I detta betänkande behandlas Kyrkostyrelsens skrivelse (KsSkr 2004:5) Förhandlingsordning för fastställande av löner för präster samt motion 2004:43, där det föreslås dels att Kyrkostyrelsens förslag i skrivelsen skall avslås, dels att Kyrkomötet skall prolongera nu gällande förhållanden vad gäller förhandlingsordning för fastställande av löner för präster, och motion 2004:79, där det föreslås att Kyrkomötet skall uttala att frågan om vilken förhandlingsordning som skall gälla för kyrkligt anställda får övervägas av Församlingsförbundet, dock så att lönesättning för kyrkoherdar sker av Församlingsförbundet på stiftsnivå med yttranderätt för domkapitlet.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. med bifall till förslaget i Kyrkostyrelsens skrivelse (KsSkr 2004:5) uttala att frågan

om vilken förhandlingsordning som skall gälla för kyrkligt anställda, inklusive präs-

ter, får övervägas av Församlingsförbundet.

2. avslå motionen 2004:43, punkt 1.

3. avslå motionen 2004:43, punkt 2.

4. avslå motionen 2004:79.

Redogörelse för ärendet

Skrivelsen

Kyrkostyrelsens skrivelse 2004:5 Förhandlingsordning för fastställande av löner för präster

Kyrkomötet uttalar att frågan om vilken förhandlingsordning som skall gälla för kyrkligt anställda, inklusive präster, får övervägas av Församlingsförbundet.

Motionerna

Motion 2004:43 av Börje Henriksson, Förhandlingsordning för fastställande av löner för präster

1. Kyrkomötet beslutar att avslå Kyrkostyrelsens förslag i KsSkr:2004:5, att frågan om vilken förhandlingsordning som skall gälla för kyrkligt anställda får övervägas av Församlingsförbundet.

2. Kyrkomötet beslutar att prolongera nu gällande förhållanden vad gäller förhandlingsordning för fastställande av löner för präster.

Motion 2004:79 av Tomas Forsner, Förhandlingsordning för kyrkoherdelöner

Kyrkomötet beslutar att uttala att frågan om vilken förhandlingsordning som skall gälla för kyrkligt anställda får övervägas av Församlingsförbundet, dock så att lönesättning för kyrkoherdar sker av Församlingsförbundet på stiftsnivå med yttranderätt för domkapitlet.

Utskottet

Bakgrund

Det finns en mycket omfattande beskrivning av bakgrunden i skrivelsen (KsSkr 2004:5) till vilken härmed hänvisas. Denna bakgrundsteckning innehåller bland annat följande punkter:

- Det som kallades ”prästpaketet” och som fanns med i Svenska kyrkans Centralstyrelses skrivelse Kyrkoordning för Svenska kyrkan (CsSkr 1999:3). Prästpaketet innebar bl. a. att Svenska kyrkans församlingsförbund skulle företräda alla församlingar, samfälligheter och stift samt den rikskyrkliga organisationen i frågor om kollektivavtal med löneförhandlingar för präster på stiftsnivå och yttranderätt för domkapitlet. Prästpaketet sågs som en förutsättning för prästernas lokala anställningar. Kyrkomötet anslöt sig till prästpaketet i sitt beslut om kyrkoordningen.

- Förhandlingsordning avseende lönesättning av präster. En reglering av förhandlingsordningen finns i Kyrkans avtal 01 som gäller t.o.m. 31 mars 2005. Där anges i 8 § att stiftsförbund inom Svenska kyrkans Församlingsförbund utgör lokal arbetsgivarepart för präster vid löneöversyn och vid nyanställning. För övriga kategorier anställda är det den lokala arbetsgivaren som är arbetsgivarepart. Den lokala arbetsgivaren kan dock uppdra åt stiftsförbund inom Församlingsförbundet att genomföra förhandlingar även för övrig personal.

- I Arbetsdomstolens dom AD 9/03 prövades om en enskild präst hade rätt att förhandla sin lön direkt med arbetsgivaren. AD konstaterade att det handlat om att enskild präst kommit överens med arbetsgivaren, även om fackliga förtroendemän i viss utsträckning biträtt de enskilda arbetsgivarna. Kollektivavtalet, 8 §, anger att stiftsförbundet skall vara part endast vid löneöversyn och nyanställning. Det hindrar inte att överenskommelse om lön träffas mellan enskild präst och dennes arbetsgivare. Domstolen fann att Församlingsförbundet inte visat att det förekommit något brott mot kollektivavtalet och Församlingsförbundets yrkande om skadestånd avslogs.

- Frågorna kring Församlingsförbundet och förhandlingsordningen behandlades vid 2002 års kyrkomöte. I motioner hade hemställts om åtgärder för att få till stånd lokala förhandlingar beträffande prästernas löner. I betänkandet Vissa frågor om löneförhandlingar m.m. för kyrkligt anställda (TU 2002:1) hänvisades till beslut vid 2001 års kyrkomöte om att det skulle göras en utvärdering av nuvarande förhandlingsordning innan någon förändring kunde övervägas. Utvärderingen skulle ske genom en enkät riktad till samtliga församlingar, samfälligheter och stiftsförbund.

