I detta betänkande behandlas sex motioner som gäller val inom Svenska kyrkan. I motion 2004:21 föreslås att valnämnderna skall biträda nomenringsgrupperna med att lägga ut deras valsedlar vid val till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. Med hänvisning till att detta är reglerat i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om de direkta valen föreslår utskottet att motionen avslås. Med anledning av motion 2004:23 föreslår utskottet att Kyrkomötet skall besluta om en sådan ändring att gränsen för när personröster skall få genomslag vid lokala val att det skall krävas minst 5 % av nomineringsgruppens röstetal, dock lägst 20 röster. I motion 2004:36 finns förslag till ändrade valbarhetsbestämmelser vid indirekta val. Med hänvisning bl.a. till att de föreslagna bestämmelserna enbart gäller indirekt valda kyrkoråd föreslår utskottet att motionen avslås. En reservation har lämnats till betänkandet beträffande förslaget avseende motion 2004:36. I motion 2004:46 finns förslag om att Kyrkostyrelsen skall få i uppdrag att utarbeta förslag om indirekta val till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. I motion 2004:48 föreslås att valbarheten till Kyrkomötet skall vara inskränkt till valkretsen. De båda sistnämnda motionerna föreslår utskottet, med hänvisning till det pågående utredningsarbetet om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan, skall avslås. I motion 2004:49 föreslås att det skall bli möjligt att poströsta och rösta på elektronisk väg. Utskottet föreslår att motionen skall avslås med hänvisning dels till att det finns möjlighet att rösta på pastorsexpeditioner i hela landet, dels till att pågående statligt utredningsarbete om möjligheter att rösta elektroniskt bör avvaktas innan ett eventuellt arbete med den frågan påbörjas inom kyrkan.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2004:21.

2. med anledning av motion 2004:23 besluta de ändringar i kyrkoordningen som framgår av bilaga 1.

3. avslå motion 2004:36 punkten 1.

4. avslå motion 2004:36 punkten 2.

5. avslå motion 2004:36 punkten 3.

6. avslå motion 2004:46.

7. avslå motion 2004:48.

8. avslå motion 2004:49.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2004:21 av Åke Blomqvist m.fl., Tillhandahållande av valsedlar

Kyrkomötet beslutar uppdra åt Kyrkostyrelsen att på lämpligt sätt rekommendera/ ålägga valnämnderna att tillhandahålla valsedlar för val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.

Motion 2004:23 av Susann Torgerson m.fl., Sänkt gräns för minsta antal personröster i kyrkofullmäktigevalet

Kyrkomötet beslutar att 38 kap. 64 § andra stycket kyrkoordningen skall ha följande lydelse:

Motion 2004:36 av Britt Louise Agrell m.fl., Flyttning av valbarhet vid indirekta val

1. Kyrkomötet beslutar att 4 kap. 24 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:

Motion 2004:46 av Gösta Äng m.fl., Direkta kyrkovalet – ett misslyckande i flera avseenden

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att omgående ta fram förslag till ändring av 38 kap. 1 § kyrkoordningen för återgång till indirekta val till stift och kyrkomöte.

Motion 2004:48 av Ingrid Emanuelson och Sven-E. Kragh, Val till Kyrkomötet

Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att lägga fram förslag till ändring i kyrkoordningen som innebär att valbarheten till Kyrkomötet skall vara inskränkt till valkretsen.

Motion 2004:49 av Ingrid Emanuelson och Sven-E. Kragh, Valdeltagande

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att verka för att det skall bli möjligt att såväl poströsta som rösta på elektronisk väg förutom som i senaste valet enbart i vallokal eller per brev.

Andra utskott

Från Kyrkorättsutskottet har inhämtat yttrandena Kr 2004:6y, Kr 2004:7y och 10y. Dessa är fogade till betänkandet som bilagorna 2, 3 och 4.

Utskottet

Bakgrund

Allmänt om de direkta valen

Kyrkoordningens bestämmelser om de direkta valen finns i kapitel 38. Genom beslut av 2003 års kyrkomöte (KsSkr 2003:7, Kr 2003:2, KmSkr 2003:12) ersattes tidigare kapitel 38 med ett formellt sett nytt kapitel. Innehållsligt innebar detta inte några förändringar i de grundläggande bestämmelserna om valet. Det var främst fråga om förändringar av mer valadministrativ art och därtill gjordes en viss omredigering i valkapitlet. Bakgrunden till 2003 års kyrkomötes beslut var utvärderingen av 2001 års kyrkoval och erfarenheterna i övrigt från det valet.

