I detta betänkande behandlas två motioner som rör biskopsval. Den ena motionen gäller diakonernas rösträtt vid biskopsval medan den andra avser sättet att utse biskopar. Utskottet föreslår att motionerna avslås eftersom de i motionerna aktualiserade frågorna redan är föremål för utredning.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2004:29.

2. avslå motion 2004:47.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2004:29 av Sven Håkansson m.fl., Diakoners rösträtt vid biskopsval

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda frågan om diakoners rösträtt vid biskopsval och lägga förslag i ärendet till Kyrkomötet.

Motion 2004:47 av Ingrid Emanuelson och Sven-E. Kragh, Biskopsval

Kyrkomötet beslutar uppdra till Kyrkostyrelsen att lägga fram förslag till ändring i kyrkoordningen som innebär att biskopsval skall ske i två steg: genom nominering av kvinnliga och manliga kandidater på stiftsnivå och val genom särskilt utsedda elektorer till lika delar representerade av förtroendevalda och präster/diakoner samt att Kyrkostyrelsen av de tre som fått flest röster på stiftsnivå utser biskop.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motion 2004:29 i sitt yttrande Ln2004:10y om diakoners möjlighet att få deltaga i biskopsval. Läronämndens yttrande fogas till detta betänkande, bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Diakonernas rösträtt vid biskopsval

Diakonatet kom i och med kyrkoordningen att bli ett reglerat uppdrag inom kyrkans vigningstjänst. I sin ämbetsutövning är diakonen underställd biskopen och domkapitlet. Diakonen kan utses till ledamot av domkapitlet och utses då enligt 9 kap 10 § kyrkoordningen av prästerna och diakonerna i stiftet. Däremot saknar diakonerna rösträtt vid val av biskop eller ärkebiskop. Enligt 8 kap 13 § kyrkoordningen har domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter, de som är anställda som präster i stiftet eller i någon av dess församlingar samt särskilt utsedda elektorer rösträtt vid biskopsval. Vid val av ärkebiskop har enligt 14 § ledamöterna i samtliga domkapitel och stiftsstyrelser, präster anställda i Uppsala stift eller dess församlingar samt elektorer utsedda för Uppsala stift rösträtt.

Diakonatet var mycket omdebatterat under utredningsarbetet och vid Kyrkomötets behandling av kyrkoordningsförslaget. I sin skrivelse till 1999 års kyrkomöte med förslag till kyrkoordning föreslog Centralstyrelsen till skillnad från Nivåutredningen att diakonerna skulle ha rösträtt vid biskopsval (CsSkr sid. 2–125f). Andra kyrkolagsutskottet förordade dock att diakonerna inte skulle ha rösträtt (2KL 1999:1 sid. 71 och 109), vilket även blev Kyrkomötets beslut.

Frågan om diakonernas rösträtt vid biskopsval har behandlats både vid 2002 och 2003 års kyrkomöten. 2002 års kyrkomöte avslog på Organisationsutskottets förslag i betänkande O 2002:5 tre motioner. Som motivering för sitt förslag om avslag anförde Organisationsutskottet bl.a. att frågan är för tidigt väckt och att om diakonerna skulle ges rösträtt föreligger ökad risk för att det blir en obalans mellan antalet röstande och en snedfördelning enär diakonbefattningarna inte är jämt fördelade.

Även vid 2003 års kyrkomöte avslogs en motion som syftade till att ge diakonerna rösträtt. Som motivering för sitt förslag om avslag anförde Organisationsutskottet att diakonernas rösträtt vid biskopsval kommer i enlighet med de av Kyrkostyrelsen beslutade direktiven för utredningen om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan att behandlas av denna utredning.

Kyrkostyrelsen har tillsatt utredningen som fått i uppdrag att utifrån de av Kyrkostyrelsen den 18 september 2003 beslutade direktiven Demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan bl.a. utreda diakonernas rösträtt vid biskopsval. Utredningens arbete är indelat i två etapper. Diakonernas rösträtt vid biskopsval ingår i den andra etappen. Den första etappen skall vara klar till årskiftet 2004/05. Det är ännu inte fastställt när konkreta förslag i den andra etappen skall läggas fram.

Hur biskopar utses

En biskop utses enligt 8 kap. 7 § kyrkoordningen genom ett val i stiftet. Valet skall föregås av ett provval för nominering av kandidater. Stiftsstyrelsen ansvarar för genomförandet av provvalet och valet.

