Bilaga 9. Verksamhetsområde Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

Årsrapport 2003

Verksamhetsområdets mål

Särskilda effektmål

Huvudprogram Kapitalförvaltning

♦ Kyrkofondskapitalet och andra medel som förvaltas inom huvudprogrammet skall förräntas med minst 1–2 procent över jämförelseindex.

♦ Kapitaluppbyggnad skall ske till dess att kyrkofondskapitalet uppnår en konsolidering om 40 procent.

Huvudprogram Kyrkoantikvarisk ersättning

♦ År 2005 skall högst 10 procent av ansökningarna om kyrkoantikvariskt bidrag bedömas som olämpliga av behöriga myndigheter.

♦ Från 2003 skall samtliga organisatoriska delar av Svenska kyrkan redovisa årets resultat och de ekonomiska förutsättningarna för den kyrkliga verksamhet man ansvarar för.

Huvudprogram Nationella administrativa system

♦ Samtliga användare på den nationella nivån skall 2005 anse att de nationella systemen erbjuder nödvändig funktionalitet.

♦ En majoritet av de lokala användarna av de nationella systemen skall 2005 anse att systemen erbjuder nödvändig funktionalitet.

Verksamhetsområdet relaterar till följande gemensamma effektmål:

♦ År 2005 skall samtliga verksamhetsområden i kyrkokansliet och minst 20 procent av församlingar/ samfälligheter uppge att de aktivt använt och haft god nytta av omvärldsanalyser och prognoser från den nationella nivån.

♦ År 2004 skall Svenska kyrkan på regional och lokal nivå fått tre erbjudanden på det förvaltningsmässiga området som syftar till att ge samordningsfördelar för Svenska kyrkan som helhet. Under de första två åren ett erbjudande gäller skall minst 20 procent av aktuella enheter ha börjat nyttja erbjudandet.

♦ På samtliga stiftskanslier skall det från våren 2003 finnas aktuella uppgifter om de projekt som genomförs och planeras inom kyrkokansliet.

♦ Samtliga funktioner och verksamhetsområden inom kyrkokansliet skall år 2003 ha dokumenterat och implementerat fastställda kvalitetsmål för sin verksamhet.

♦ Minst 80 procent av de anställda på den nationella nivån skall (2003) anse att de har en god arbetssituation när det gäller arbetsbelastningen och meningsfullhet i arbetsuppgifterna.

♦ År 2005 skall minst 50 procent av personalen i Kyrkokansliet anse att de är väl förtrogna med hur de egna arbetsuppgifterna är relaterade till Svenska kyrkans förkunnande av evangelium i ord och handling.

Verksamhet

Ekonomisk utjämning

Den generella utjämningen har avräknats mot kyrkoavgiften på sedvanligt sätt. För 2003 har nivåfaktorerna i den generella kostnadsutjämningen sänkts jämfört med 2002 i syfte att neutralisera den effekt på utjämningsbeloppen som nyligen tillkomna avskrivningskostnader i församlingarnas driftsredovisning har haft. Fem församlingar och samfälligheter har under året beviljats extra utjämningsbidrag till följd av beräkningsfel i den preliminära generella utjämningen för 2003.

Kyrkofondens styrelse har i juni 2003 fastställt särskild utjämningsavgift 2003 på förvaltningen av prästlönetillgångarna för respektive stift. Utgångspunkten har därvid varit den i november 2002 beslutade tillämpningen av beräkningsgrunderna, som innebär att kontroll av konsolidering i den samlade förvaltningen görs. Stiften har under året beviljats kyrkobyggnadsbidrag för bidragsåret 2004. Kyrkobyggnadsbidrag avseende 2003 har betalats ut kvartalsvis under året. Stiften har för bidragsåret 2003 beviljats stifts- och strukturbidrag som betalats ut månadsvis under året.

Kapitalförvaltning

Vid årsskiftet hade den långfristiga värdepappersportföljen i kapitalförvaltningen ett marknadsvärde på 2 874 miljoner kronor, varav 1 181 miljoner kronor (41 procent) räntebärande instrument, 1 035 miljoner kronor (36 procent) svenska aktier och 658 miljoner kronor (23 procent) i globala aktier.

Förvaltningen av globala aktier sker genom Scottish Widows och Dresdner som båda finns i London. Svenska aktier förvaltas av Catella och Lancelot medan förvaltningen av räntebärande papper sker hos Alfred Berg och Nordea. Det finns även en egen förvaltning för såväl aktier som räntebärande papper.

Vid årsskiftet 2003/2004 avslutades samarbetet med Lancelot och tidigare under året har även samarbetet med Fidelity avslutats. Under året har en omviktning av portföljen skett varvid 70 miljoner kronor har flyttats från svenska till globala aktier. Vidare har den egna ränteförvaltningen ökats med totalt 117 miljoner kronor på bekostnad av den externa ränteförvaltningen och svenska aktier.

