Svenska kyrkans hemsida

Kyrkomötet - startsida
Skrivelser
Motioner
Betänkanden
Frågor

Beslut

Sök
 


Bilaga 10. Verksamhetsområde Kyrkolivets utveckling

Årsrapport 2003

Verksamhetsområdets mål

Särskilda effektmål

Verksamhetsområdesgemensamma effektmål:

♦ Före utgången av 2004 ha vidareutvecklat mötesplatser och nätverk för kyrkokansli, stift och skolor som bidrar till kunskapsutveckling om pedagogiskt arbete, livstydning och trostolkning för såväl anställda, förtroendevalda som frivilliga.

♦ Före utgången av 2005 genom nära samverkan med stiften ha gjort en fördjupad analys av det som sägs om gudstjänst, undervisning, diakoni och mission i församlingsinstruktionerna. Genom ökad kunskap om församlingarnas behov kan stiften erbjudas adekvat stöd.

Svenska kyrkans miljövärn

♦ År 2006 skall 500 organisatoriska enheter ha fått sitt eget miljödiplom för nivå 1 och miljödiplomeringen vara självfinansierande.

♦ År 2012 skall merparten av kyrkans organisatoriska enheter ha någon form av ledningssystem och då helst Svenska kyrkans miljödiplomering.

Huvudprogram Gudstjänst

♦ Att före utgången av 2004 ha inspirerat stiften till att stödja de lokala gudstjänstgrupperna, med syfte att utveckla gudstjänstlivet i respektive närmiljö.

♦ Att före utgången av 2004 ha givit stöd till stift och församlingar i kontakt med antikvariska myndigheter genom ett policydokument för kyrkorummet.

♦ Att före utgången av 2005 ha stött stiften med ett utvecklings- och metodarbete i avsikt att vitalisera Svenska kyrkans musikliv i en mångkulturell miljö, med särskilt fokus på församlingssången.

♦ Att före utgången av 2005 ha uppmärksammat stiften på frågor kring predikans form, roll och funktion i gudstjänsten.

Huvudprogram Undervisning och utbildning

♦ Vid utgången av 2005 hos grundskole-, gymnasieelever och övriga studenter ökat medvetandet om Svenska kyrkan som arbetsplats och därmed ökat intresset för Svenska kyrkans utbildningar.

♦ Före utgången av 2003, i samverkan med Svenska kyrkans internationella nämnd ökat kunskap, kompetens och engagemang i stiften avseende kyrkosamverkan, internationell mission och diakoni exempelvis genom stipendieprogrammen.

Huvudprogram Diakoni och samhällsansvar

♦ Att före utgången av år 2005 i stiften ha förankrat arbetet med deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter och dess konsekvenser så att dessa kan användas som ett instrument i arbetet med människors upprättelse och värdighet.

♦ Att stift och församlingar före utgången av år 2004 skall bekräfta att de fått stöd i arbetet med egna ställningstaganden och prioriteringar vad gäller frågor om social ekonomis roll inom det framtida välfärdssamhället.

Verksamhetsområdet relaterar till följande gemensamma effektmål:

♦ År 2005 skall samtliga verksamhetsområden i kyrkokansliet och minst 20 procent av församlingar/samfälligheter uppge att de aktivt använt och haft god nytta av omvärldsanalyser och prognoser från den nationella nivån.

♦ Minst 11 stiftskanslier skall 2003 ange att de har en tillräcklig möjlighet att påverka det arbete som utförs/planeras inom den nationella nivån.

♦ År 2004 skall Svenska kyrkan på regional och lokal nivå fått tre erbjudanden på det förvaltningsmässiga området som syftar till att ge samordningsfördelar för Svenska kyrkan som helhet. Under de första två åren ett erbjudande gäller skall minst 20 procent av aktuella enheter ha börjat nyttja erbjudandet.

