2 Budgeten i sammanfattning

Det budgetförslag som här presenteras innebär sammanfattningsvis en ökning av intäkter och kostnader i förhållande till den rambudget som antogs av Kyrkomötet år 2003. Budgeten innebär också att värdesäkrad nivå på eget kapital återställs och att det vid slutet av planeringsperioden finns ett övrigt eget kapital om cirka 650 miljoner kronor.

2.1 Viktiga budgetantaganden

I kommentarerna till rambudgetens huvuddelar nedan kommenteras de olika antaganden som ligger bakom budgeten. Här skall inledningsvis bara lyftas fram några av de viktigaste:

♦ avgiftsunderlaget ökar med inkomstutvecklingen i samhället enligt Kommunförbundets prognos för skatteunderlagets utveckling, dock justerat neråt med 2,0 procentenheter för hänsynstagande till minskande medlemsandel, demografiska förändringar m.m. Detta påverkar direkt intäkterna från den allmänna utjämningsavgiften,

♦ intäkten från den särskilda utjämningsavgiften påverkas av antagen låg men ökande utdelning från prästlönetillgångarnas fondförvaltning under hela planeringsperioden,

♦ en avkastning på kapitalförvaltningen på 6 procent årligen, samt

♦ avsättning till värdesäkring av eget kapital motsvarande 2 procent inflation.

Utvecklingen i dessa avseenden är i huvudsak given av yttre faktorer som konjunkturer och börsutveckling.

2.2 Osäkerheter

Rambudgeten är en uppskattning av den framtida ekonomin baserad på den kunskap som föreligger i juni 2004. Det finns dock stora osäkerheter i budgeten och följande exempel ger en uppfattning om betydelsen av olika budgetantaganden.

2.3 Översikt över den nationella nivåns ekonomi

Den totala rambudgeten omfattar hela den nationella nivån, dock med undantag för verksamhet bedriven i bolagsform. Det ekonomiska nettoresultatet i företagen planeras på en nivå som saknar betydelse för helheten. I rambudgeten ingår inte heller de kyrkoavgifter som överförs till församlingar, samfälligheter och stift via Kyrkkontot. Detta penningflöde ligger i storleksordningen 12 miljarder kronor årligen. Nationell nivå förvaltar anknutna stiftelser med totala tillgångar om cirka 100 miljoner kronor. Dessa är självständiga juridiska personer och ingår inte heller i rambudgeten. I de fall stiftelserna lämnar bidrag till nationell nivå ingår dock dessa bidrag bland de externa intäkterna i budgeten.

I följande text avses med Nuvarande rambudget den budget som antogs av Kyrkomötet år 2003 och avsåg 2004-2006 (KsSkr 2003:1). Alla belopp anges i miljoner kronor (mkr) där inte annat anges.

För att få en överblick över ekonomin har rambudgeten i följande tabell grupperats i ett fåtal komponenter. Det innebär en kraftig förenkling och det är viktigt att ta del av de följande förklaringarna för att rätt kunna tolka siffrorna.

Tabell: Översikt över den nationella nivåns ekonomi

Vad avser utjämningssystemet och kapitalförvaltningen baseras budgeten på Kyrkofondens styrelses budgetförslag. Nedan följande kommentarer till dessa budgetposter redovisar även en sammanfattning av Kyrkofondens styrelses överväganden, vilka redovisas utförligare i bilaga.

Allmän utjämningsavgift

Allmän utjämningsavgift utgår enligt KO 44:3 med 7 öre per 100 kronor av avgiftsunderlaget. Beloppets storlek påverkas av flera faktorer:

♦ Inkomstutvecklingen för genomsnittsmedlemmen. Denna sammanhänger dels med den allmänna inkomst- och inte minst sysselsättningsutvecklingen i samhället och dels av medlemsutvecklingen i olika ålders- och inkomstskikt.

♦ Medlemsutveckling (inträden, utträden, döpta, avlidna).

♦ Avgiften baseras på underlaget för kommunal inkomstskatt och påverkas därför av eventuella förändringar av skattesystemet.

Budgeten utgår från Kommunförbundets prognos (juni 2004) för skatteunderlagets utveckling vilken sedan justerats neråt för att beakta att antalet medlemmar sjunker, att utträdesfrekvensen är högre för åldersgrupper med högre genomsnittsinkomster samt att det finns en osäkerhet kring bedömningen av den allmänna inkomstutvecklingen. I tidigare rambudgetar har justering gjorts med 1,5 procentenheter, i vilket legat en viss säkerhetsmarginal för en sämre konjunkturutveckling. Utfallet för år 2004 visade emellertid att detta tämligen väl motsvarade det faktiska behovet av nedjustering och i föreliggande budget har prognosen sänkts med 2,0 procentenheter.

