1 Inledning
1.1 Uppdraget
Svenska kyrkans uppdrag är att i varje tid förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling.
1.2 Nationell nivås uppdrag och ansvarsområden
Den nationella nivån skall vara en sammanhållande kraft som med lyhördhet och kompetens stärker Svenska kyrkans samlade förmåga att förkunna evangelium i ord och handling.
Detta gör nationell nivå genom att företräda Svenska kyrkan i kontakter med andra delar av det svenska samhället och i ekumeniska relationer. Också genom sitt ansvarstagande för internationell mission och diakoni, för den gemensamma informationen och medlemskommunikationen1, i arbetet med kulturfrågor och genom att vara Svenska kyrkans gemensamma röst utåt företräder den nationella nivån Svenska kyrkan och bidrar till att klargöra vad dess tro, bekännelse och lära innebär.
Organen på nationell nivå har ett tydligt ansvar för att Svenska kyrkan har stabila förutsättningar att i en rikstäckande verksamhet fullgöra sitt uppdrag. Den nationella nivån gör detta genom att utveckla kyrkans regler och svara för överprövning av andra beslutsinstanser i Svenska kyrkan. Det sker också genom förvaltningen av Svenska kyrkans gemensamma tillgångar, utjämningssystemet och utveckling och förvaltning av gemensamma administrativa system. Nationell nivå bidrar också genom sitt arbete med utbildningsfrågor till att Svenska kyrkans medarbetare får nödvändig kompetens. Vidare verkar nationell nivå för att Svenska kyrkan är rikstäckande inte bara geografiskt utan också demografiskt genom ett särskilt ansvar för verksamheten bland svenskar i utlandet och för Svenska kyrkans arbete med kyrkans språkliga minoriteter.
Slutligen stödjer den nationella nivån Svenska kyrkans anpassning till förändrade förutsättningar genom sitt ansvar för forskning och utvecklingsarbete. Detta stöd utformas i en nära dialog med stiften.
1.3 Inriktningsmål under planeringsperioden
Kyrkostyrelsen anser att de mål som slogs fast av 2003 års Kyrkomöte bör gälla för hela planeringsperioden. Nedan listas samtliga nu gällande inriktningsmål formulerade på ett enhetligt sätt med anledning av att de nu presenteras samlat.
Inom parenteser anges ett kortare uttryck som kan användas för att enklare hänvisa till inriktningsmålet i fråga.
Företräda
♦ Svenska kyrkan skall vara en tydlig rikstäckande, evangelisk-luthersk folkkyrka, bekännelsekyrka och brokyrka i vår tid. (Tydliggöra Svenska kyrkan)
♦ Svenska kyrkan skall ta sin del av den världsvida kyrkans gemensamma ansvar för mission och diakoni i praktiskt arbete och fördjupad reflektion. Svenska kyrkan skall delta aktivt i internationella ekumeniska organ och i redan etablerade dialoger och kyrkogemenskaper och i det nätverk som Svenska kyrkan i utlandet utgör. (Världsvida kyrkan)
♦ Svenska kyrkan skall levandegöra evangelium i ord och handling i samverkan med kyrkor, ekumeniska samarbetsorgan och kyrkorelaterade organisationer. (Internationell samverkan)
♦ Svenska kyrkan skall möjliggöra att människor kan känna samhörighet med Svenska kyrkan också om de inte deltar i församlingens verksamhet. Medlemskommunikationen inriktas på att medlemskapet i Svenska kyrkan upplevs som en positiv och värdefull möjlighet för den enskilda. (Kommunikation)
♦ Svenska kyrkans röst i det svenska samhället skall ha en sådan trohet i tolkningen av evangelium att Guds kärlek och befriande kraft blir synlig i världen. Deltagandet i samhällsdebatten skall präglas av vår tillhörighet till den världsvida gemenskapen och vara inriktat på att värna människans värdighet och skapelsens integritet. (Kyrkans röst)
♦ Svenska kyrkan skall vara en viktig aktör i samhällets allmänna kulturliv. (Aktör i kulturlivet)
Ta ansvar