♦ År 2004 skall berörda handläggare vid den nationella nivån känna till de samarbetsavtal som Svenska kyrkan tecknat med internationella partner och anse att den prioritering som den nationella nivån gör avseende avtalade och andra samarbeten/samråd är rimlig i relation till tillgängliga resurser.

♦ År 2004 skall ytterligare minst 10 procent av medlemmarna uppleva att Svenska kyrkan deltar aktivt och kunnigt i samhällssamtalet.

♦ Minst 75 procent av församlingar och samfälligheter skall från 2004 anse att de får tillgång till tillräcklig och användbar information om det arbete som bedrivs på kyrkokansliet.

♦ År 2004 skall ytterligare minst 13 procent av medlemmarna uppge att de bedömer att Svenska kyrkan vill ha en positiv relation till medlemmarna.

♦ År 2005 skall samtliga styrorgan uppleva att de får beslutsunderlag som bygger på såväl nationell som internationell kunskap och erfarenhet.

♦ Ledamöterna i Kyrkomötet, styrelser, nämnder och råd skall anse att de har tillräckligt stöd från kyrkokansliet i fullgörandet av sina uppdrag i respektive styrorgan.

♦ På samtliga stiftskanslier skall det från våren 2003 finnas aktuella uppgifter om de projekt som genomförs och planeras inom kyrkokansliet.

♦ Samtliga funktioner och verksamhetsområden inom kyrkokansliet skall år 2003 ha dokumenterat och implementerat fastställda kvalitetsmål för sin verksamhet.

♦ Minst 80 procent av de anställda på den nationella nivån skall (2003) anse att de har en god arbetssituation när det gäller arbetsbelastningen och meningsfullhet i arbetsuppgifterna.

♦ År 2005 skall minst 50 procent av personalen i kyrkokansliet anse att de är väl förtrogna med hur de egna arbetsuppgifterna är relaterade till Svenska kyrkans förkunnande av evangelium i ord och handling.

Verksamhet

Verksamhetsområdesgemensamt

Delegationen för finskspråkigt arbete

Utvärderingen av minoritetsspråkens roll i församlingsinstruktionerna har påbörjats tillsammans med stiftens ansvariga för sverigefinskt arbete och ett par stifts utredningar sammanställdes i november. Resultat från detta arbete bör visa om det ur minoritetssynvinkel är motiverat att åstadkomma preciseringar om ansvaret för arbetet på finska och andra minoritetsspråk på och mellan de olika nivåerna i kyrkoordningen.

Församlingsinstruktionen ger genom samverkan mellan grannförsamlingar möjlighet att skapa både geografiskt och befolkningsmässigt fungerande områden för finskspråkigt arbete, vilket flera församlingar utnyttjat. Samtidigt har delegationen intensifierat rekryteringsarbetet tillsammans med stiftens rekryteringsansvariga å ena sidan och med Finlands kyrka å andra sidan. En av delegationen tillsatt arbetsgrupp kommer att föreslå nya strategier för att råda bot på den besvärliga rekryteringssituation som råder i det sverigefinska arbetet. Församlingsinstruktionsarbetet har redan nu resulterat i att ett ökat antal församlingar gärna ser tvåspråkiga tjänster som ett sätt att bära ansvar för församlingens finskspråkiga minoritet.

Ett nytt reglemente för delegationens arbete har fastställts av Nämnden för kyrkolivets utveckling. Ett förslag till en ny arbetsordning för representantskap för sverigefinskt arbete har skickats till stiftsstyrelserna på remiss. Samtliga stiftsstyrelser ställer sig bakom grundidéerna i förslaget.

Ett omfattande projekt slutfördes när den svenska psalmboken på finska (inklusive evangeliebok, bönbok, utdrag ur kyrkohandboken samt Lilla katekesen) kunde tas i bruk första söndagen i advent 2003.

Delegationen har beslutat utreda tidningen Ankkuris framtid, för att lyfta fram finskspråkigas behov till information på finska och de svenskspråkigas behov till information och kunskap om det finskspråkiga arbetet. Utredningen, vars syfte är att undersöka möjligheter till nära samarbete med Svenska Kyrkans Press, är kraftigt försenad på grund av att personella resurser saknats på kyrkokansliet.