Före relationsändringen tillsattes biskoparna av regeringen som också hade att förordna om biskopsval när en biskopstjänst blev ledig. Regeringen utnämnde vid tjänstetillsättningen en av tre kandidater som kyrkan föreslagit i särskild ordning. Denna modell brukar kallas presentationsval.

Hur biskopar skulle utses diskuterades mycket under utredningsarbetet och vid kyrkoordningsförslagets behandling i Kyrkomötet. I sin skrivelse till 1999 års kyrkomöte med förslag till kyrkoordning (CsSkr 1999:3 sid. 122 ff.) förordade Centralstyrelsen till skillnad från nivåutredningen att biskopar även i fortsättningen skall tillsättas genom presentationsval med Kyrkostyrelsen som utnämnande organ. Skälen för detta var enligt Centralstyrelsen främst att ett sådant val ansågs bäst ge uttryck för att biskopen har uppgifter som inte bara rör det enskilda stiftet utan kyrkan som helhet och att det gav möjlighet för det utnämnande organet att se till att biskopskollegiet blev allsidigt sammansatt.

Andra kyrkolagsutskottet konstaterade (2KL 1999:1 sid. 108 f.) att både ett avgörande val och ett presentationsval var en fullt möjlig modell för biskopsvalen, men ansåg att stiftets inflytande över vem som skall bli biskop borde väga mycket tungt. Samtidigt behövdes enligt utskottet garantier för att den biskop som valdes var beredd att till präster viga både kvinnor och män så att man genom valet inte hamnade i den situationen att den som stiftet valt inte skulle kunna vigas av ärkebiskopen. Utskottet föreslog därför att det avgörande valet skulle föregås av ett provval som innefattade en officiell nominering av kandidater och att Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar – innan biskopsvalet därefter genomfördes – skulle pröva behörigheten hos dem som hade fått en viss andel röster i provvalet. Det slutliga valet skulle endast omfatta de kandidater som Ansvarsnämnden hade behörigförklarat. Kyrkomötet beslutade i enlighet med andra kyrkolagsutskottets förslag.

Frågan om sättet att utse biskop behandlades vid 2003 års kyrkomöte, varvid Kyrkomötet på Organisationsutskottets förslag i betänkande O 2003:5 avslog en motion. Som motivering anförde utskottet att sättet att utse biskop kommer i enlighet med de av Kyrkostyrelsen beslutade direktiven för utredningen om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan att behandlas av denna utredning.

Kyrkostyrelsen har tillsatt utredningen som fått i uppdrag att utifrån de av Kyrkostyrelsen den 18 september 2003 beslutade direktiven Demokrat och delaktighet i Svenska kyrkan bl.a. utreda sättet att utse biskopar. Utredningens arbete är indelat i två etapper. Sättet att utse biskopar ingår i den andra etappen. Den första skall vara klar till årskiftet 2004/05. Det är ännu inte fastställt när konkreta förslag i den andra etappen skall läggas fram.

Överväganden

Utskottet konstaterar i likhet med föregående års kyrkomöte att de nu aktualiserade frågorna om diakonernas möjlighet att få deltaga i biskopsval och sättet att utse biskopar kommer att behandlas av utredningen Demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. Med anledning härav föreslår utskottet att motionerna avslås.

Uppsala den 16 september 2004

På Organisationsutskottets vägnar

Evert Josefsson

Närvarande:  Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Wernersson, Lars Öhlén, Torgny Larsson, Hans G Erikson, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Maj-Vis Hultén, Ulla Rickardsson, Tomas Forsner, Per Lindberg, Stefan Landmark och Susann Torgerson.

Biskop Hans Stiglund och biskop Tony Guldbrandzén har deltagit i utskottets överläggning.

Läronämnden hänvisar till sina tidigare yttranden Ln 2002:5y och Ln 2003:6y.

I Läronämndens yttrande 2002:5y om diakoners medverkan vid val anförs:

I Läronämndens yttrande Ln 2003:6y om diakoners deltagande i biskopsval och rätt att utföra kyrkliga handlingar anges:

varpå det ovannämnda yttrandet citeras.

Uppsala den 31 augusti 2004

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg*, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén*, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson, Ann-Catrin Jarl, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.