Överlikviditeten inom Kyrkkontot förvaltas inom likviditetsförvaltningen. Placeringstillgångarna har till största delen varit statsskuldväxlar, certifikat och dagslån. I samband med årsskiftet och det stundande bankbytet för Kyrkkontot såldes alla tillgångar. Likviditetsförvaltningen återupptogs under januari 2004.

Utöver ovanstående förvaltas cirka 99 (84) miljoner kronor för stiftelser med anknuten förvaltning till Svenska kyrkan på nationell nivå. Slutligen finns ett 15-tal uppdrag avseende förvaltning för andra enheter i Svenska kyrkan.

Kyrkoantikvarisk ersättning och ekonomisk statistik

Återredovisning av förbrukningen av kyrkoantikvarisk ersättning 2002 till regeringen har skett under första tertialet.

Under 2003 har 69 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning använts. Motsvarande belopp för 2002 var 16 miljoner kronor. Ersättningen från staten har under 2003 varit 100 miljoner kronor. Av de 196 miljoner kronor som fördelats i kyrkoantikvarisk ersättning för 2002 och 2003 har 85 miljoner kronor betalats ut per 2003 års utgång. Av dessa utbetalningar avser 14,7 miljoner kronor medel till stiften för deras egna projekt avseende inventeringar och vårdplanering. Även under 2003 har kyrkoantikvarisk ersättning bekostat insatser på den nationella nivån, framför allt projekthanteringssystemet och antikvarisk expertis, ca 800 000 kronor.

I juni månad fördelade Kyrkofondens styrelse ersättning avseende 2004 mellan stiften. Den statliga ersättningen för 2004 uppgår till 150 miljoner kronor. Kyrkofondens styrelse har under hösten 2003 beslutat att anvisa kyrkoantikvarisk ersättning för insatser under 2004 på den nationella nivån med totalt 2,8 miljoner kronor. Insatserna avser undervisningsmaterial och kurser om den kyrkoantikvariska ersättningen, domkyrkoutredning, inventering/planeringsarbete på riksnivå, antikvarisk expertis, utveckling av projekthanteringssystemet samt konferenser.

Under första tertialet har en konferens kring den kyrkoantikvariska ersättningen anordnats, där representanter från stift, Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkans Församlingsförbund har deltagit. Under tredje tertialet anordnades en konferens med stiften i syfte att informera om projekthanteringssystemet. Under året har arbete lagts ned på att förbättra detta system så att det skall fungera även vad gäller utbetalningar.

Beträffande insamling av den ekonomiska statistiken för 2002, resulterade denna i att endast 9 av 865 ekonomiska enheter inte hade lämnat redogörelse per senast möjliga inrapporteringsdag. Åtta av dessa enheter har av Kyrkofondens styrelse efter årets utgång ålagts att betala förseningsavgift med sammanlagt 85 000 kronor. Med denna statistikinsamling som underlag har SCB på uppdrag av Svenska kyrkan och Kyrkofondens styrelse producerat och i november 2003 givit ut publikationen Nyckeln till Svenska kyrkan – verksamhet och ekonomi 2002 i dess elfte utgåva.

Svenska kyrkans statistikdatabas har före årets utgång uppdaterats med både verksamhetsstatistik och ekonomisk statistik avseende 2002. Budgetsimuleringsmodulen i statistikdatabasen har uppdaterats under hösten med nya avgiftsunderlag avseende taxeringsår 2003, så att församlingarna kan simulera kyrkoavgifter och begravningsavgifter för 2004 och framåt.

SCB har på uppdrag av Kyrkofondens styrelse beräknat avgifterna och bidragen i utjämningssystemet, så att beslut om den generella utjämningen för 2003 har kunnat fattas. Vidare har sju simuleringar avseende ekonomisk utjämning genomförts på uppdrag av församlingar och samfälligheter som planerar indelningsändringar.

Nationella administrativa system

Under året har arbetet med att införa det nya kyrkobokföringssystemet KBOK 2003 fortgått. Genomförandet har dock drabbats av en rad tekniska problem, vilka i sin tur har lett till förseningar i genomförandet. Den främsta orsaken har varit bristande kvalité i tillhandahållna leveranser. KBOK 2003 är dock i bruk sedan november 2003 och kyrkobokföring sker i det nya systemet. Vissa funktioner kommer dock att kunna levereras först under 2004. Från tredje kvartalet 2004 beräknas det nya systemet fungera fullt ut.

