Motion till Kyrkomötet
2004:12
av Per Ingvarsson
Ändringar i kyrkoordningen avseende kyndelsmässodagen, midsommardagen, Mikaelidagen, tacksägelsedagen och alla helgons dag
|
Kyrkomötet
Mot 2004:12
|
Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att ändra i kyrkoordningen 28 kap. 1 § Kyrkoåret avseende placeringen av vissa kyrkliga helgdagar enligt följande:
kyndelsmässodagen
|
den söndag som infaller vecka 5.
(Om denna söndag är fastlagssöndagen flyttas Kyndelsmässodagen till närmast föregående söndag)
|
midsommardagen
|
den lördag som infaller vecka 25
|
den helige Mikaels dag
|
den söndag som infaller vecka 39
|
tacksägelsedagen
|
den söndag som infaller vecka 41
|
alla helgons dag
|
den lördag som infaller vecka 44
|
Motivering
OBS! följande förslag påverkar inte i evangelieboken, utan bara kyrkoordningen 28 kap. där det regleras när de olika söndagarna och helgdagarna infaller under året.
I år 2004 så har några helger fallit ut lite konstigt och ologiskt. Kyndelsmässodagen inföll andra söndagen i feb (8 feb) i stället för den första helgen vilket är det vanligaste. Midsommarhelgen kom väldigt sent 2–3 veckor efter skolslut (i år v 26). Allhelgonahelgen infaller i år v 45 medan skolan har lov v 44.
Det är alltid svårt att se konsekvenserna av de beslut som man tar när man inte ser alla varianterna förrän de faller ut. Vad det gäller midsommarhelgen och allhelgonahelgen så inträffar detta (att det blir v 26 respektive v 45) vart 7:e skottår dvs. vart 28:e år och nästa gång blir då alltså inte förrän 2032 (och förra gången var 1976).
Därför kan man ju tycka att detta är så sällan så det behöver vi inte tänka på. Men just dessa gånger kommer det att kunna bli lite rörigt. Det går inte att korrigera genom att flytta firandet av midsommarhelgen och allhelgonahelgen till en dag innan, för då blir det ofta v 24 respektive v 43. Enklaste sättet är att helt enkelt bestämma vilken vecka man firar midsommar respektive allhelgona, då blir det bara riktigt tidigt (19 juni respektive 30 oktober) vart 28 år.
Vi går mer och mer över till att räkna veckor. Det gäller skolan, arbetsplatser, föräldrar som delar vårdnaden av barnen. Idag är därför många som är vana att räkna med veckor och mer vanligt kommer det att bli. Låt oss därför också använda detta enkla sätt när vi placerar ut några av helgerna under kyrkoåret.
Jag tänker i första hand på:
♦ midsommarhelgen
♦ allhelgonahelgen
en även på:
♦ kyndelsmässodagen
♦ mikaelidagen
♦ tacksägelsedagen
Midsommarhelgen och allhelgonahelgen
Midsommarhelgen
I år så inföll plötsligt midsommarhelgen i v 26. Detta händer vart 28:e år och ställer naturligtvis till det för alla som planerar sommaren efter veckor.
Plötsligt får vi två veckor (några skolor tre veckor) mellan skolslut och midsommar istället för en vecka. Skolan har alltid skollov vecka 25 t.o.m. vecka 33 (några skolor har fortfarande lov vecka 24 t.o.m. vecka 32).
Konfirmandlägren blir en vecka försenade och kolliderar i sin tur med industrisemestrarna.
Många har delat på sommaren på så sätt att hälften har semester vecka 26–29 och den andra hälften vecka 30–33 (t.ex. Landstinget i Östergötland). Semestern styckas då sönder av midsommarhelgen för väldigt många.
Föreslår därför att kyrkomötet beslutar att midsommardagen alltid firas den lördag som infaller vecka 25.
Allhelgonahelgen
I år så infaller den v 45, 6–7 november, detta händer också vart 28 år. Men skolan har lov som alltid v 44. Plötsligt har allhelgonalovet bara blivit ett höstlov. Låt oss därför fira allhelgonahelgen efter vecka istället för som nu första söndagen i november.
Föreslår därför att Kyrkomötet beslutar att alla helgons dag alltid firas den lördag som infaller vecka 44.
Kyndelsmässodagen, Mikaelidagen och tacksägelsedagen
Dessa dagar behöver inte ändras av samma anledning som de ovan nämnda, men även för dessa finns det skäl att gå över till den alltmer vedertagna veckoräkningen.
Kyndelsmässodagen
I år 2004 så inföll denna söndag den 8 februari (v 6). Jag tycker att detta känns långt fram i februari och många har säkert tillsammans med mig missat att den inte infaller som den brukar göra; första helgen i februari.
Mitt förslag är att kyndelsmässodagen alltid infaller söndagen i vecka 5, även när det blir före den 2 feb, utom de mycket få gånger fastlagssöndagen infaller denna söndag, då bör kyndelsmässodagen firas söndagen innan (som idag).
Mikaelidagen och tacksägelsedagen
Mikaelidagen vet man sällan när den infaller (jag vet att det alltid är söndagen efter den 29 sept men vet alla detta?). Enklare är att istället att låta denna helg alltid infalla i vecka 39.
Om vi då samtidigt låter tacksägelsedagen alltid infalla vecka 41 så får man också den konsekvensen att dessa två "stora" helger inte kommer veckan efter varandra och på så sätt kan firas fullt ut.
Nuvarande lydelse Förslag till ny lydelse
Avseende kyndelsmässodagen
den söndag som infaller under tiden den 2–8 februari.
(Om denna söndag är fastlagssöndagen flyttas kyndelsmässodagen till närmast föregående söndag)
|
den söndag som infaller vecka 5.
(Om denna söndag är fastlagssöndagen flyttas Kyndelsmässodagen till närmast föregående söndag)
|
Avseende midsommardagen
den lördag som infaller under tiden den 20–26 juni.
|
den lördag som infaller vecka 25.
|
Avseende den helige Mikaels dag
den söndag som infaller under tiden den 29 september den 5 oktober.
|
den söndag som infaller vecka 39.
|
Avseende tacksägelsedagen
andra söndagen i oktober.
|
den söndag som infaller vecka 41.
|
Avseende alla helgons dag
den lördag som infaller under tiden den 31 oktober den 6 november.
|
den lördag som infaller vecka 44.
|
Linköping Johannes Döparens dag, a.D. 2004
Per Ingvarsson