I detta betänkande behandlas motion 2004:75 vari i första hand föreslås att benämningen på dem som tillhör Svenska kyrkan skall ändras till medlemmar i alla offentliga handlingar och tilltal. Om detta förslag inte bifalls, föreslås att alla avdelningar på nationell nivå skall uppmanas att använda endast en och samma benämning av dem som tillhör Svenska kyrkan i offentliga handlingar och tilltal. Utskottet konstaterar att människor som är med i och hör till Svenska kyrkan har olika relationer till kyrkan. Det är då naturligt att olika begrepp kan och bör används när den relationen beskrivs. Utskottet föreslår att motion 2004:74 avslås och att Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen till känna det som utskottet anfört om benämningen på dem som hör till Svenska kyrkan.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2004:75 punkt 1

2. avslå motion 2004:75 punkt 2

3. ge Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört om benämningen på dem som hör till Svenska kyrkan.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2004:75 av Carina Etander Rimborg, Benämning av alla dem som tillhör Svenska kyrkan

1. Kyrkomötet beslutar att ändra benämningen på dem som tillhör Svenska kyrkan till medlemmar i alla offentliga handlingar och tilltal.

2. Kyrkomötet beslutar att om punkt ett i denna motion skulle bli avslagen, dvs. att kalla dem som tillhör Svenska kyrkan för medlemmar i alla offentliga handlingar och tilltal, ta konsekvenserna av detta och uppmana alla avdelningar på nationell nivå att använda endast en och samma benämning av dem som tillhör Svenska kyrkan i offentliga handlingar och tilltal.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 2004:4y är fogat till betänkandet som bilaga 1.

Andra utskott

Från Kyrkolivsutskottet har inhämtats ett yttrande Kl 2004:3y. Detta är fogat till betänkandet som bilaga 2.

Utskottet

Bakgrund

I betänkandet TU 2003:9 behandlade utskottet vid förra årets kyrkomöte motion 2003:41 av Bo Hanson och Staffan Holmgren vari föreslogs att Kyrkomötet skulle besluta ”att som sin mening ge Kyrkostyrelsen till känna att orden ’tillhörig’ och ’upptagen’ jämte avledningar på tillämpliga ställen bör ersättas med ’medlem’ och uppdrar åt Kyrkostyrelsen att lämna förslag om förändringar i kyrkoordningen i linje med denna önskan”.

I bakgrundsteckningen i betänkandet redovisades tidigare diskussioner om begreppen ”medlemskap” och ”tillhörighet”. Där noterades att ett avgörande ställningstagande beträffande terminologin gjordes av 1992 års kyrkomöte. Efter beslut av 1992 års kyrkomöte tillsattes den kyrkotillhörighetsberedning som lade fram det förslag till reglering av kyrkotillhörigheten som ledde till ändringar i kyrkolagen och som utgör grunden för bestämmelserna i kyrkoordningens kapitel 29 om kyrkotillhörighet.

I sina överväganden konstaterade utskottet att det finns en lång diskussion och tydliga överväganden som en bakgrund till att det i kyrkoordningen talas om att tillhöra Svenska kyrkan och att begreppet ”kyrkotillhörig” används på några ställen. Utskottet menade att begreppen ”tillhörig” eller ”kyrkotillhörig” kan uppfattas som en otymplig konstruktion och kan ha en opersonlig klang.

Vidare pekade utskottet på att det är vanligt inom de traditionella svenska frikyrkorna att tala om dels medlemmar och dels ”betjänade”. Utskottet ansåg att detta visar på svårigheten att entydigt använda ett medlemsbegrepp och att det också indikerar att med medlem avses ett i någon mening mer kvalificerat förhållande än att ”bara” vara med och räknas med.

Beträffande det direkta motionsförslaget pekade utskottet på att först de nya tillhörighetsreglerna i 1992 års kyrkolag, vilka trädde i kraft 1 januari 1996, och sedan kyrkoordningen under år 1998 var föremål för utredningsarbete och en omfattande remissbehandling. I detta inbjöds bl.a. alla församlingar att delta. Av församlingarna var det också närmare 80 procent som lämnade remissvar på kyrkoordningsförslaget. Att mot den bakgrunden och på grundval av enbart en motion besluta om en förändring av det slag motionärerna förespråkar fann utskottet inte vara möjligt.