Resultatet av utvärderingen redovisades i Kyrkostyrelsens skrivelse (KsSkr 2002:8) Utvärdering av kyrkovalet 2001. I skrivelsen aviserade Kyrkostyrelsen att de ämnade återkomma till 2003 års kyrkomöte med förslag till vissa ändringar i kyrkordningens bestämmelser om direkta val. Styrelsen fann att utvärderingen inte utgjorde tillräcklig grund för mer genomgripande beslut om den framtida utformningen av ett valsystem för Svenska kyrkan. Kyrkostyrelsen angav att det skulle ske fortsatt analys av förutsättningarna för direktval till Svenska kyrkans beslutande organ och eventuella behov av förändringar. Analysen skulle beröra såväl teologiska som praktiska och demokratiska aspekter. Innan regelverket förändras måste enligt Kyrkostyrelsen såväl de beslutande organen inom Svenska kyrkan som de nomineringsgrupper som är representerade i dessa organ beredas möjlighet att ta ställning till ett förslag och genom att yttra sig påverka det slutliga resultatet.

Skrivelsen behandlades av Organisationsutskottet i betänkandet O 2002:1 De kyrkliga valen. Organisationsutskottet såg i likhet med Kyrkostyrelsen fortsatta analyser och överväganden om utformningen av valsystem för Svenska kyrkan som mycket angelägna. Utskottet menade att eventuella beslut om förändringar av valsystemet förutsätter ett väl genomarbetat underlag i form av "heltäckande" analyser och överväganden från olika aspekter, tekniska lösningar, remissförfarande, informationsinsatser m.m.. Ett helhetsperspektiv måste anläggas på de kyrkliga valen och därför var det enligt utskottet inte en realistisk möjlighet att genomföra eventuella förändringar förrän vid en senare tidpunkt än 2005. Organisationsutskottet var mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka bifall till någon av de motioner som syftade till förändringar vid 2005 års val.

I linje med vad som angavs i skrivelsen till 2002 års kyrkomöte och vad som framkom vid Kyrkomötets behandling av denna fastställde Kyrkostyrelsen 18 september 2003 direktiv för en utredning om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. I direktiven redovisas översiktligt de diskussioner som förevarit om valsystemets utformning och inte minst om antalet direkta val. Kyrkostyrelsen uttalar i direktiven att bl.a. valfrågorna måste belysas i vidare sammanhang som mer allmänt rör frågor om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. Arbetet skall enligt direktiven bedrivas i två etapper. Den första utredningsetappen, som rör de mer grundläggande och principiella frågorna, genomförs primärt med hjälp av en mindre grupp på tre personer med särskilda kunskaper om de aktuella frågorna. De tre personer som har engagerats är teol. dr. Anne-Louise Eriksson, professorn i statskunskap Jörgen Hermansson och doktoranden i kyrkovetenskap Göran Lundstedt. Tidsplanen innebär att den första etappen skall vara avslutad så att en rapport kan läggas fram före utgången av år 2004. I en andra etapp skall mer konkreta frågeställningar behandlas och förslag till eventuella förändringar i kyrkoordningen läggas fram. Eventuella förslag som avser valsystemet skall redovisas i sådan tid att de efter en remissbehandling kan läggas fram för beslut vid 2007 års kyrkomöte.

Hösten 2003 påbörjades arbetet med att planera 2005 års kyrkoval med utgångspunkt från de bestämmelser i kyrkoordningen som beslutades av 2003 års kyrkomöte. Kyrkostyrelsen har ersatt de närmare bestämmelser som gällde vid 2001 års val med ett nytt beslut (SvKB 2004:1) med närmare bestämmelser om direkta val. Ett valkansli har etablerats och ett informationsbrev Kyrkoval 2005 har börjat utges. En ny upplaga av handboken för direkta val inom Svenska kyrkan har också utarbetats. Vidare har fastställts vilka ändringar som är nödvändiga att göra i valsystemet inför valet år 2005.

Tillhandahållande av valsedlar

Vid 2001 val gällde enligt 21 § i de närmare bestämmelser som Kyrkostyrelsen beslutade (SvKB 2000:1) att det skulle finnas en plats vid eller i de olika slagen av röstningslokaler där de nomineringsgrupper som deltog i valet kunde lägga ut sina valsedlar. Ansvaret för att lägga ut nomineringsgruppernas tryckta valsedlar låg helt på grupperna själva. Utifrån de ändringar i kyrkoordningens kapitel 38 om direkta val som beslutades av 2003 års kyrkomöte har Kyrkostyrelsen inför 2005 års val bearbetat sina närmare bestämmelser. Det har också gjorts vissa justeringar som inte har något direkt samband med ändringar i kyrkoordningen. Tidigare SvKB 2000:1 har ersatts av Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2004:1) med närmare bestämmelser om direkta val. Frågan om valsedlar vid röstningslokalerna behandlas i 22 § som har följande lydelse.

22 § I anslutning till varje röstningslokal skall det ordnas en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne i lokalen.