Den försenade konjunkturuppgången med framför allt en sämre utveckling av sysselsättningen innebär att prognosen för skatteunderlagets utveckling har sänkts sedan nuvarande rambudget gjordes. Att ökningen i Kommunförbundets prognos 2005 är så pass hög som 4,1 procent beror till 1,4 procent på regeländringar i skattesystemet som innebär att pensionsinkomster beskattas i större utsträckning än tidigare. Den i övrigt låga ökningstaken i kombination med den ovannämnda 2-procentiga justeringen neråt innebär mycket låga ökningar av avgiftsunderlaget och därmed av allmän utjämningsavgift, vilket framgår av följande tabell.

Tabell: Allmän utjämningsavgift med beräkningsantaganden

Här avviker budgeten mot 2003 års kyrkomötesbeslut om borttagande av begravningsplatskomponenten ur utjämningssystemet från och med 2005, då detta visat sig inte vara möjligt att genomföra. Budgetunderlaget följer därför istället Kyrkostyrelsens förslag i särskild skrivelse till 2004 års kyrkomöte. I skrivelsen föreslås ett införande av en ”kostnadsutjämningskonstant” i samband med att begravningsplatskomponenten lyfts ur systemet, utan att procenttalen för någon av de övriga komponenterna ändras.

I följande tabell sammanfattas budgeten för den generella utjämningen. Ökningen i belopp jämfört med nuvarande ram beror på att nuvarande rambudget inte tog hänsyn till att bland annat inflationen tenderar att årligen öka bruttobeloppen i utjämningen.

Tabell: Generell utjämning

Beträffande de individuella bidragen i utjämningssystemet bedöms med anledning av det ansträngda budgetläget och även på grund av kyrkoordningsändringar med påföljande ändringar i strukturen, att dessa behöver ligga kvar på de nivåer som angavs i föregående års planering.

Budgeten har baserats på 2003 års kyrkomötesbeslut om ändringar i utjämningssystemet enligt följande

♦ Den särskilda utjämningsavgiften tillfaller från och med 2005 stiften och inte den nationella nivån. Därmed minskas stiftsbidragen med motsvarande beräknade belopp.

♦ I stiftsbidragen ingår glesbygdsbidrag från och med 2005. Stiftsstyrelserna får besluta om fördelning av dessa medel mellan församlingar och samfälligheter inom stiftet.

♦ Den individuella bidragsdel som tidigare kallats strukturbidrag och som används av församlingarna till särskilda verksamheter ingår även den från och med 2005 som en del i stiftsbidragen.

Förväntningarna på utdelning från förvaltningen av prästlönetillgångarna, särskild utjämningsavgift, har sänkts något jämfört med nuvarande rambudget. Detta mot bakgrund av den låga konsolideringen inom prästlönetillgångarna.

I följande tabell sammanfattas de individuella bidragen.

Tabell: Individuella bidrag

Kapitalförvaltningsnettot utgörs av avkastningen, efter avdrag av förvaltningskostnader, från förvaltningen av den nationella nivåns gemensamma finansiella tillgångar. Dessa utgörs till allra största delen av de medel som överfördes från den statliga Kyrkofonden 1 januari 2000.

Det kapital som den 1 januari 2000 överfördes till Svenska kyrkan definieras som Svenska kyrkans värdesäkrade egna kapital och uppgick då till 3 232 miljoner kronor. Enligt KO 45:2 skall ”kyrkofonden bevaras till sitt kapital och förvaltas utan sammanblandning med andra medel”. Värdesäkring sker idag genom att kapitalet i varje bokslut tillförs ett belopp som motsvarar real värdeminskning till följd av inflationen. Den 31 december 2003 uppgick det värdesäkrade egna kapitalet till 3 495 miljoner kronor. På grund av tidigare års börsras var emellertid totalt eget kapital vid denna tidpunkt lägre än det angivna beloppet. Mellanskillnaden, 203 miljoner kronor, utgörs av negativt övrigt eget kapital. Beträffande behov av värdesäkring samt konsolidering av de finansiella tillgångarna på den nationella nivån hänvisas till särskild skrivelse från Kyrkostyrelsen till 2004 års kyrkomöte (KsSkr 2004:9).

