1. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att till nästa kyrkomöte redovisa vilka bestående fördelar som åstadkommits genom de sammanslagningar av församlingar som hittills skett.

2. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att till nästa kyrkomöte redovisa framgångsrika projekt som aktiverats av medlemmar och församlingar.

3. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att till nästa kyrkomöte redovisa förslag till justeringar av kyrkoordningen som modifierar församlingskriteriets första punkt, så att pastorala skäl tillgodoses och möjliggör för aktiva församlingar att leva vidare.

Motivering

I vår kyrkoordning betonas församlingarna som de viktigaste delarna i vår kyrka. Jesus säger själv, att där några är församlade i hans namn, där är han mitt ibland oss. Just nu arbetar man i många stift med församlingssammanslagningar för att få färre församlingar. I en del stift har det redan skett stora förändringar.

Målsättningen att varje församling skall fira söndaglig gudstjänst är något naturligt för en församling, men detta har inte varit möjligt bakåt i tiden p.g.a avstånd och personal i glesbygder. Kyrkan har trots detta varit församlingens samlingspunkt. Medlemmarna har mött upp där när gudstjänst erbjudits.

Kyrkoherdens möjlighet idag att betro någon att predika och leda gudstjänst öppnar möjligheter att skapa regelbunden gudstjänst, där det finns aktiva i församlingen. Där detta fungerar samlas man till regelbunden gudstjänst och till högmässorna kommer prästen. Tyvärr utnyttjas inte den möjligheten i så stor utsträckning. Många menar att vi fått de anställdas kyrka. P.g.a detta hotas församlingars fortlevnad genom bortfall av ansvarstagande medlemmar.

Alla förändringar skall ge bättre förutsättningar för församlingarna. Därför bör stiftsstyrelser och domkapitel se till att så sker. Det finns skäl att undanta församlingar från indelningsändringar, även om de inte uppfyller det första kriteriet. Läronämnden har pekat på pastorala skäl. Man måste kunna peka på bestående fördelar innan man lägger ner en församling där medlemmarna vill leva vidare i sin församling. Ett domkapitel kan utnyttja möjligheten att besluta om undantag.

Under de sista 15 åren har vi i Kyrkomötet sysslat med kyrkans organisation. Mänskligt att döma ser det ut att fortsätta så genom det omfattande strukturförändringsarbetet.

Det är mycket hög tid att nu prioritera inre utveckling i vår svenska kyrka – så att Svenska kyrkan inte organiserar sig till döds.

Stiftens uppgift att främja församlingslivet genom utbildning, fortbildning och andra insatser måste komma i fokus. Det är även mycket angeläget att personalen under utbildningstiden får praktik i olika typer av församlingar. Stiftens främsta uppgift borde vara att stödja församlingar som har aktiva och ansvarstagande medlemmar, så att vi får allt fler levande församlingar.

Viskafors den 1 juli 2004

Evert Josefsson