♦ Svenska kyrkan skall ha enkla regler, effektiv administration och en effektiv styrning av verksamheten på nationell nivå. (Kyrklig administration)
♦ Svenska kyrkans olika delar skall ges acceptabelt likvärdiga ekonomiska grundförutsättningar så att kyrkan kan bibehållas rikstäckande. (Ekonomisk utjämning)
♦ Svenska kyrkans nationella system (Kyrknät, kyrkobokföring, kyrkkonto, Organisationsregister mm) skall upprätthållas och utvecklas. (Nationella system)
♦ Svenska kyrkans tillgångar på nationell nivå skall förvaltas så effektivt som möjligt och så att bästa möjliga uthålliga totalavkastning uppnås. Förvaltningen skall ske på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. (Kapitalförvaltning)
♦ Den kyrkoantikvariska ersättningen skall fördelas så att den långsiktigt säkerställer att det kyrkliga kulturarvet kan bevaras. (Kyrkoantikvarisk ersättning)
♦ Svenska kyrkan skall uppmärksamma samernas ställning som urbefolkning och deras rättsliga förhållanden i kyrka och samhälle i ett internationellt och ekumeniskt perspektiv. Den samiska identiteten skall stärkas. (Samernas ställning)
♦ Svenska kyrkan skall lägga särskild vikt vid bruket av samiska i kyrkolivet. (Samiska språket)
♦ Svenska kyrkan skall ta fler steg i försoningsarbetet med det samiska folket. (Försoning kyrka-samer)
♦ Verksamheten bland svenskar i utlandet skall bedrivas med inriktning på gudstjänstliv, undervisning, diakoni, mission och den ekumeniska kontexten i den tradition som kännetecknar Svenska kyrkan av i dag. Därvid skall de speciella förutsättningar som föreligger i att i ord och handling nå svenskar i utlandet tillvaratas och den utlandsverksamhet som bäst motsvarar behoven skall vara säkerställd och finansierad. (Bland svenskar i utlandet)
♦ Utlandskyrkan skall vara förankrad i hemmakyrkan och bland allmänheten och verksamheten i utlandet skall få ökande bidrag från alla delar av kyrkan. (Utlandskyrkans förankring)
Stödja
♦ Svenska kyrkan skall ha en god förmåga att förutse utvecklingen i samhället och anpassa verksamheten till denna utveckling, i synnerhet vad gäller barn- och ungdomsarbetet. (Kyrkans förmåga)
♦ Svenska kyrkan skall ha en god teologisk reflektion dels över sin identitet, dels över sin nationella och internationella omvärld. (Teologisk reflektion)
♦ Organisatoriska delar av Svenska kyrkan och närstående organisationer skall erbjudas kapitalförvaltning enligt samma policy som gäller för det av Kyrkofondens styrelse förvaltade kapitalet. (Kapitalförvaltning på uppdrag)
♦ Svenska kyrkan skall utveckla kulturliv och traditioner och som kulturbärare ha en viktig roll i det svenska samhället. (Kulturbärare)
♦ Svenska kyrkan skall ha ett rikt, mångfaldigt och frimodigt kulturliv. (Frimodigt kulturliv)
♦ Svenska kyrkan skall utvecklas som en lärande organisation. (Lärande organisation)
1.4 Gemensamma strategier för att nå inriktningsmålen
♦ Vi tydliggör Svenska kyrkan genom ett aktivt teologiskt utvecklingsarbete, fortsatt ekumenisk verksamhet, genom att göra kyrkans röst hörd på allt fler sätt och i allt fler sammanhang nationellt och internationellt samt fortsatta överväganden rörande utjämningssystemets utformning.
♦ Vi stärker förmågan att förutse utvecklingen genom en aktiv omvärldsbevakning och en fördjupad reflektion över vad det är att vara folkkyrka i vår tid.
♦ Vi tar vårt ansvar för mission och diakoni särskilt inom områdena försoningsarbete, församlingsutveckling, ekumenik, religionsdialog, demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
♦ Vi verkar för en ökad känsla av samhörighet med Svenska kyrkan genom att bedriva en aktiv medlemskommunikation i enlighet med en väl känd kommunikationsplattform och strategi med väl förankrade insatser från nationell nivå.
♦ Vi deltar i samhällsdebatten på ett sätt som präglas av vår tillhörighet till den världsvida gemenskapen och är inriktat på att värna människans värdighet och skapelsens integritet.
♦ Vi förenklar regelverket och effektiviserar administrationen genom att fortlöpande pröva om såväl regler som administration svarar upp mot de reella behov som finns i Svenska kyrkan.
1.5 Arbetet på nationell nivå
En förutsättning för att arbetet på den nationella nivån skall bidra till att stärka kyrkans samlade förmåga att förkunna evangelium i ord och handling är att församlingar och stift har god kännedom om vilken verksamhet som bedrivs på nationell nivå. De måste också ha förtroende för att verksamheten anpassas så att den motsvarar kyrkans behov. I första hand är det mellan stiften och den nationella nivån som en kontinuerlig och tät dialog skall säkerställa att verksamheten motsvarar behoven.
Vidare har organen på den nationella nivån också ett ansvar för att enskilda medlemmar, församlingar och samfälligheter får tillräcklig information om den verksamhet som bedrivs och därigenom via stiften eller på annat sätt får möjlighet att påverka hur verksamheten förändras.
På nationell nivå samlas organ med ansvar för arbetet med mission och diakoni internationellt och i Sverige. De erfarenheter och kunskaper som vinns i det internationella arbetet och i den världsvida kyrkan ger viktiga bidrag till kyrkans arbete i ett svenskt sammanhang. Arbetet med internationell mission och diakoni är ett ansvar för hela kyrkan och förutsätter ett engagemang i alla delar av kyrkan. Den internationella och nationella verksamheten är för Svenska kyrkans nationella nivå inte flera skilda arbetsfält utan delar av ett gemensamt åtagande att levandegöra evangelium i ord och handling i varje tid och sammanhang.
En stor del av arbetet på nationell nivå består i att fullgöra långsiktiga åtaganden och skyldigheter som Svenska kyrkan har i förhållande till sina tillhöriga, andra kyrkor och ekumeniska organisationer och till samhället i övrigt. Det ingår också att säkerställa att de beslutande och verkställande organen på nationell nivå får förutsättningar att göra ett gott arbete. Den löpande administrationen är en stor del av verksamheten på nationell nivå. Den nationella nivån måste ha en hög kompetens och kunna möta högt ställda förväntningar och samtidigt hela tiden säkerställa att det löpande arbetet utförs på ett ändamålsenligt sätt utan att kräva mer resurser än nödvändigt.
En god kvalitet på arbetet kännetecknas av:
♦ att den verksamhet som bedrivs på nationell nivå är väl känd av stiften. Stiften skall också känna att de har en god möjlighet att påverka verksamheten så att den anpassas till behoven i alla delar av kyrkan.
♦ att de internationella och nationella verksamheterna är väl integrerade och gemensamt bidrar till att Svenska kyrkan utvecklas.
♦ att kyrkokansliets arbete präglas av god och långsiktig planering, snabb, kunnig och tillförlitlig handläggning samt effektiv sammanträdesadministration.
♦ att verksamheten kontinuerligt utvärderas och samordnas ändamålsenligt med de organ med vilka den nationella nivån samverkar.
♦ att kyrkokansliet erbjuder goda arbetsförhållanden och är en attraktiv arbetsgivare.
♦ att beslut grundas på information om aktuella förhållanden i Svenska kyrkan och i hennes omvärld som samlats in och sammanställts på ett strukturerat sätt.
1.6 Allmänt om planeringsförutsättningarna
Även en bibehållen nivå på ramkostnaderna medför en nedskärning av planerad omfattning på verksamheten eftersom löner och köpta tjänster står för en stor del av verksamhetens kostnader och dessa har en högre ökningstakt än inflationen totalt.
Förslagen i denna skrivelse innebär att kostnaderna för 2005 och 2006 ligger 34 respektive 45 miljoner kronor högre än 2003 års kyrkomötesbeslut om planeringsramar för dessa år, för 2007 förutses en ökning med 87 miljoner kronor eller med fyra procent. I dessa ramar ingår då också budgetreserven.
De senaste årens ekonomiska utveckling har tydliggjort att planeringen måste bygga på försiktiga antaganden om såväl inkomstutveckling i samhället som börsutveckling. Detta gäller även om börsutvecklingen under 2003 varit oväntat positiv. Det är nödvändigt med en fortsatt strävan att minska resurskraven för redan gjorda åtaganden för att skapa flexibilitet och utrymme för nysatsningar.
Strävan att i ökad utsträckning styra verksamheten med hjälp av mål som är gemensamma för hela, eller stora delar av, den nationella nivån kvarstår. Kyrkostyrelsen föreslår en oförändrad inriktning på arbetet i förhållande till förra årets skrivelse.
En viktig del i planeringsförutsättningarna är medlemsutvecklingen i Svenska kyrkan. Den övergripande trenden är att Svenska kyrkan mätt i andel av den svenska befolkningen minskar och kommer att fortsätta minska, bland annat på grund av invandring och ett ökande antal svenskar som tillhör andra kyrkor eller religioner. Detta innebär att ökningen av avgiftsunderlaget för Svenska kyrkan kommer att vara långsammare än för den skattefinansierade verksamheten i samhället.
Även mätt i absoluta tal minskar Svenska kyrkans storlek något snabbare än tidigare. Detta beror delvis på att antalet medlemmar som utträder ur kyrkan ökar något, men framför allt förklaras det av att antalet dop är avsevärt lägre än antalet medlemmar som avlider varje år. Ett minskande antal medlemmar innebär i princip lägre intäkter för Svenska kyrkan, men för de närmaste åren uppvägs denna trend av att en stor andel av medlemmarna är mitt i sin yrkesverksamma tid. På tio till femton års sikt innebär dock medlemsutvecklingen att kyrkans intäkter minskar. Under året har det tydligt framgått att den befolkningsökning vi ser i samhället och som inte återspeglas i kyrkans medlemstal medför större skillnader mellan samhällsekonomins utveckling och kyrkans ekonomiska utveckling än vi tidigare trott.
Sammanfattningsvis konstaterar vi att medlemsutvecklingen för Svenska kyrkans del på kort sikt leder till att vi har en långsammare inkomstökning än samhället i stort och på något längre sikt till att vi skall bereda oss på minskande intäkter.
1.7 Valfrågor
Planeringen för genomförandet av 2005 års kyrkoval fortsätter som förväntat. Den ursprungliga budgeten för genomförandet av valet har förändrats på så sätt att drygt 11 miljoner kronor av valkostnaderna belastar 2004 i stället för 2005. Den totala budgeten för genomförandet av kyrkovalet 2005 är nu 55 miljoner kronor att jämföra med 83 miljoner kronor för genomförandet av 2001 års kyrkoval. Detta innebär att totalkostnaderna för kyrkovalet 2005 förutses bli cirka 10 procent högre än vad som tidigare aviserats.
Enligt kyrkoordningens 38 kap. 31 § har Kyrkomötet att besluta om bidrag för tryck av valsedlar skall utgå och i så fall efter vilken grund. Grunden skall vara enhetlig. De grupper som inte får bidrag för tryck av valsedlar måste betala tryckkostnader i förskott.
Kyrkostyrelsen föreslår att Kyrkomötet beslutar att samma regler för bidrag för valsedelstryck skall gälla 2005 som gällde vid 2001 års val, dock med den förändringen att nomineringsgrupperna bör ha möjlighet att ange fler än en adress för leverans av valsedlar inom varje valkrets. Valkretsarna i Kyrkomötet är väsentligt större än de som gäller i andra val och det är orimligt att förutsätta att nomineringsgrupperna har en administration som är dimensionerad för att distribuera valsedlar från en enda adress i varje valkrets. För att uppnå den enhetlighet som krävs enligt kyrkoordningen är det dock lämpligt att ange ett maximalt antal adresser för leverans av valsedlar och Kyrkostyrelsen föreslår att det maximala antalet adresser skall begränsas till 40 adresser per nomineringsgrupp motsvarande tre adresser per nomineringsgrupp och valkrets/stift.