I budgetförslaget beräknas avkastningen från kapitalförvaltningen till 6,0 procent före förvaltningskostnader och avsättning till värdesäkring för inflation, det vill säga en real avkastning på 4,0 procent räknat på det bedömda marknadsvärdet den 1 januari 2005 (med antagandet om en inflation på 2 procent). Detta budgetförslag ligger på samma nivå som Kyrkofondens styrelses långsiktiga mål för förvaltarnas placeringar enligt fastställd finanspolicy.

I förhållande till nuvarande rambudget betyder detta att förväntningarna på avkastningen höjts för framför allt år 2005. Den vändning i konjunkturen som skett sedan den nuvarande rambudgeten lades gör att ett antagande om en mer normal marknadsutveckling har lagts till grund för prognosen. Den värdetillväxt som skedde under 2003 innebär dessutom att kapitalbasen nu är högre än vad som förutsågs i nuvarande rambudget, vilket också bidrar till att avkastningen nu budgeteras högre i miljoner kronor.

Budgeten och underliggande antaganden sammanfattas i följande tabell.

Tabell: Kapitalförvaltningsresultat med beräkningsantaganden

Det skall dock understrykas att osäkerheten i prognosen är mycket stor, i synnerhet för enskilda år. Effekten redan av måttliga avvikelser är betydande.

Som nämnts ovan föreslår Kyrkostyrelsen i särskild skrivelse till Kyrkomötet vissa förändringar i fråga värdesäkringen av kapitalet. Budgeten är dock lagd efter nuvarande regelsystem.

Nationell finansiering

En stor del av verksamheten på nationell nivå, ca 60 procent, finansieras med externa medel, som kollekter, bidrag med mera. Den största delen av dessa intäkter avser den internationella verksamheten. Resterande del av kostnaderna finansieras ur de gemensamma intäkter som beskrivits ovan. Sambandet framgår av följande tabell. Observera att i intäkterna och kostnaderna ingår inte de som avser den ekonomiska utjämningen och inte heller de som avser kapitalförvaltningen.

Tabell: Externa intäkter, kostnader, dispositioner och nationell finansiering

Följande graf illustrerar tabellmaterialet avseende extern finansiering.

Storleken på det som här kallas Nationell finansiering beror alltså dels av omfattningen på verksamheten, dess kostnader, dels av i vilken utsträckning den kan finansieras med externa medel eller genom upplösning av avsättningar.

Som framgår av tabellen ovan innebär den föreslagna rambudgeten i stort sett oförändrade nivåer på de externa intäkterna jämfört med nuvarande rambudget. De totala externa intäkterna ökar år från år till följd av att här ingår statsbidraget till kyrkoantikvarisk ersättning, vilket trappas upp med 50 miljoner kronor per år.

Ökningen för posten Ianspråktagande under Förändring av destinerade medel hänför sig helt till Internationella avdelningen som planerar att utnyttja delar av de reserver som byggts upp genom överskott de senaste åren.

Nationell finansiering ligger i ramförslaget för 2005 och 2006 lägre än i nuvarande rambudget. För 2005 beror det till största delen på att vissa kostnader för kyrkovalet som var budgeterade att infalla 2005 tagits redan 2004. Relationen till nuvarande ram, tidigare utfall och detaljbudget framgår av följande graf.

Mellan år 2006 och 2007 ökar nationell finansiering med 15 mkr, varav 10 mkr utgörs av ökning av budgetreserven, 3,5 mkr avser Internationella avdelningen och 1,5 mkr fördelar sig på övriga avdelningar.

Följande tabell visar hur stor nationell finansiering som budgeteras per avdelning.

Tabell: Nationell finansiering per avdelning

På grund av förändringen av kansliets organisation saknas jämförbara värden för nuvarande rambudget och för utfall 2003 för respektive avdelning.

Planeringsavdelningen samt ärkebiskopens kansli

Avdelningen budgeterar kostnader för kyrkomöte, revision och nämnder, ekumeniskt arbete inklusive medlemsavgifter till ekumeniska organ, kyrkostyrelse, ärkebiskopens kansli samt stöd till språkliga minoriteter.

I stället för att på varje avdelningen lägga in en reserv för oförutsedda kostnader och eventuella nya åtaganden har, liksom tidigare år, en samlad budgetreserv lagts på rubricerad avdelning. Planeringen för de övriga avdelningarna har därmed baserats enbart på nu kända arbetsuppgifter och kostnader. Reserven trappas ner när rambudgeten ”rullas fram”, dvs. i den rambudget som presenteras nästa år kommer budgetreserven för 2006 och 2007 ha sänkts till 10 respektive 20 miljoner kronor. En reserv om 30 miljoner kronor för 2007 utgör 1,5 procent av de totala kostnaderna.