Huvudprogram diakoni och samhälle

Huvudprogrammet omfattar församlings- och institutionsdiakoni, diakonins teologi, finskspråkig diakoni, genderarbete och diskrimineringsarbete, global ekonomi och rättvisefrågor, Svenska kyrkans miljöarbete och barn- och ungdomsfrågor med diakonal betoning. En stor del av huvudprogrammets verksamhet består av samverkan med andra organisationer och nätverk nationellt och internationellt, överläggningar med departement och samarbete med stiften kring delprogrammens sakfrågor.

Delprogrammet Svenska kyrkans miljövärn fördes till huvudprogrammet från årsskiftet. Detta har bland annat betytt att hållbar utveckling i dess vidaste bemärkelse (ekonomisk, social, politisk, ekologisk, teologisk) är det samlande begreppet för stora delar av arbetet inom huvudprogrammet. Som en del av avdelningens kompetensutvecklingssatsning har huvudprogrammet under våren och hösten arbetat med att fördjupa förståelsen av begreppet hållbar utveckling i samråd med representanter för internationella verksamhetsområdet. Den första fasen av projektet Social redovisning har genomförts och kommer att integreras i det fortsatta arbetet med hållbar utveckling.

Standard för Miljödiplomering för hållbar utveckling version 3.0 är färdigställd och en guide har tagits fram med tips och inspirationsmaterial om hur man arbetar praktiskt med diplomeringen.

Under året förnyades de avtal som slutits kring de nationella uppdragen/centrumbildningarna – Diakonistiftelsen Samariterhemmet, Stiftelsen Bräcke Diakonigård, Stiftelsen Stora Sköndal och Stiftelsen Vårsta diakonigård.

Arbetet med att sprida information om Rättvis handel och att utveckla strategier för ändamålsenligt påverkansarbete har fortsatt. Ett nummer av Mitt i församlingen, 2003/5 Handla för rättvisa, har färdigställts. Under året har ett studiepaket, Globalisering pågår, tagits fram. Utifrån konkreta lokala situationer i Sverige och i Indien skall materialet stimulera till samtal och reflektion om de egna erfarenheterna av globaliseringen. Studiepaketet innehåller två filmer och ett pedagogiskt häfte med övningar och samtalsfrågor.

Arbetet med att förebygga och uppmärksamma sexuella övergrepp mot barn och vuxna i den kyrkliga kontexten har fördjupats och utvecklats under perioden. Bräckeprojektet Själavård för utnyttjade fortsätter med ständigt fördjupade insikter, som sedan skall komma större delar av Svenska kyrkan till del. Projektet avlutas under 2004. Samarbete med Svenska kyrkans Församlingsförbund har utvecklats när det gäller diskrimineringsfrågor, social ekonomi och arbetet med sexuella övergrepp i kyrkliga sammanhang.

Projektet Kyrkans roll och ansvar i diakonalt arbete med barn och ungdomar är inne i en intensiv fas och avslutas i juni 2004.

Inom området finskspråkig diakoni har en tjänst varit vakant. Arbetet med finska telejouren har under året tillfälligt lösts med en visstidsanställning på 20 procent.

Huvudprogram Gudstjänst

Huvudprogram Gudstjänst omfattar arbetet med kyrkliga böcker, gudstjänstutveckling och kyrkomusikaliskt utvecklingsarbete.

Under 2003 har fokus varit på arbetet med psalmboken på lulesamiska och att introducera nya evangelieboken, arbetet med ett supplement till psalmboken, utarbetandet av kyrkliga handlingar på teckenspråk, arbetet med ett grunddokument om kyrkorummet som gudstjänstrum och projektet Gudstjänst i mångfald.

