I detta betänkande behandlas två motioner som rör utbildning till kyrkliga tjänster. I motion 2004:15 finns förslag som syftar till att inget kön skall få mer än 60 procent av utbildningsplatserna vid antagning till utbildning av församlingspedagoger och präster. Utskottet ser inga skäl för åtgärder av det slag som föreslås i motionen och anser därför att motionen bör avslås. I motion 2004:67 föreslås att Kyrkostyrelsen skall utarbeta riktlinjer för ersättningsnivåerna under praktiktiden för blivande präster och diakoner. Utskottet redovisar den rekommendation beträffande ersättning under praktiken som nyligen beslutats av Församlingsförbundets styrelse och föreslår att motionen avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2004:15.

2. avslå motion 2004:67.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2004:15 av Per Ingvarsson, Tjänster i kyrkan

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att beakta frågan om könskvotering när det gäller antagningsförfarande till prästutbildningen (avser sista året på prästutbildningen) och församlingspedagogutbildningen, så att inget kön får mer än 60 procent av utbildningsplatserna.

Motion 2004:67 av Britta Olinder och Eric Muhl, Riktlinjer för praktiklöner till blivande präster och diakoner

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utarbeta riktlinjer för ersättningsnivåerna under praktiktiden för blivande präster och diakoner.

Utskottet

Bakgrund

Könsfördelningen bland vissa kyrkligt anställda

I Kyrkostyrelsens skrivelse (KsSkr 2004:6) Jämställdheten i Svenska kyrkan finns uppgifter om könsfördelning bland bl.a. anställda i Svenska kyrkan. Där framgår att av antalet pastorsadjunkter, alltså nyutbildade präster, år 2002 var 61 procent kvinnor och 39 procent män. År 1999 var motsvarande fördelning 55 procent kvinnor och 45 procent män. Ser man till det totala antalet anställda präster var det 66 procent män och 34 procent kvinnor år 2002 och tre år tidigare 69 procent män och 31 procent kvinnor. Övervikten kvinnor bland de nyutbildade prästerna har alltså medfört att andelen kvinnor blivit något större i prästkåren som helhet under den redovisade treårsperioden. År 2004 gick sammanlagt 147 personer på pastoral profilutbildning, 96 (65 %) kvinnor och 51 (35 %) män.

Ser man på församlingspedagogerna är det svårare att göra en jämförelse över tiden på samma sätt som ifråga om prästerna eftersom det skett förändringar beträffande tjänsterna. År 2002 var andelen kvinnor bland de heltidsanställda församlingspedagogerna 77 procent och bland de deltidsanställda hela 91 procent. Det var i stort sett samma andel kvinnor bland församlingsassistenterna år 1998 medan könsfördelningen då var något jämnare bland församlingssekreterare med 71 procent kvinnor och 29 procent män. Läsåret 2004-2005 är det bara Jämshög som har en ny kurs för församlingspedagoger. Den har blivit möjlig genom att man erbjudit kursen både som hel- och halvfart. Där går 6 studerande på helfartkursen varav 5 kvinnor och 1 man. På halvfarten går 9 studerande varav 8 kvinnor och 1 man.

Inom en annan grupp med en kyrklig profilutbildning nämligen diakonerna var andelen kvinnor 86 procent bland de heltidsanställda år 2002 och 88 procent år 1998. Bland de sammantaget 60 personer som påbörjat den karitativa profilutbildningen hösten 2004 är det 55 kvinnor och 5 män.

Praktiklöner

2002 års kyrkomöte beslutade med bifall till motion 2000:55 av biskop Lars Eckerdal m.fl. att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att vidta åtgärder så att de fyra profilerna i Svenska kyrkan behandlas lika då det gäller praktiklön. Med anledning av samma motion uppdrog Kyrkomötet åt Kyrkostyrelsen att återkomma i ärendet avseende finansiering av praktiklön med ett berett förslag. Kyrkostyrelsen redovisade slutligt sin hantering av Kyrkomötets beslut i skrivelsen 2002:3 Redogörelse för Kyrkostyrelsens behandling av Kyrkomötets ärenden. Kyrkostyrelsen uppdrog åt Nämnden för kyrkolivets utveckling att göra den utredning som behövdes för att Kyrkostyrelsen skall kunna ta ställning till frågan om finansieringen av praktiklön bör vara ett nationellt åtagande och göra bedömningar av olika tänkbara kostnadsnivåer. Nämnden överlämnade i mars 2002 sin utredning till Kyrkostyrelsen. Utredningen visade att införande av praktiklön lika för alla fyra profilerna och på en relativt låg nivå skulle fordra minst sju miljoner kronor i ny finansiering. Nämnden bedömde att det borde vara stiftens ansvar att svara för dessa kostnader. Skälen var följande.