Övrigt behov av nationell finansiering stiger 2005 med 4,8 miljoner kronor jämfört med detaljbudget 2004. Ett engångsanslag till Kyrkornas världsråds generalförsamling belastar budgeten år 2005 med 2 miljoner kronor. Avdelningen har till och med 2004 tillgodoförts ränta på lån till Svenska kyrkans utbildningscentrum med 1,6 miljoner kronor. Lånet har här förutsatts avvecklas och bortfallet av ränteintäkten ökar behovet av nationell finansiering motsvarande. Kostnaden för ersättning till Bonus Presskopia för rätt att kopiera ur bland annat psalmboken beräknas stiga med ca 0,9 miljoner kronor. Budgeten för 2006 belastas av en merkostnad om 0,7 miljoner kronor för ett något förlängt kyrkomöte då det är första året i mandatperioden.

Avdelningen för utbildning, forskning och kultur

Avdelningen budgeterar anslag till de gemensamma utbildningsprogrammen (präst-, kyrkomusiker-, församlingspedagog- och diakonutbildningar) liksom kostnader för gemensamma rekryterings- och utvecklingsinsatser. I budgeten ingår även kostnader för forskning inklusive doktorandstipendier och för kulturprogram. Vidare ingår här kostnader för arbetet med hållbar utveckling, tidskrifterna Mitt i församlingen och 24tretton samt för utvecklingsarbete inom bland annat diakoni och konfirmandverksamhet.

Utöver direkta verksamhetskostnader budgeterar avdelningen också för betydande anslag till samarbetspartner som de olika centrumbildningarna för diakonalt utvecklingsarbete och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.

Behovet av nationell finansiering stiger med 5,6 miljoner kronor mellan detaljbudget 2004 och rambudget 2005. Det här är främst följden av ökade kostnader för anslag till utbildningsinstitutionerna, 2,4 miljoner kronor. Programmet för doktorandstipendier är fullt utbyggt år 2005 vilket innebär en kostnadsökning med 1,2 miljoner kronor. Kostnaderna för pastoralinstituten stiger med 1,1 miljoner kronor år 2005 till stor del som följd av insatser för genomförande av rekommendationerna från utredningen Prästutbildning i förändring. Slutligen har budgeten för utveckling av konfirmandarbetet höjts med 0,8 miljoner kronor, till 1,6 miljoner kronor per år.

Internationella avdelningen

Avdelningens verksamhet finansieras i huvudsak genom externa intäkter. Se följande tabell.

Tabell: Rambudget Internationella avdelningen

Nationell finansiering för 2005 och 2006 är däremot lägre än i nuvarande rambudget, vilket beror på den omläggning av debitering av interna kostnader som skett från 2004. Gemensamma kostnader fördelas inte längre ut varför nationell finansiering sänkts motsvarande. I föregående rambudgetskrivelse (KsSkr 2003:1) uttrycktes en viljeförklaring att höja nationell finansiering till en nivå där den täcker vissa specificerade delar av verksamheten (exempelvis administration och visst Sverige-inriktat arbete). I linje med detta har nivån för 2007 höjts till 19 miljoner kronor, vilket ligger 2 miljoner kronor under det sålunda uttryckta målet för nationell finansiering.

Genom att intäkterna överstigit kostnaderna under senare år och reserver (destinerade medel) på så sätt skapats finns utrymme för att under planeringsperioden budgetera för en ökad verksamhet och därmed högre kostnadsnivå. Detta avspeglas i att cirka 20 miljoner kronor per år planeras ianspråktas av destinerade medel.

Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet

Bidragen till Svenska kyrkans verksamhet i utlandet finansieras i huvudsak genom nationell finansiering, men även externa intäkter som kollekter och gåvor ger viktiga bidrag till finansieringen. Se följande tabell.

Tabell: Rambudget Svenska kyrkan i utlandet

I förhållande till nuvarande rambudget har budgeten för Övriga bidrag kunnat höjas genom att intäkter tillkommit i form av bidrag från Evangelische Kirche Deutschlands avseende kyrkoavgiftsmedel som upptagits från svenskar boende i Tyskland.