I stort har verksamheten följt uppgjord plan och uppsatta mål har nåtts. De förseningar som finns i förhållande till verksamhetsplaneringen beror främst på vakanser på kyrkokansliet, vilket försenat projektstarten för tre planerade projekt. Detta gäller t.ex. projektet med ett grunddokument om kyrkorummet som gudstjänstrum.

Projektet med att stärka församlingssången har inte kunnat genomföras med full effekt då ingen projektledare varit anställd. Omprövning av projektets uppläggning pågår.

Ett särskilt projekt som syftar till att kunna presentera ny mässmusik av glad, folklig och enkel karaktär har påbörjats. En projektgrupp har bildats och har startat sitt arbete under hösten 2003.

Projekten Visuell gudstjänst, Birgitta i liturgi och musik samt introduktionen av nya evangelieboken har avslutats med utgången av 2003.

Huvudprogram Undervisning och utbildning

Inom huvudprogrammet Undervisning och utbildning finns två delprogram, Grundutbildning samt Barn, unga och vuxna. Prioriterade områden har varit barn och unga, rekrytering till utbildning och tjänst i Svenska kyrkan samt de kyrkliga utbildningarna.

Det strategiska arbetet inom utbildningsområdet har ägnats åt rekrytering – inom ramen för Rekryteringsprojektet – samt uppföljningen av utredningarna Översyn av de kyrkliga utbildningarna (ÖSUT) och Prästutbildning i förändring (PUF). Båda dessa utvecklingsarbeten har under året varit föremål för en skriftlig remissrunda bland församlingar, stift, skolor, studerande samt Församlingsförbundet och arbetstagarorganisationer. Remissvaren presenterades på hösten och en bearbetning av svaren påbörjades genom en förstudie, vars syfte var att planera kommande 3-åriga utbildningsprojekt 2004–2006. Arbetet med förstudien och igångsättningen av utbildningsprojektet är något försenat. I december tillsatte Kyrkostyrelsen en styrgrupp för arbetet med en förändrad utbildningsorganisation (EFU).

Pastoralinstituten i Lund och Uppsala har under året intensifierat sitt arbete med att finna nya modeller för prästutbildningen. Det har skett i samverkan med respektive universitet på orten och genom samtal med stiftsföreträdare.

Tillsammans med Arbetsgemenskapen RPI (Religionspedagogiska Institutet) har seminarium anordnats med bl.a. den amerikanske religionspedagogen Thomas H Groome. Ett reflektorium med syfte att stimulera dialogen och bidra till att fördjupa de pedagogiska frågorna hölls under hösten på Stjärnholms stiftsgård. Arbetet med ledarskapsutveckling har också fortgått och bl.a. har ett ledarskapsforum hållits med rubriken Makt och mandat att leda.

Kyrkokansliets översynsarbete har delvis inverkat på förutsättningarna för insatserna inom området barn och unga. Viss planerad verksamhet har genomförts, som arbetet med webbsidan Idétorg Barn och den årliga samlingen för stiftens barn- och familjekonsulenter. Projektet Barns utsatthet, som sker i samverkan med Församlingsförbundet och Svenska Kyrkans Unga, har fortsatt planenligt. Ett utbildningsmaterial har utarbetats, Mitt ibland oss. Det ger bl.a. grundläggande fakta om sexuella övergrepp mot barn och visar på metoder för att arbeta förebyggande i barn- och ungdomsverksamheten.

I december 2003 skickades en enkät/inventering ut till stiften för att undersöka vilka önskemål man har om stöd inom områdena barn, familj och skola. Svaren sammanställs i januari 2004.

Förutom kontinuerligt arbete med konfirmandfrågor – produktion och utgivning av rekryteringstidningen Confirmare, Framtidseminariet 2017 som genomförts på tre platser i februari och samling för stiftens konfirmandkonsulenter – har en särskild satsning gjorts genom projektet Konfirmander i behov av särskilt stöd. En arbetsgrupp har bildats för fortsatt utvecklingsarbete efter projektets avslutning och en webbplats, Funkissajten, har öppnats till stöd för konfirmandledare i mötet med unga med särskilda behov. I stiften pågår ett pedagogiskt utvecklingsarbete med utbildning av resurspersoner för att kunna erbjuda ett kvalitativt bättre arbete för unga som har DAMP/ADHD och dyslexi.