1.8 Åtaganden för nationell nivå som Kyrkostyrelsen särskilt vill lyfta fram
Den nationella nivåns organisation måste fortsätta förändras
De organisatoriska förändringar som kansliöversynen leder till slutfördes under våren 2004. Kyrkostyrelsen initierar under denna period också en översyn av förtroendemannaorganisationen på nationell nivå för att skapa en ökad tydlighet i styrningen av verksamheten.
Översynen av kyrkokansliets arbetssätt och organisation inriktas efter detta till att aktivt arbeta för att skapa en mer enhetlig och gemensam kultur i kyrkokansliet där frågor som medarbetarskap, chefskap, delaktighet och befogenheter sätts i fokus. Probleminventeringen under 2003 pekar på att denna typ av frågor är väl så viktiga som organisationen för att förbättra effektiviteten i verksamheten.
Barn- och ungdomsarbetet behöver förstärkas
I många församlingar bedrivs ett livaktigt och framgångsrikt arbete med att erbjuda barn och ungdomar en kristen gemenskap och en bearbetning av livsfrågorna. För en folkkyrka är det en ödesfråga att ha en fast förankring i alla generationer och i alla skeden av livet. En viktig förutsättning för att nå barn och unga och för att engagera nya medarbetare i kyrkan är en väl fungerande kyrklig utbildning. Inte minst har nationell nivå ett ansvar för att utveckla de kyrkliga utbildningarna så att de både kan locka unga och ge en god kompetens att arbeta med unga. Kyrkostyrelsen avser att i samarbete med Nämnden för kyrkolivets utveckling lyfta utbildningsfrågorna i verksamhetsplaneringen och satsningar på detta område kommer att prioriteras, men även andra sätt att stimulera ett förbättrat barn- och ungdomsarbete bör kunna utvecklas.
Nationell nivå har ett särskilt ansvar för Svenska kyrkans gemensamma medlemskommunikation
Utvecklingen i samhället leder till att en växande del av de tillhöriga har en svag eller mycket svag anknytning till sin församling. Samtidigt är intresset för andliga frågor och för livsåskådningar växande och vi märker ett ökande intresse för att ha kontakt med Svenska kyrkan på andra sätt än genom att delta i församlingslivet. Under planeringsperioden kommer den nationella nivån att prioritera arbetet med att skapa och utveckla varaktiga relationer mellan Svenska kyrkan och kyrkans tillhöriga, detta sker i nära samverkan med stift och församlingar.
Svenska kyrkan skall vara aktiv i samhällsdebatten
Kyrkans ställningstagande blir alltmer intressant och efterfrågat i ett stort antal frågor som är aktuella i samhället. Den nationella nivån har getts ett särskilt ansvar att vara Svenska kyrkans gemensamma röst och har en fortsatt hög ambition att på en evangelisk-luthersk grund tydliggöra kyrkans budskap för att skapa opinion i relevanta samhällsfrågor.
Nationell nivå skall verka så att den inger förtroende
För att Svenska kyrkan skall kunna ha ett fortsatt ekonomiskt och opinionsmässigt stöd både för sin internationella och för sin inhemska verksamhet krävs att förtroendet ökar både för kyrkan och i kyrkan. Bara genom att åtnjuta fortsatt förtroende hos de tillhöriga, allmänheten i övrigt och hos andra aktörer i samhället för vårt internationella arbete, vårt arbete i församlingar och stift och för vårt sätt att komma fram till de ställningstaganden vi gör kan detta arbete leva vidare och få tillräckliga resurser och gehör i samhället.
Också inom kyrkan är det nödvändigt med ett förtroende för hur kyrkans olika delar vill och förmår utföra sina respektive uppgifter. Den förenkling av kyrkans regelverk som vi eftersträvar förutsätter ett fortsatt arbete med att bygga förtroendefulla relationer mellan olika delar av Svenska kyrkan. I en framtid där olika kyrkliga enheter utvecklar ett allt mer långtgående samarbete är ett gott ömsesidigt förtroende ofta en nödvändig förutsättning för en fortsatt utveckling och det är därför en angelägenhet för alla delar av kyrkan att vårda relationer byggda på att man både har och inger förtroende.