I samband med kansliets omorganisation ändrades uppläggningen av den interna redovisningen innebärande att gemensamma kostnader inte längre utdebiteras på SKUT och Internationella avdelningen. Det innebar lägre kostnader för SKUT och nationell finansiering har sänkts motsvarande. För det sista planeringsåret, 2007, har budgeten för nationell finansiering höjts med 2,5 miljoner kronor eller 5,3 procent.

Informationsavdelningen

Avdelningen ansvarar för den samlade informationsverksamheten för nationell nivå. Kostnaden för de delar som avser SKUT och Internationella avdelningen belastar dock dessa avdelningar, det samma gäller kostnaden för den insamlingsverksamhet avdelningen bedriver för dessas räkning.

I kostnaden för 2005 ingår 15 miljoner kronor i extra kostnader för informationsaktiviteter kring valet. För åren 2006 och 2007 har budgeten för utveckling av den elektroniska kommunikationen (bland annat hemsidan på Internet) höjts med 1 miljon kronor i förhållande till detaljbudget 2004.

Kyrkorättsavdelningen

Avdelningen budgeterar kostnader för juridisk rådgivning inom Svenska kyrkan och för kyrkokansliets avdelningar, för gemensamt arkiv samt för nationella administrativa system. De senare som svarar för huvuddelen av kostnaderna omfattar bland annat kyrkoval, kyrkobokföring, Kyrknätet, Svenska kyrkans kanslistöd samt organisationsregistret. Slutligen finns här även kostnader för krisberedskap.

Behovet av nationell finansiering stiger med 33 miljoner kronor mellan detaljbudget 2004 och rambudget 2005. Detta utgörs av ökade kostnader för valet, där 11 miljoner kronor ingår i detaljbudgeten och 44 miljoner kronor i rambudgeten för 2005.

I nuvarande rambudget för 2005 ingår 50 miljoner kronor i kostnader för kyrkovalet. Kostnaden bedöms nu bli 55,2 miljoner kronor, vilket fortfarande är en skattning med stor osäkerhet. Samtidigt har 11 miljoner kronor av detta belastat 2004 års detaljbudget, varför i föreslagen rambudget för 2005 ingår 44 miljoner kronor för valet.

Ekonomi- och finansavdelningen

Avdelningen ansvarar bland annat för ekonomistyrning och redovisning för den nationella nivån, för kapitalförvaltning, drift av utjämningssystemet och den kyrkoantikvariska ersättningen samt för IT-, fastighets- och kontorsserviceverksamheter. Kostnaderna för finansverksamheten belastar kapitalförvaltningen. Kostnaden för personal som direkt betjänar SKUT och Internationella avdelningen belastar dessa avdelningar. Kostnaden för lokaler, kontorsservice samt vissa delar av IT-verksamheten belastar utnyttjande avdelningar.

Kostnaderna ligger på ungefär oförändrad nivå under planeringsperioden frånsett en sänkning mellan detaljbudget 2004 och det första rambudgetåret. Den högre kostnaden 2004 sammanhänger med omläggningen av kansliets organisation.

Personalavdelningen

Avdelningen ansvarar för personaladministration för såväl Sverige- som utlandsplacerad personal. Vidare budgeterar avdelningen vissa personalrelaterade kostnader som arbetsmiljöarbete, personalrekrytering och –avveckling, chefsutveckling samt viss gemensam utbildning. Till den del arbetet avser SKUT och Internationella avdelningen belastar kostnaden dessa avdelningar.

Kostnaderna ligger på ungefär oförändrad nivå under planeringsperioden. 2005 och 2006 belastas av kostnader för ett arbetsmiljöprojekt avseende hela Svenska kyrkan, vilket genomförs i samarbetet med Svenska kyrkans Församlingsförbund. Ökningen mellan detaljbudget 2004 och det första planeringsåret beror framför allt på en höjd reserv för pensionskostnader.

Personal

Total bemanning, inklusive visstidsanställda, är för rambudgetåret 2005 455 årsarbetare. Av dessa är 151 stationerade i utlandet och 304 i Sverige. Bakom siffran 304 ligger en ökning motsvarande fyra årsarbetare inom Internationella avdelningens verksamhet, vilka finansieras med externa medel.

Bemanningen för 2006 och 2007 planeras ligga på ungefär oförändrad nivå, med en viss minskning för personal i Sverige och sista året en viss ökning för utlandsstationerad personal.