Slutligen uttalade utskottet sin undran över att kyrkokansliet har övergått till att använda begreppet medlem trots den reglering som finns i kyrkoordningen.

Utskottet föreslog att motionen 2003:41 skulle avslås. Detta blev också Kyrkomötets beslut.

I Kyrkostyrelsens skrivelse 2004:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2005–2007 sägs följande om användningen i skrivelsen av begreppen ”tillhörig” och ”medlem”.

Ordet ”kyrkotillhörig” och böjningar av detta förekommer i kyrkoordningen i 10 kap. 19 §, 19 kap. 8 och 9 §§, 29 kap. 6–8 §§, 37 kap. 5 §, 42 kap. 1 och 2 §§, 44 kap. 2, 7, 9, 11 §§, 53 kap. 3 §, punkterna 2 och 21 i övergångsbestämmelserna, i rubrikerna till sjätte avdelningen och tjugonionde kapitlet samt i inledningstexterna till andra, åttonde och nionde avdelningarna. Härtill finns sammansättningarna ”kyrkotillhörigavgift” och ”kyrkotillhörigbidrag ” i 44 kap. 9 §.

I Kyrkostyrelsens beslut om (SvKB 2003:13) med närmare bestämmelser om kyrkobokföring i Svenska kyrkan används på några ställen begreppen ”tillhörighet” och ”tillhörighetsregister”. I det nya datasystemet för kyrkobokföringen och den handbok som utarbetats används de begrepp som nu finns i kyrkoordningen. Detta gäller också blanketter av olika slag som används inom kyrkobokföringen.

Överväganden

Läronämnden anger i sitt yttrande att såväl ordet ”tillhörig” som ordet ”medlem” kan motiveras bibliskt och teologiskt. Kyrkolivsutskottet säger i sitt yttrande att utskottet delar Läronämndens ställningstagande att båda uttrycken kan användas och noterar samtidigt att ”dessa båda näraliggande ord inte var för sig helt uttrycker vad tillhörigheten till Svenska kyrkan innebär”. Utskottet menar i sitt yttrande att två olika uttryck behövs för göra tydligare vad Svenska kyrkan avser.

Tillsyns– och uppdragsutskottet har vid sina överväganden kommit till samma slutsats som Kyrkolivsutskottet. I bakgrundstexten har redovisats Tillsyns- och uppdragsutskottets överväganden vid förra årets kyrkomöte. Fortfarande gäller att det är mycket angeläget att kyrkan inte ses som en sammanslutning av likasinnade. Det får inte ställas krav på eller uppfattas som att det finns krav på viss medlemsaktivitet för att få vara med och räknas med helt och fullt. Som utskottet förra året anförde finns risker med en genomgående användning av (enbart) medlemsbegreppet utifrån dess associationer till en förening bildad för att ta tillvara vissa gemensamma intressen. Samtidigt är den bibliska grunden för detta begrepp kopplat till bilden av kyrkan som Kristi kropp påtaglig.

Det är uppenbart att begreppet ”medlem” används frekvent runt om i Svenska kyrkan. Hur språket utvecklas och används och vilka associationer olika ord ger är självfallet inget som styrs genom kyrkomötesbeslut. Det gäller dock att på ett medvetet sätt förhålla sig till detta.

I linje med vad Kyrkolivsutskottet framhållit menar Tillsyns- och uppdragsutskottet att det finns en fruktbärande spänningsfält mellan orden ”tillhörig” och ”medlem”. I inledningstexten till kyrkoordningens sjätte avdelning om kyrkotillhörighet sägs att ”kyrkan har rum för alla, för den sökande och tvivlande likaväl som för den trosvisse, för den som har hunnit kortare likaväl som den som hunnit längre på trons väg”. De människor som är med i och hör till Svenska kyrkan har olika relationer till kyrkan. Det är då naturligt att olika begrepp kan och bör används när den relationen beskrivs. För att ge utrymme för mångfalden kan det behövas även andra begrepp än de som nu främst diskuteras.

