkan och Utvecklingssamarbete är den enskilt största avvikelsen valutakursvinster. År 2003 har avvikelsen varit 12 miljoner kronor. Eftersom verksamheten bedrivs utomlands är vissa valutadifferenser oundvikliga. Problemet är komplext eftersom våra resurssvaga partners i Syd och Öst inte kan bära hela risken och att vi å andra sidan måste kunna ”skydda oss själva” och planera för hur resurserna skall fördelas. Våren 2004 inleds ett arbete kring detta, och bl.a. har Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF) förberetts på att bidragen 2005 kommer att utbetalas i svenska kronor och inte, som tidigare, i USD. Eftersom anslagen via KV och LVF är så stora (4–5 miljoner USD) slår förändringar i valutakursen särskilt mycket här. Andra givare (t.ex. Finska och Norska Kyrkan) har redan övergått till att ge sina anslag i sitt eget lands valuta.

Kostnaderna för utlandspersonal understiger budget med 5,8 miljoner kronor varav 3,1 miljoner beror på återförd hypotetisk skatt. Det är skatt som dragits av på missionärslöner åren 2000–2001, men som sedan inte behövt betalas varken i Sverige eller i tjänstgöringslandet. Systemet med hypotetisk skatt är komplicerat och i grunden ett bra system som inte kan ändras utan eftertanke. Inom verksamhetsområdet har diskussioner förts om hur oplanerade återföringar liknande denna i framtiden kan undvikas, och lösningen kan ligga i att tidigt på året beräkna hur mycket som kommer att återföras så att de pengarna kan intecknas i nästa års budget. Exakt hur det tekniskt skall lösas kommer att diskuteras under våren. Ytterligare 2,7 miljoner kronor beror på uteblivna rekryteringar, vilket i sin tur till största delen beror på vakanser på tjänsterna som regionansvariga i kyrkokansliet (samt, i mindre utsträckning, på att missionärer avbrutit sina kontrakt och svårighet att rekrytera lämpliga personer). Vakanserna på tjänsterna som regionansvariga i Sverige visar på sårbarheten i dagens organisation där en så stor del av planerings- och genomförandearbetet legat på en enskild handläggare. En viktig del i omorganisationen våren 2004 är att se över detta, bl.a. med tillskapande av andra arbetsformer.

Under våren 2004 kommer arbetet med att skaffa EU-finansiering att ses över. Erfarenheten hittills är tyvärr att det varit mycket svårt och kostat mer än det smakat. I början av 2004 har EU meddelat ytterligare avslag på ansökningar, med följd att intäkter och kostnader även 2004 kommer att avvika från budget.

Försäljningen av en fastighet i Kodaikanal i Indien kommer att kräva kostnader även 2004, men förhoppningen är att under året kunna avsluta försäljningen. En undersökning av hur intäkten (beräknad till ca 18 miljoner kronor) på rätt sätt skall kunna nyttjas har påbörjats.

Inom huvudprogrammen Församlingsutveckling och folkbildning samt Analys, policy, påverkan är det låga utfallet i huvudsak resultatet av kapacitetsbrist samt att ett stort och bra arbete lades ned i en omfattande mål- och ramprocess för hela verksamhetsområdet. Kapacitetsbristerna inom dessa verksamheter kommer att analyseras närmare inför kommande arbete med budget och planering. Är det en alltför optimistisk och överambitiös planering eller finns det andra orsaker? Genom en sådan analys, organisationsöversynen och den följande omorganiseringen samt tillsättning av vakant tjänst, beräknas utfallet i dessa verksamheter komma att närma sig budget.

Generellt inom verksamhetsområdet gäller, förutom ovanstående, att brister i kapaciteten på kyrkokansliet gör att det är svårt att hinna med att aktivt driva och styra verksamheten. Till exempel skulle valutakursvinsterna ha kunnat innebära att frigjorda medel omfördelats. Likaså släpar rapporterings- och analysarbete efter, vilket i sin tur är förutsättningar för att genomföra en bra verksamhet och på ett bra sätt kunna använda pengar som frigörs genom lägre kostnader eller högre intäkter. Organisationsförändringarna våren 2004 skall leda till en bättre planering och styrning av verksamheten och därmed åstadkomma att befintliga resurser utnyttjas bättre.

Margareta Grape

Verksamhetsområdeschef

Resultatrapport Internationell mission och diakoni