Eget kapital

Eget kapital består av två delar, värdesäkrat och övrigt eget kapital. Den värdesäkrade delen består av den nettoförmögenhet (3 232 miljoner kronor) som den 1 januari 2000 överfördes från den statliga Kyrkofonden. Till det beloppet har sedan lagts årliga avsättningar motsvarande värdeminskning till följd av inflationen.

Det nettoresultat som uppstår i verksamheten sedan avsättning för värdesäkring gjorts avsätts till Övrigt eget kapital. Som framgått ovan innebär rambudgetförslaget ett nettoresultat på 133, 204 respektive 216 miljoner kronor, vilket alltså innebär motsvarande ökningar av övrigt eget kapital. Detta innebär att budgeten för totalt eget kapital är 655 miljoner kronor högre än värdesäkrad del vid slutet av planeringsperioden.

Tabell: Eget kapital och balansomslutning (31 december respektive år)

Med konsolidering avses här kvoten mellan totalt eget kapital och värdesäkrat eget kapital. En konsolidering över 100 procent innebär att det finns en buffert som bland annat kan absorbera de svårförutsägbara svängningarna i kapitalavkastningen. Med soliditet avses eget kapital i procent av balansomslutningen. Den senare ökar framför allt till följd av årliga positiva nettoresultat.

Destinerade medel

Öronmärkt för olika verksamheter finns i balansräkningen avsatta verksamhets- och ändamålsdestinerade medel. Detta gäller framför allt Internationella avdelningen och Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet och medlen utgör en form av reserver för verksamhetens framtida behov. Rambudgeten innebär ett visst planerat ianspråktagande av medlen som framgår av följande tabell.

Tabell: Verksamhets- och ändamålsdestinerade medel (värden per 31 dec. resp. år)

Totala kostnader

Budgetramen läggs fast i termer av totala kostnader. Det är därför intressant att särskilt jämföra kostnaderna i förslaget med motsvarande i den nuvarande ramen.

Tabell: Totala kostnader

Av de totala kostnaderna utgörs 610-630 miljoner kr av de generella delarna i utjämningssystemet, vilkas storlek följer av beräkningsreglerna i utjämningssystemet. De jämfört med nuvarande rambudget ökade kostnaderna motsvaras här av ökade intäkter i form av utjämningsavgifter.

Kostnaderna för de individuella bidragen i utjämningssystemet är lägre från och med 2005 till följd av att särskild utjämningsavgift då avräknas från stiftsbidragen.

Kostnadsramen för utlandsverksamheten (Internationella avdelningen och SKUT) har höjts, för att kunna nyttiggöra de överskott som uppkommit de senaste åren inom framför allt Lutherhjälpens verksamhet.

Kostnadsökningarna för kyrkoantikvarisk ersättning motsvaras av lika stora ökningar av statsanslagen.

Det höga beloppet för Övrigt år 2005 beror på kostnader för kyrkovalet och informationsinsatser i anledning av detta. Föreslagen ram innebär här en sänkning i förhållande till nuvarande rambudget.

Följande graf ger en överblick över den relativa storleken på posterna i ovanstående tabell:

2.4 Bidrag till/kostnader avseende övriga nivåer i Svenska kyrkan

Stora delar av budgeten för nationell nivå utgörs av bidrag till andra nivåer i Svenska kyrkan, nämligen utjämningssystemets generella bidrag, 611 miljoner kronor och individuella bidrag, 303 miljoner kronor samt den kyrkoantikvariska ersättningen, 200 miljoner kronor. Samtliga värden avser år 2005.

Andra delar av budgeten avser kostnader som nationell nivå tar i stället för att övriga nivåer blir fakturerade sin andel. Exempel kan vara: avtal med Bonus Presskopia avseende kopiering 7 miljoner kronor, Kyrknätets infrastruktur 8 miljoner kronor, nationella administrativa system som kyrkobokföring och organisationsregister 12 miljoner kronor, Svenska kyrkans kanslistöd 4 miljoner kronor, bidrag till de lutherska minoritetskyrkornas församlingsarbete i Sverige 4 miljoner kronor samt pensionsåtaganden avseende vissa prästtjänster 1 miljon kronor. Hit kan även räknas kostnader för central upphandling, för det centrala kollektkontot och för licensavgifter för församlingarnas användning av programvara för utveckling av hemsidor på Internet. Just för år 2005 tillkommer slutligen kostnader för valet 44 miljoner kronor och för information kring detta med 15 miljoner kronor.

Ovanstående exempel svarar tillsammans för 62 procent av kostnadsbudgeten.

2.5 Rambudget i sammanfattning