Kyrkomötet beslutar vid årets session att bidrag skall utgå årligen från om med år 2005 med ett belopp motsvarande 25 procent av prisbasbeloppet (år 2004 39 300 kronor) per mandat till alla nomineringsgrupper som i valet erhåller mandat i Kyrkomötet.

Motivering

I kyrkoordningens sjätte avdelning, Kyrkotillhörighet, inledningen, kan följande läsas:

Lagen om Svenska kyrkan och kyrkoordningen slår fast att kyrkan skall vila på demokratisk grund. Ett valsystem med olika nomineringsgrupper är en garanti för att detta krav uppfylls. I en folkkyrka är det viktigt med en god representativitet i de ledande organen. Om beslutsfattarna i kyrkan enbart hämtas från en inre krets stämmer det dåligt med folkkyrkotanken.

Förtroendevalda och övriga lekmän utgör ovärderliga resurser på församlings-, stifts- och nationell nivå. Svenska kyrkan har länge haft en representativ demokrati, det vill säga ett system där olika nomineringsgrupper beslutar vilka som skall företräda dem. Genom val avgör sedan de kyrkotillhöriga/medlemmarna i kyrkan sammansättningen av de beslutande församlingarna.

Vi moderater vill stimulera ett kraftigt ökat lekmannaengagemang. Svenska kyrkans karaktär av folkkyrka innebär också att så många som möjligt av dess medlemmar skall ges möjlighet att vara med och påverka verksamheten – en uppfattning som säkert delas av många.

Om vi framgent vill att Svenska kyrkan skall vara en folkkyrka, som är till för alla, måste också de olika nomineringsgrupperna ges de resurser som krävs för att kunna bedriva en aktiv kampanj i anslutning till de olika val som vart fjärde år förrättas. Detta arbete är en grannlaga uppgift som kräver resurser.

Vill vi att Svenska kyrkan skall vara en representativ folkkyrka måste också kyrkan vara beredd att stå på egna ben och fullt ut ta ansvar för kostnader för att de olika delarna i valverksamheten skall kunna bedrivas. Hittills har enskilda kandidater och de politiska partierna svarat för kostnaderna. Detta är otidsenligt. Vill vi ha en oberoende kyrka måste denna vara beredd att också fullt ut bära kostnader för val, inte endast de för valsedlarna.

I förarbetena till kyrkoordningen diskuterades hur nomineringsgruppernas arbete i val skulle finansieras. Där uttrycktes positiva tankar om att kyrkan skulle bära sina kostnader också för val. 1999 års kyrkomöte, som beslöt om den nya kyrkoordningen, hade emellertid vid denna tid en annan uppfattning och fattade därför inget beslut om hur nomineringsgruppernas valkostnader skulle bestridas.

Nu har ett val genomförts och vi står i begrepp att inom kort påbörja en ny valkampanj. Därmed börjar vi få erfarenhet av kostnadsutvecklingen för de kyrkliga valen. Mot bakgrund därav kan man dra slutsatsen att tiden nu är mogen för att på nytt fatta beslut om hur valkostnaderna skall bestridas.

Ett organisationsbidrag relaterat till antalet mandat som respektive nomineringsgrupper erhåller i val måste utgå.

För att slippa att vid varje tillfälle låta Kyrkomötet pröva bidragets storlek föreslås att detsamma relateras till prisbasbeloppet. Därmed har Kyrkomötet beslutat att bidraget automatiskt följer kostnadsutvecklingen i samhället.

Segeltorp och Uppsala den 5 juli 2004

Sven-Olof Karlsson Key Lundegård