Kyrkostyrelsen delade nämndens bedömningar. Kyrkostyrelsen angav vidare att den hade inhämtat att nämnden tagit upp frågan om finansiering på stiftsnivå av en praktiklön lika för alla vid överläggningar med Svenska kyrkans församlingsförbund. Församlingsförbundet åtog sig att arbeta vidare med frågan. Avsikten var att frågan skall lösas inom ramen för avtal.

Församlingsförbundets styrelse har den 23 juni 2004 i avvaktan på fortsatta förhandlingar med de fackliga organisationerna fastställt en rekommendation om ersättning för förpraktik inom trossamfundet Svenska kyrkan som gäller från och med den 1 juni 2004.

I en inom Församlingsförbundets kansli upprättad PM som utgjorde bakgrund till beslutet redovisas att Nämnden för kyrkolivets utveckling i överläggning med kansliet framhållit vikten av att lika praktiklön införs för blivande präster, diakoner och pedagoger. Vidare anges att kansliet sedan år 2002 fört förhandlingar om detta med fackliga organisationer i avsikt att frågan skulle lösas inom ramen för ett kollektivavtal. Kansliets utgångspunkt var att det skulle ske en koppling till CSN:s låne- och bidragsnivå och att ersättningen inte skulle överstiga den lägsta lönen enligt Kyrkans avtal. Enligt vad som uppges i promemorian har yrkandena från de fackliga organisationerna varit på en betydligt högre nivå. ”Efter en lång tids församlingsverksamhet har parterna tyvärr inte nått samsyn på en sådan ersättningsnivå som Församlingsförbundet kan ta ansvar för. Inte minst med tanke på att i övriga utbildningar då praktik ingår, utgår endast studiemedel.”

Överväganden

Rekrytering för utbildning till kyrkliga tjänster av olika slag hör till de avgörande framtidsfrågorna. Primärt sker rekryteringen till uppdrag och tjänster i församlingarna. När kvinnor och män kallas till tjänst i kyrkan har stiften som en viktig uppgift att på olika sätt främja rekryteringen. Även den nationella nivån behöver ge sitt stöd till arbetet med rekryteringsfrågor.

De svårigheter utskottet ser, gäller hur vi över huvud taget skall få ett tillräckligt antal ungdomar som söker sig till de kyrkliga utbildningarna. Under kyrkans historia har det nästan enbart varit män som haft tjänster inom kyrkan. Detta har inte medfört krav på någon kvotering. Sett i det perspektivet och med hänsyn till rekryteringsläget som helhet finner utskottet det märkligt att det nu framkommer krav på könskvotering med motiveringen att andelen kvinnor skulle bli för stor. I praktiken medför ett genomförande av förslaget i motion 2004:15 att sökande till kyrkliga utbildningar skulle avvisas trots att de är kvalificerade och trots att inte alla utbildningsplatser kan fyllas.

En kraftsamling behövs för att ett tillräckligt antal ungdomar av båda könen skall se Svenska kyrkan som en möjlig framtida arbetsplats. Det som krävs är positiva åtgärder av olika slag. Utskottet ser ingen som helst anledning till åtgärder av det slag som föreslås i motion 2004:15 och föreslår därför att motionen avslås.

Beträffande frågan om praktiklöner konstaterar utskottet att den rekommendation som givits av Församlingsförbundets styrelse i början av sommaren 2004 innebär en lösning på det problem som tas upp i motion 2004:67. Utskottet räknar med att frågor om synen på praktikperioder finns med i det pågående arbetet med en översyn av de kyrkliga utbildningarna. Detta kan i sin tur komma att bli av betydelse för hur man hanterar frågor om den ekonomiska ersättningen. Utskottet finner inga skäl för att Kyrkomötet nu skall ta något initiativ av det slag som föreslås i motion 2004:67. Principiellt är det också viktigt att hålla fast vid den kompetensfördelning som finns mellan Svenska kyrkan på nationell nivå och Församlingsförbundet. Den innebär bl.a. att det är Församlingsförbundet i dess egenskap av arbetsgivarorganisation som hanterar övergripande frågor om ekonomisk ersättning och lön för dem som på olika sätt är anställda i församlingar och stift.

Mot bakgrund av det som här anförts föreslår utskottet att Kyrkomötet avslår motion 2004:67.

Uppsala den 16 september 2004

På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar

Erna Arhag

Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Sten Bergström, Stina Eliasson, Lisbeth Göransson, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck och Åke Blomqvist.

Biskoparna Christina Odenberg och Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.