- Församlingsförbundet skickade hösten 2002 ut en enkät om stiftsförbundens uppdrag att lönesätta präster. Frågan som ställdes var: ”Vill ni ha kvar nuvarande ordning för lönesättning av präster via stiftsförbunden?”. Enkäten skickades till de 865 lokala arbetsgivarna, de 15 stiftsförbunden och de 13 stiftsstyrelserna. Sammanställningen av svaren visade att de små enheterna i störst utsträckning ville ha kvar det nuvarande systemet och att främst de större hade uttalat sig för en förändring.

Kyrkostyrelsen har nu i skrivelsen (KsSkr 2004:5) bedömt att det bör ankomma på Församlingsförbundet att mot bakgrund av utfallet av enkäten agera i förhållande till de egna medlemmarna. Det finns skäl som talar för att Kyrkomötet skall uttala att det lämnas fritt för Församlingsförbundet att överväga vilken förhandlingsordning som bör gälla utan att Kyrkomötet tar ställning till frågan om det bör bli lokala förhandlingar av samma slag för alla grupper av kyrkligt anställda eller om dagens ordning bör bibehållas. De flesta remissinstanserna stöder också denna linje. Detta skulle innebära att Kyrkomötet inte längre vidhåller de uttalanden som 1999 års kyrkomöte gjorde genom att ansluta sig till det som framfördes i fråga om förhandlingsordningen i Centralstyrelsens skrivelse 1999:3. Förhandlingsordningen får såvitt gäller arbetsgivarens hållning helt bestämmas inom Församlingsförbundet vars demokratiskt uppbyggda organisation vilar på representation från medlemmarna – församlingar, samfälligheter, stift och Svenska kyrkan på nationell nivå.

Överväganden

Tillsyns- och uppdragsutskottet konstaterar att det vuxit fram ett ifrågasättande av den nuvarande förhandlingsordningen för lönesättning av präster. Utskottet menar att det finns goda skäl för att, såsom Kyrkostyrelsen föreslår, låta Församlingsförbundet överväga vilken förhandlingsordning som skall gälla för alla kyrkligt anställda. I debatten har, liksom i motion 2004:79, som alternativ framförts att lönesättningen för kyrkoherdar även fortsättningsvis skulle ske på stiftsnivå med yttranderätt för domkapitlen. Utskottet kan ha viss förståelse för ett sådant synsätt. Utskottet finner dock inte skäl att förespråka en sådan ordning utan biträder Kyrkostyrelsens förslag.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört föreslås att motionerna 2004:43 och 2004:79 avslås.

Uppsala den 16 september 2004

På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar

Erna Arhag

Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Sten Bergström, Stina Eliasson, Lisbeth Göranson, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck och Åke Blomqvist.

Biskop Anders Wejryd och biskop Christina Odenberg har deltagit i utskottets överläggning.

Reservation

av Sten Bergström

Härmed reserverar jag mig mot utskottets ställningstagande att avslå Börje Henrikssons motion 2004:43, Förhandlingsordning för fastställande av löner för präster. Jag menar att Kyrkomötet bör avslå Kyrkostyrelsens förslag i KsSkr 2004:5 att frågan om vilken förhandlingsordning som skall gälla för präster för såvitt gäller arbetsgivarens hållning helt bestämmes inom Församlingsförbundet. I stället bör Kyrkomötet besluta att prolongera nu gällande ordning.

I KsSkr 2004:5 hävdas att det från Församlingsförbundets sida finns en önskan att inte längre vara bundet av det som sades vid 1999 års Kyrkomöte om ordningen för fastställande av prästernas löner. Denna önskan hade framkommit vid en överläggning mellan Kyrkostyrelsens arbetsutskott och Förbundsstyrelsens arbetsutskott. Jämför man detta med att elva av fjorton stiftsförbund ville bevara den nuvarande ordningen, förefaller Förbundsstyrelsens arbetsutskotts åsikt knappast vara representativ för Församlingsförbundet i sin helhet, och är därmed av ringa värde som grund för ett ställningstagande.

Av KsSkr 2004:5 framgår att Kyrkostyrelsens förslag främst baseras på att Församlingsförbundet har en demokratiskt uppbyggd organisation, vilande på representation av församlingar, samfälligheter, stift och Svenska kyrkan på nationell nivå. Uppenbarligen är Kyrkostyrelsen inte medveten om att en utredning pågår inom Församlingsförbundet rörande avskaffandet av den demokratiska organisationen på just församlings-, samfällighets- och stiftsnivå. Om Församlingsförbundets demokratiskt uppbyggda organisation reduceras till att omfatta endast den nationella nivån, bortfaller således själva grunden för Kyrkostyrelsens ställningstagande.

Kyrkostyrelsen och Kyrkomötet bör fortsätta att själva bära ansvaret för 1999 års ordning och inte lägga över detta på Församlingsförbundet, speciellt inte så länge förbundets demokratiska organisation ligger i stöpsleven.

Sten Bergström