Det finns bland användarna, inte minst stiften, önskemål om att vidareutveckla Organisationsregistret, särskilt den del som avser verksamhetsregister. Till detta kommer att Organisationsregistrets nuvarande tekniska lösning är föråldrad och behöver utvecklas för att kunna möta såväl den nationella nivåns krav på rationalitet och teknisk kvalité, som de lokala och regionala användarnas önskemål om användbarhet. En sådan vidareutveckling har dock – på grund av den nära kopplingen till kyrkobokföringssystemet – fått anstå och kan påbörjas först när nya KBOK 2003 har genomförts.

Måluppfyllelse

Verksamheten har bedrivits enligt plan med följande undantag:

Målet att kyrkofondskapitalet skall förräntas med minst 1–2 procent över jämförelseindex liksom målet om kapitaluppbyggnad till en konsolidering om 40 procent har inte nåtts, vilket framgår efter följande ekonomiska resultatanalys. Målet avseende konsolidering finns ej kvar 2003.

Målet att från 2003 skall samtliga organisatoriska delar av Svenska kyrkan redovisa årets resultat och de ekonomiska förutsättningarna för den kyrkliga verksamhet man ansvarar för har inte nåtts fullt ut. Som framgår av den tidigare redovisningen var det nio enheter som inte lämnade den avsedda ekonomiska rapporteringen 2003. Detta är dock en betydande förbättring jämfört med tidigare år (46 år 2002 och 86 år 2001) och visar att målet är på väg att uppfyllas.

Ekonomisk resultatanalys

Ekonomisk utjämning

Resultatet för huvudprogrammet Ekonomisk utjämning överstiger budget med 18 miljoner kronor. Det positiva utfallet mot budget beror på flera faktorer. Framför allt har kostnaden för nationell finansiering varit lägre än budget, 14,0 miljoner kronor, till följd av låga kostnader inom verksamhetsområdena. (I nationell finansiering ingår då dels finansiering av övriga verksamhetsområden på nationell nivå, 10,0 miljoner kronor lägre än budget, och dels finansiering av huvudprogrammen Nationella administrativa system, Kyrkoantikvarisk ersättning samt VO-gemensamt, 4,0 miljoner kronor lägre än budget.) Dessutom har den allmänna utjämningsavgiften överstigit budget, samtidigt som glesbygdsbidragen och extra utjämningsbidraget utfallit till lägre belopp än budgeterat. Å andra sidan har den särskilda utjämningsavgiften under året utfallit till lägre belopp än budgeterat.

Kapitalförvaltningen

Kapitalförvaltningen som helhet redovisar ett nettoresultat på 239,4 miljoner kronor, vilket är 244 miljoner kronor bättre än budget.

Resultatet avspeglar en positiv börsutveckling under året. Världsindex gick under året upp med 31 procent (-21 procent föregående år) och Stockholmsbörsen steg med 34 procent (-37 procent). Börsåret 2003 inleddes svagt, inte minst på grund av Irak-kriget. Volatiliteten på börsen var hög och ett ytterligare bakslag kom i samband med SARS-virusets upptäckt. Från halvårsskiftet stabiliserades återhämtningen. Företagens vinster har förbättrats under året samtidigt som ränteläget varit förhållandevis lågt, vilket har medfört att investeringsviljan har ökat hos placerarna och att aktiekurserna stigit.

I Sverige sjönk den korta räntan, mätt som statsskuldväxel 6 månader, från 3,5 procent till 2,6 procent medan den långa räntan, mätt som statsobligation 5 år, var oförändrad och låg kvar på 4,1 procent. Den svenska kronan förstärktes under året med 17 procent gentemot den amerikanska dollarna och med 1 procent mot euron.

Börsens återhämtning under 2003 har kraftigt påverkat utfallet av kapitalförvaltningen. På grund av en låg riskprofil samt finanspolicyns etiska kriterier har emellertid investeringar i de starkaste branscherna media och underhållning samt IT och telekommunikation varit förhållandevis låga, vilket har påverkat utfallet negativt jämfört med index.

Utfallet för de olika komponenterna i resultatet framgår av följande sammanfattning:

Kostnaderna har varit lägre än såväl budget som föregående år som följd av omförhandlade avtal med förvaltare. Värdesäkring har gjorts motsvarande inflationstakten, 1,4 procent.

Övriga huvudprogram

I huvudprogram Kyrkoantikvarisk ersättning visar utfallet ett överskott jämfört med budget om 0,6 miljoner kronor framför allt beroende på att kostnaderna för SCB:s statistikproduktion har legat under budget.

Resultatet för huvudprogrammet Nationella administrativa system överstiger budget med 1,1 miljoner kronor. Detta förklaras av att den löpande driften hos leverantören liksom kostnader från Skatteverket har varit lägre än budgeterade.

Kostnaderna för verksamhetsområdesgemensamt har slutligen varit 2 miljoner kronor lägre än budget tack vare lägre kostnader för kansliorganisationen.

Maria Lundqvist-Norling

T.f. verksamhetsområdeschef

Resultatrapport Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning