1. Kyrkomötet beslutar tillsätta en parlamentarisk utredning om Svenska kyrkans demokratiska uppbyggnad i framtiden.

2. Kyrkomötet fastställer antal ledamöter i utredningen till elva, vilka tillsätts enligt gängse parlamentariska principer utifrån nomineringsgruppernas storlek i Kyrkomötet.

3. Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att formellt utnämna utredningens ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande, på förslag av Kyrkomötets valberedning.

4. Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att utforma utredningsdirektiv, så att arbetet kan inledas under senhösten 2004 och vara färdigt till 2007 års kyrkomöte.

5. Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att anvisa erforderliga ekonomiska och personella resurser för att utredningen skall kunna genomföras.

Motivering

Svenska kyrkan är Sveriges i särklass största organisation. 7,2 miljoner människor är kyrkotillhöriga. Av dessa är 50 000 förtroendevalda, 25 000 anställda och ytterligare flera hundra tusen aktiva på annat sätt i verksamheten. Alla nivåer i kyrkan styrs demokratiskt: de cirka 2 200 församlingarna, de tretton stiften och Kyrkomötet. Detta ger unika förutsättningar för en öppen och demokratisk folkkyrka i ständig utveckling.

Kyrkomötet med sina 251 ledamöter är Svenska kyrkans högsta beslutande organ, som i sig utgör en bred bas av erfarenheter och kunskap. Mångfalden av nomineringsgrupper säkerställer både representativitet och dynamik. Detta utgör grunden för att uppfylla kyrkordningens krav och förväntningar, som i inledningen till kyrkoordningens fjärde avdelning, Den nationella nivån, uttrycks såhär:

Dessa organ är enligt gällande kyrkoordning dels Kyrkostyrelsen som leder och samordnar den nationella nivåns uppgifter, dels Kyrkofondens styrelse som bland annat ansvarar för det kyrkliga utjämningsstödet, dels de tre facknämnderna (för Svenska kyrkan i utlandet, Internationell diakoni och mission respektive Kyrkolivets utveckling), dels de tre nämnderna för olika slags prövning och tillsyn.

Av Kyrkostyrelsens förvaltningsberättelse för år 2003 framgår att:

Med andra ord utgör kyrkokansliet den främsta resurs som står till de valda organens förfogande. I förvaltningsberättelsen beskrivs också hur verksamheten har bedrivits i tolv verksamhetsområden och hur vart och ett av dessa är knutet till en styrelse, en nämnd, ett råd eller direkt till Kyrkostyrelsen. Vidare framgår att kyrkokansliet har arbetat i en matrisorganisation där tio avdelningar svarat för verksamhetens kompetensförsörjning.

Under hösten 2003 genomfördes en översyn av kyrkokansliets interna organisation med påföljd att de tolv verksamhetsområdena och de tio avdelningarna ersätts av åtta avdelningar med verksamhetsansvar. Enligt förvaltningsberättelsen skall denna förändring ha trätt i kraft under våren 2004. Enligt oss framstår syftet som lovvärt: ”…att öka styrbarhet, effektivisera resursutnyttjande och utjämna arbetsbelastning.”

Frågan är emellertid hur denna översyn med påföljande förändring av ”kyrkokansliets interna organisation” påverkar den i kyrkoordningen angivna nämndstrukturen? Vi vill mena att det krävs ökad medvetenhet om samspelet mellan Svenska kyrkans arbetsorganisation avseende den förtroendevalda delen av medarbetarna respektive den anställda delen av medarbetarna.

Det är nu hög tid att söka uppnå en bred samsyn kring Svenska kyrkans demokratiska uppbyggnad i framtiden – en samsyn som måste präglas av långsiktighet och ansvarstagande. Vi bedömer förutsättningarna för detta som goda, med utgångspunkt från den konstruktiva och framåtsyftande anda som präglar Kyrkomötet. Och återigen förpliktigar kyrkoordningen, här inledningen till dess sjätte avdelning, Kyrkotillhörighet:

Vårt förslag går i korta ordalag ut på att tillsätta en parlamentarisk utredning, som får närmare tre år på sig att komma med ett sammanhållet och väl förankrat förslag till hur Svenska kyrkans förtroendemannaorganisation på de olika nivåerna skall se ut under överskådlig framtid. Det är på alla sätt önskvärt att åstadkomma en stabil situation, där både anställda, valda och övriga frivilliga vet vilka arbetsförutsättningar som gäller.

Det arbete som Kyrkostyrelsen nyligen har initierat, med ett belysande av demokratin ur ett teologiskt perspektiv som första steg, är positivt. Vi tror att den verksamheten skulle kunna stå i fruktbart samband med en av Kyrkomötet tillsatt parlamentarisk utredning, som fokuserar själva förtroendemannaorganisationen. Ansvaret för denna del av Svenska kyrkans demokrati kan Kyrkomötet inte överlåta åt Kyrkostyrelsen eller någon annan instans.

Innevarande mandatperiod är snart till ända. Enligt motionens förslag skulle utredningen ges tid att arbeta till och med 2007 års kyrkomöte. Nästkommande kyrkoval kommer sedan att äga rum hösten 2009. Vår utgångspunkt är att eventuella förändringar av idag rådande nämndstruktur kan genomföras först då, i samband med kyrkovalet 2009. De som väljs till uppdrag i nämnder och styrelser för åren 2005–2009 bör få arbeta perioden ut efter givna förutsättningar.

Däremot anser den socialdemokratiska gruppen det önskvärt att med jämna mellanrum se över nämndernas instruktioner, vilket Kyrkostyrelsen mycket väl kan initiera.

Stockholm och Linköping den 12 juli 2004

Olle Burell Evy Åberg