Genom Kyrkostyrelsens bestämmelser har alltså införts en ordning som innebär att valförrättare och röstmottagare skall biträda de nomineringsgrupper som deltar i kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen med att lägga ut valsedlar. Nomineringsgrupperna får hjälp med att lägga ut sina valsedlar till kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen. Nomineringsgrupperna har alltjämt fullt ut ansvaret för distribution av valsedlar för de lokala valen. Vidare har nomineringsgrupperna ansvaret för att valsedlarna till kyrkomötes – och stiftsfullmäktigevalen tillhandahålls valnämnderna så att nämnderna därefter kan distribuera dem till röstningslokalerna.

Valnämndens ansvar att ta emot och distribuera valsedlar gäller vallokaler och särskilda röstmottagningsställen men inte expeditioner för förhandsröstning. Detta hör samman med att endast de som tillhör ett visst valdistrikt kan rösta i en vallokal och att endast de som tillhör en församling inom valnämndens ansvarsområde kan rösta på ett särskilt röstmottagningsställe. På en expedition för förhandsröstning kan samtliga röstberättigade i hela landet rösta. Det har inte bedömts som rimligt att man skall hantera valsedlar för samtliga nomineringsgrupper i alla valkretsar vid expeditioner för förhandsröstning. Där skall ändå på samma sätt som vid 2001 års val grupp- och kandidatförteckningar för samtliga val finnas att tillgå.

Gräns för tillgodoräknande av personröster

I 38 kap. 64 § kyrkoordningen finns bestämmelser om hur ledamöter utses vid val till kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd och samfällda kyrkofullmäktige. I paragrafens andra stycke anges att ordningen mellan en nomineringsgrupps kandidater bestäms i första hand på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal motsvarande minst 5 procent av nomineringsgruppens röstetal, dock lägst 30 röster. I andra hand utses ledamöter i den ordning de finns upptagna på grupp- och kandidatförteckningen. På den förteckningen finns kandidaterna i den ordning de är anmälda av nomineringsgruppen. Motsvarande bestämmelser gäller enligt 38 kap. 66 § när ersättare utses. Spärregeln för när personröster får genomslag innebär att effekt av personröstning inträder vid ett totalt röstetal i valkretsen för nomineringsgruppen på lägst 600 om personrösterna för en kandidat är minst 5 procent och vid ett totalt röstetal i valkretsen för nomineringsgruppen som understiger 600 om personrösterna för en kandidat uppgår till lägst 30.

De redovisade bestämmelserna om tillgodoräknande av personröster bygger helt på det förslag som lades fram i utredningsarbetet om kyrkoordningen i delbetänkandet Val, indelning, kyrkobokföring, arkiv (Svenska kyrkans utredningar 1998:5). I betänkandet redovisades vissa överväganden i fråga om var spärren för tillgodoräknande borde läggas.

Utredningen redovisade att man i motsvarande överväganden i arbetet med vallagen följt en "försiktighetsprincip". Den innebar att spärrnivån i ett inledningsskede sattes något högre för att, om så beslutas, senare kunna justeras nedåt. I anslutning härtill menade utredningen att även när det gäller personvalsinslag vid de kyrkliga valen är det nödvändigt med en uppföljning och med en öppen attityd till justeringar om sådana visar sig motiverade.

Några närmare överväganden om gränserna för personröster redovisades inte i kyrkordningsskrivelsen (CsSkr 1999:3) till 1999 års kyrkomöte. Centralstyrelsen instämde dock i vad som anförts i utredningsbetänkandet om ”en öppen attityd till justeringar av reglerna om personvalsinslag om så visar sig motiverat”.

I motion 1999:213 av Susann Torgerson föreslogs att det skulle vara möjligt att avge särskild personröst ”utan minimikrav för att de särskilda personrösterna skall räknas”. Kyrkomötet avslog motionen.

Av den tidigare nämnda utvärderingen av 2001 års kyrkoval framgår att nomineringsgrupperna i regel såg positivt på möjligheten att avge en särskild personröst. I den enkätundersökning som gjordes bland väljarna angav 25–30 procent att de utnyttjade möjligheten att personrösta. Det var en något högre andel som markerade en personröst vid de lokala valen än vid de övriga valen.

Vissa uppgifter har sammanställts om personvalsinslagets genomslag vid 2001 års val. I tabell 1 redovisas per valtyp i den andra kolumnen hur många personer som fick tillräckligt antal personröster med hänsyn till gällande spärregler såväl procentuellt som i absoluta tal. I högra kolumnen redovisas antalet som valdes på grund av personrösterna, alltså kandidater som fanns längre ned på listan men kom före de högre upp placerade genom att de fick ett tillräckligt antal personröster. Inom parentes anges hur stor andel av dem som de som valts på grund av personröster utgör av hela det antal kandidater som fått tillräckligt antal personröster.

