Kyrkomötet beslutar att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att ta fram en projektplan och starta ett flerårigt projekt som kan samordna Svenska kyrkans närvaro på nätet.

Motivering

Nätet

Idag är nätet, eller webben som den med ett ”svengelskt” uttryck också kallas, en för många människor förhållandevis ny plattform för att skaffa information, boka biljetter, skicka e-post eller träffa nya vänner.

Under det senaste året har vi fått tragiska påminnelser om att nätet också används för unga människor som bestämt träff som sedan slutat i mord. Eller pedofiler och sexmissbrukare som skaffar bilder, kontakter och köper tjänster genom nätet.

Det finns ingen kommunikation som är mer oslagbar än det direkta mötet med en annan människa där jag blir sedd, hörd och uppmärksammad. Men idag har det utvecklats ett helt nytt sätt att skaffa vänner. Idag är det inte bara i det direkta mötet som vi får en vän. Det sker också över nätet, där jag utvecklar en relation till en eller många andra människor som jag kanske aldrig träffar. Då kan jag också spela en roll och vara någon annan än den jag egentligen är. Jag kan vara den jag önskar jag skulle vara, eller den jag tror att andra önskar att jag skall vara.

När våra barn och ungdomar går hem från skolan (från 10 år och uppåt) sätter sig många av dem framför datorn för att spela spel eller koppla upp sig på en chatsida där man kan föra samtal om precis allt möjligt. Man kan skapa egna hemsidor, lägga ut sin dagbok på nätet, ja, det finns nog nästan inget som är omöjligt. Ungarna har kameror och spelar in vad dom gör och lägger ut, de tar kort på sig själva och lägger ut som andra sedan betygsätter. Nätet har skapat ett helt nytt sätt att vara och mötas där även Svenska kyrkan måste finnas med på ett tydligt och samlat sätt.

Samtidigt som vi i samhället utsätts för en medieexplosion finns det ett ökat intresse för det andliga, meningen med livet och att finna svar på existentiella frågor. Och eftersom barn och ungdomar är ute på nätet är det också där de söker svar på sina frågor.

Lunarstorm

Det finns många olika kontaktnät på datorn för ungdomar. I Sverige tillhör Lunarstorm det största chatnätet där ungdomarna är inne och har egna sidor, dagböcker, träffar kompisar och ställer frågor om allt möjligt på olika diskurser. På Lunarstorm finns det också en kristendomsdiskurs. De som är inne och svarar på frågorna på kristendomsdiskursen gör detta frivilligt och är inte anställda av Lunarstorm. Göteborgs kyrkliga samfällighets kyrkofullmäktige beslutade i juni 2004 om att dra igång ett projekt på 20 tim/månad för att samordna dem som i Göteborg är inne och svarar på Lunarstorms kristendomsdiskurs i ett nätverk. Tjänsten skall ordna träffar för nätverket och vara med och utarbeta utbildningar för dem som finns på nätet. Det finns också en pastoral samordnare knuten till projektet.

Sammanfattningsvis

Det är något liknande som jag tycker att Svenska kyrkan på nationell nivå borde utveckla. Det är givetvis bra att ta Göteborgs projekts erfarenheter och eventuella andra församlingars/samfälligheters erfarenheter med. Territorialprincipen gäller inte här. Vem som helst kan komma med frågor, från vilken församling som helst, vilken landsända som helst, till och med från vilket land som helst. Därför tycker jag att det är den nationella nivån som borde ha det övergripande ansvaret för hur Svenska kyrkan skall finnas på nätet.

Detta stämmer också överens med det som Kyrkostyrelsen skriver i KsSkr 2004:1 Mål och rambudget 2005–2007 sid. 5: ”Svenska kyrkan skall ha en god förmåga att förutse utvecklingen i samhället och anpassa verksamheten till denna utveckling, i synnerhet vad gäller barn- och ungdomsarbetet.” Eller som det står på sid. 8 att ”barn- och ungdomsarbete behöver förstärkas”.

Torslanda den 12 juli 2004

Carina Etander Rimborg