Enligt planerna har tidskrifterna Barn och familj, Aktuellt för konfirmandarbetet och Pedal lagts ned från den 1 juli 2003 och en ny pedagogisk tidskrift, 24tretton, utgetts. Den nya tidskriften har kommit ut med tre nummer i såväl tryckt form som på webben. Tidskriftsserien Mitt i församlingen har utgivits enligt planerna och i december beslöt Nämnden för kyrkolivets utveckling att utge tidskriften även under år 2004, i avvaktan på resultaten av nu pågående tidskriftsutredningar.

Måluppfyllelse

Arbetet inom verksamhetsområdet har i hög grad påverkats av den översyn av kyrkokansliets organisation och verksamhet som pågått under 2003 och där Avdelningen för kyrkolivets utveckling varit föremål för särskild genomlysning. Osäkerheten omkring verksamhetens fortsatta omfattning och placering i kansliet har påverkat resultatet. Några tjänster har varit vakanta och detta påverkar också verksamhetsresultatet. Verksamheten har dock bedrivits enligt plan med följande undantag.

♦ Före utgången av 2004, i samarbete med angränsande verksamhetsområden och organ ha beskrivit, analyserat och kommunicerat viktiga områden i kyrka och samhälle, och särskilt uppmärksammat den särställning Barn och Unga har i kristen tro.

På grund av en vakans har insatserna varit sparsamma både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Nyrekrytering har inte skett i avvaktan på översynen av kyrkokansliets organisation och verksamhet. Detta innebär en fördröjd tidtabell för delar av effektmålet. Projektet Konfirmander med särskilda behov förlängdes något för att förbättra möjligheterna till implementering av projektets slutsatser.

♦ Vid utgången av 2005 ha skapat en organisation för kontinuerlig utveckling av de kyrkliga utbildningarna.

Den verksamhet som planerats inom ramen för delprogram Grundutbildning har genomförts, med undantag för utvecklingsarbetet avseende kyrkomusikerutbildningarna. Utredningsarbetet uppsköts i avvaktan på att Kyrkostyrelsens utredning av kyrkomusikens ställning skulle avge sitt slutbetänkande i slutet av oktober 2003.

♦ Att före utgången av år 2005 ha erbjudit stiften fördjupad kunskap om integrationsfrågor genom användning av erfarenheter från det sverige-finska arbetet.

Arbete har under året pågått kring diskriminerings- och mångfaldsfrågor. Erfarenheterna under året har visat att bedömningen att målen skulle kunna uppnås även med minskade resurser personellt och därmed verksamhetsmässigt inte håller.

Ekonomisk resultatanalys

Nettoresultatet för verksamhetsområdet är 3,6 miljoner kronor bättre än budget, vilket betyder att behovet av nationell finansiering varit motsvarande lägre. Samtliga huvudprogram redovisar överskott i förhållande till budget.

Nettoresultatet beror till stora delar på vakanser inom avdelningen, vilket utöver minskade kanslikostnader också inneburit att planerade insatser blivit inställda och/ eller blivit mindre omfattande. Bland annat har avdelningschefstjänsten varit vakant under del av året och arbetet fördelats på två tjänster inom avdelningen. Vakanserna beror till största delen på att tjänster inte tillsatts i avvaktan på resultatet av den pågående kansliöversynen – eftersom verksamhetens omfattning och placering i kansliet särskilt granskats.

Inom huvudprogram Undervisning och utbildning föreligger ett överskott gentemot budget. Posterna för utbildningsanslag och utbildningsstipendier uppvisar ett överskott respektive underskott gentemot budget. Detta kan förklaras av att det är svårt att förutse och påverka stipendier och anslag, eftersom de beror av hur många studieplatser som blir ianspråktagna, vilka studenter som blir antagna och deras möjligheter att beviljas studiemedel via CSN.