När utskottet på detta sätt pläderar för att det inte behövs någon entydig likriktning i begreppsanvändningen kvarstår ändå att det förhållandet att terminologin i kyrkoordningen är resultatet av en lång process och avser att ge uttryck för något som är grundläggande för kyrkans självförståelse. Även om det i dagligt tal och i andra sammanhang används och finns skäl för att använda andra begrepp än de som återfinns i kyrkoordningen finns det inte enligt utskottets mening någon anledning att på denna punkt ändra kyrkoordningen.

Mot bakgrund av det som utskottet här anfört föreslår utskottet att motion 2004:75 avslås. Utskottet menar att det samtidigt är av värde att det som utskottet anfört inte endast är motiv för ett avslagsyrkande. Det bör även kunna tydliggöra att Kyrkomötet bejakar att flera ord och begrepp behöver användas för att utrycka vad det innebär att höra till kyrkan. Mot den bakgrunden bör det som utskottet här anfört ges Kyrkostyrelsen till känna. Avsikten är inte att detta tillkännagivande skall leda till andra åtgärder än att det klargörs, att det som Kyrkostyrelsen själv skrivit om användningen av begreppen ”tillhörig” och ”medlem” bejakas av Kyrkomötet.

Uppsala den 16 september 2004

På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar

Erna Arhag

Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Sten Bergström, Sten Elmberg, Lisbeth Göransson, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck och Åke Blomqvist.

Biskoparna Christina Odenberg och Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.

Reservation av Carina Etander Rimborg

Jag anser att förslaget till kyrkomötesbeslut borde ha följande lydelse.

Kyrkomötet beslutar att bifalla motion 2004:75.

Reservation av Marianne Kronbäck

Jag anser att förslaget till kyrkomötesbeslut borde ha följande lydelse.

Kyrkomötet beslutar att

1. bifalla motion 2004:75 punkt 1.

2. avslå motion 2004:75 punkt 2.

Läronämnden menar – liksom i tidigare yttrande (2003:9y) – att såväl ordet ”tillhörig” som ordet ”medlem” kan motiveras bibliskt och teologiskt. Därför kan båda begreppen användas. Ords innebörder är emellertid aldrig statiska och valet av ord måste ständigt omprövas. Ordet ”tillhörig”, som ursprungligen ville uttrycka kyrkans öppenhet och låga trösklar, kan numera föra tankarna till ett ägar- och beroendeförhållande. Delaktighet kan kanske därför i dag uttryckas bättre genom användandet av ordet ”medlem”.

Uppsala den 31 augusti 2004

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg*, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén*, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson, Ann-Catrin Jarl, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.

Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2004:75 om benämning av dem som tillhör Svenska kyrkan.

I motion 2004:75 tar motionären upp frågan om den som tillhör Svenska kyrkan skall kallas medlem eller tillhörig.

Läronämnden har i sitt yttrande över motionen anfört att uttrycket ”tillhörig” kan föra tanken till ett ägar- och beroendeförhållande. Båda begreppen – tillhörig och medlem – kan motiveras bibliskt och teologiskt. Därför menar Läronämnden att båda uttrycken kan användas.

Utskottet har i Kyrkostyrelsens skrivelse 2004:1 i en not på sidan 3 funnit ytterligare värdefull information som utskottet vill framhålla. I sammanskrivningar som exempelvis församlingsmedlem används företrädesvis uttrycket ”medlem” medan benämningen ”tillhörig” normalt används fristående. Kyrkostyrelsen har i sitt ordval strävat efter att följa de intentioner som Kyrkomötet givit uttryck för samtidigt som språket skall vara lättillgängligt även för dem som normalt inte läser Kyrkomötets skrivelser.

Utskottet önskar lyfta fram den långa process som ligger bakom användningen av benämningen ”tillhörig” för att undvika tanken på ett medlemskap liknande det i en förening. Samtidigt är utskottet medvetet om den språkliga utveckling som ägt rum och där uttrycket ”tillhörig” kan uppfattas som ett uttryck för ägande och beroende. I detta perspektiv uttrycker benämningen ”medlem” mer av frivillighet och medinflytande.

Utskottet delar Läronämndens ställningstagande att båda uttrycken kan användas. Utskottet menar att dessa båda näraliggande ord inte var för sig helt uttrycker vad tillhörigheten till Svenska kyrkan innebär. Användningen av två olika uttryck behövs för att i skilda sammanhang göra tydligare vad Svenska kyrkan avser.

Uppsala den 15 september 2004

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.