Nya modeller för inomkyrklig samverkan måste utvecklas
Förutsättningarna för kyrkan att verka varierar mycket mellan olika delar av landet och mellan olika församlingar och samfälligheter i samma område beroende på bland annat antal kyrkotillhöriga och demografiska och geografiska förhållanden. För att Svenska kyrkan skall kunna utföra sitt uppdrag i en rikstäckande verksamhet är det nödvändigt att resurser delas mellan olika delar av kyrkan. Kyrkostyrelsen gör nu bedömningen att det inte är möjligt eller lämpligt att förändra utjämningssystemet så att en avsevärt mer långtgående utjämning av de ekonomiska förutsättningarna uppnås. I stället behöver vi hitta nya modeller för samverkan mellan församlingar, samfälligheter, stift och i hela kyrkan för att utnyttja kyrkans samlade resurser på ett bättre sätt.
Svenska kyrkans Församlingsförbund har under året tagit initiativ till ett projekt med syfte att utveckla nya samverkansformer och Kyrkostyrelsen kommer under planeringsperioden att aktivt delta i och stödja detta projekt. Kyrkostyrelsen ser också fortlöpande över gällande regelverk för att undanröja hinder mot samverkan och kommer att fortsätta ta initiativ till att utveckla verktyg och modeller som möjliggör och underlättar samverkan.
Den nationella nivån skall ha överblick
För att främja kyrkans utveckling och för att vara kyrkans röst är det nödvändigt att den nationella nivån har en samlad och mycket god och kompetent omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Den nya organisation som nu valts för nationell nivå har utformats för att ge såväl bredare och djupare som mer användbar omvärldsbevakning.
1.9 Framtida utmaningar som Kyrkostyrelsen vill lyfta fram
Den nationella nivån kan inte ikläda sig ytterligare administrativa uppgifter utan kompletterande finansiering
Kyrkostyrelsen konstaterar att det inte är möjligt att nu höja den allmänna utjämningsavgiften, samtidigt har den nationella nivån gjort åtaganden för hela Svenska kyrkan som medför betydande kostnader. Exempel på detta är det gemensamma kyrkobokföringssystemet, Kyrknätet, Bonusavtalet som reglerar rätt till kopiering ur psalmboken och genomförande av upphandlingar av bland annat gemensamma telefoni- och banktjänster. Kyrkostyrelsen kommer att utvärdera i vilken utsträckning gjorda åtaganden är nödvändiga och i vilken utsträckning de medför besparingar för andra delar av kyrkan. Efter en sådan genomgång kan Kyrkostyrelsen komma att föreslå alternativa sätt att finansiera nödvändiga och/eller kostnadssänkande åtaganden så att dessa i sig inte medför krav på nedskärningar i annan verksamhet på nationell nivå.
Frågan om på vilket sätt kyrkan kan vara rikstäckande kommer att bli allt mer aktuell
Kyrkostyrelsen har på flera olika sätt de senaste åren belyst villkoren för församlingstillhörighet ur flera aspekter, såväl teologiska som ekonomiska och demokratiska. Frågan om territorialförsamlingens villkor och det lokala självstyrets förutsättningar i ett samhälle präglat av så skilda trender som internationalisering och regionalisering, urbanisering och ökat distansarbete kommer att bli allt mer brännande och komplex. Kyrkostyrelsen är inte beredd att till detta års Kyrkomöte lämna några förslag i denna fråga men förutser att det under planeringsperioden kommer att bli en alltmer viktig fråga i alla delar av kyrkan. Framtida omfattande förändringar i kyrkans regelverk och inte minst utjämningssystemet kommer att aktualiseras för att ge tillräckliga förutsättningar för bevarandet av en rikstäckande verksamhet.
1 Benämningarna ”tillhörig” och ”medlem” används parallellt och som om de vore synonyma i denna skrivelse. Avgörande för valet av benämning på den som tillhör Svenska kyrkan har varit språkliga. Särskilt i sammanskrivningar används benämningen ”medlem” medan benämningen ”tillhörig” normalt används fristående. Strävan har varit att använda ett språkbruk som är troget de intentioner som Kyrkomötet gett uttryck för i denna fråga och samtidigt är så lättillgängligt som möjligt även för personer som inte normalt läser denna typ av material.