Huvudprogram Diakoni och samhällsansvar följer totalt sett sina angivna ramar. Avvikelserna här har till stor del att göra med verksamhet som ej genomförts p.g.a. vakanser eller sjukskrivningar samt att kostnader för verksamhet omfördelats.

Verksamhetsområdesgemensamt har en god överensstämmelse med budget bortsett från att kanslikostnaderna varit mycket lägre än budgeterat av tidigare nämnda vakansskäl.

Åtgärder föranledda av utfallet

När det gäller lägre kostnader för personal och verksamhet på grund av den situation som rått med vakanser har i vissa fall tillfälliga anställningar använts för att lösa uppgifter, men i de flesta fall handlar det om att verksamheten förskjutits i tid. Kansliöversynen påverkar också detta, så att verksamhet som planerats får en förskjutning i tid.

Utbildningsstipendierna är alltid svåra att förutse. Det går att se att behoven av utbildningsstipendier ökar och därför har extra medel tillskjutits i 2004 års detaljbudget och nivån på utbildningsstipendiet har sänkts.

Lisa-Gun Bernerstedt

T.f. verksamhetsområdeschef

Resultatrapport Kyrkolivets utveckling

Enhet: 1000-tal kr

Utfall akt. period

Budget akt. period

Bdg avv. akt. per.

%

Budget helår

Utfall fg år akt. period

EXTERN FINANSIERING

           

Kollekter o gåvor

918

950

-32

3

950

993

Övriga erhållna bidrag

424

1 522

-1 099

72

1 522

1 584

Netto kapital- o likviditetsförv

73

0

73

-

0

86

Övriga intäkter

1 935

1 345

590

-44

1 345

1 833

S:A EXTERN FINANSIERING

3 350

3 817

-467

12

3 817

4 496

             

INTERN FINANSIERING

           

Nationell finansiering

78 282

81 850

-3 568

4

81 850

75 163

S:A INTERN FINANSIERING

78 282

81 850

-3 568

4

81 850

75 163

             

KOSTNADER

           

Lämnade bidrag

-26 071

-27 010

939

3

-27 010

-25 379

Övriga externa kostnader

-24 101

-25 411

1 310

5

-25 411

-23 302

Personalkostnader

-12 722

-12 461

-261

-2

-12 461

-11 017

Kanslikostnader

-19 687

-21 585

1 898

9

-21 585

-19 975

S:A KOSTNADER

-82 582

-86 467

3 885

4

-86 467

-79 674

             

DESTINERADE MEDEL

           

Förändr ändamålsdest medel

950

800

150

-19

800

15

S:A DESTINERADE MEDEL

950

800

150

-19

800

15

             

NETTORESULTAT

0

0

0

-

0

0

             

NETTORESULTAT PER HUVUDPROGRAM

Utfall akt. period

Budget akt. period

Bdg avv. akt. per.

%

Budget helår

Utfall fg år akt. period

VO gemensamt, intäkter o disp

78 658

82 330

-3 672

4

82 330

75 726

VO gemensamt, kostnader

-24 970

-27 025

2 055

8

-27 025

-24 632

Diakoni och samhällsansvar

-7 173

-7 954

781

10

-7 954

-7 233

Undervisning o utbildning

-36 654

-37 282

628

2

-37 282

-35 491

Gudstjänst

-9 862

-10 069

207

2

-10 069

-8 369

NETTORESULTAT

0

0

0

-

0

0

Anm: VO gemensamt, intäkter o disp: här ingår intäkter från nationell finansiering men även andra gemensamma intäkter. VO gemensamt, kostnader: här ingår kanslikostnaden, kostnaden för finskspråkigt arbete och för språkliga minoriteter. I kostnaden för huvudprogram Gudstjänst ingår ersättningen till Bonus för kopiering ur psalmboken.

Previous PageInnehållsförteckningNext Page


TillbakaUpp