Tabell 1

Av tabell 2 framgår att det är en liten andel av samtliga kandidater som fått ett tillräckligt antal personröster för att nå över spärrgränserna i de olika valen.

Tabell 2

Huvudbestämmelserna om valbarhet finns i kyrkordningens kapitel 33 om förtroendevalda. Utöver de allmänna villkoren för att vara valbar – kyrkotillhörighet, dop eller tidigare uppdrag som förtroendevald och ha fyllt 18 – skall den som väljs vara folkbokförd inom det område som valet gäller. Vid val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd skall man alltså vara folkbokförd i församlingen. Ett undantag från detta utgör de icke-territoriella församlingarna där det är församlingstillhörigheten som är avgörande. Vid val till samfällda kyrkofullmäktige skall man vara folkbokförd i någon av samfällighetens församlingar, vid val till stiftsfullmäktige skall man vara folkbokförd i någon av stiftets församlingar och vid val till Kyrkomötet skall man vara folkbokförd i landet. Kravet på folkbokföring i landet för att vara valbar till Kyrkomötet är en förändring som utan någon närmare diskussion infördes i och med beslutet om kyrkoordningen. Före kyrkoordningens ikraftträdande var det tillräckligt att tillhöra Svenska kyrkan och ha uppnått myndighetsåldern för att vara valbar till Kyrkomötet.

Det finns i 38 kap. 12 § bestämmelser om möjlighet till inskränkt valbarhet vid val till samfällda kyrkofullmäktige. Samfällda kyrkofullmäktige får, sedan församlingarna i samfälligheten har fått tillfälle att yttra sig, besluta att valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen. Detsamma gällde även före kyrkoordningens tillkomst. I utredningsarbetet om kyrkoordningen föreslogs att det inte längre skulle vara möjligt att besluta om inskränkt valbarhet vid val till samfällda kyrkofullmäktige. I Svenska kyrkans centralstyrelses kyrkoordningsskrivelse till 1999 års kyrkomöte hade dock möjligheten att besluta om inskränkt valbarhet återinförts och detta accepterades av Kyrkomötet. Beträffande val till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet framhöll Centralstyrelsen i skrivelsen att valbarheten inte skulle vara inskränkt till valkretsen. I skrivelsen behandlades dock denna inte i övrigt.

I regel gäller enligt 33 kap. 10 § kyrkoordningen att ett uppdrag som förtroendevald upphör om valbarheten upphör. Från detta finns dock ett undantag. Om valbarheten upphör enbart därför att en ledamot i ett kyrkoråd eller någon nämnd i en församling flyttar och folkbokförs i en annan församling får ledamoten ändå behålla sitt uppdrag under den tid som återstår till dess mandatperioden löper ut. Detta gäller även ersättare och kyrkvärdar. Som villkor för detta gäller att den förtroendevalda personen trots att han eller hon har flyttat kan fortsätta att fullgöra uppdraget och inte samtidigt har något förtroendeuppdrag i en annan församling. Rätten att i de nämnda fallen behålla ett uppdrag infördes genom kyrkoordningen. Det hade sin bakgrund i diskussionerna om en friare församlingstillhörighet. De fortsatta diskussionerna ledde fram till att 2001 års kyrkomöte genom bifall till Organisationsutskottets förslag i betänkandet O 2001:2 beslutade att uppdra till Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning med uppgift att klargöra problemen med och redovisa konsekvenserna av ett regelsystem som möjliggör fri församlingstillhörighet. Som ett resultatet av detta beslut överlämnandes i början av år 2004 till Kyrkostyrelsen utredningsbetänkandet Rörlig församlingstillhörighet – modeller och konsekvenser (Svenska kyrkans utredningar 2004:1). Där redovisas i form av olika modeller flera möjligheter att ändra bestämmelser i kyrkoordningen som rör församlingstillhörigheten. I en av modellerna redovisas olika tänkbara ändringar i bestämmelserna om valbarhet avseende såväl direkta som indirekta val.

Möjligheterna att rösta vid direkta val

Kyrkordningens bestämmelser om direkta val medförde att det vid 2001 års val skedde ett antal förändringar i fråga om möjligheterna att rösta i förhållande till vad som gällt tidigare. I huvudsak gäller samma bestämmelser om möjligheterna att rösta även efter de ändringar i kyrkoordningens kapitel 38 som beslutades av 2003 års kyrkomöte.

Det finns följande möjligheter att rösta.

♦ I vallokalen på valdagen

♦ På ett särskilt röstmottagningsställe inom den egna valnämndens ansvarsområde före eller på valdagen. Beslut om att inrätta särskilda röstmottagningsställen fattas av valnämnden.

♦ På en expedition för förhandsröstning i varje pastorat i hela landet från och med måndagen tretton dagar före valdagen till och med onsdagen i veckan före valet.

♦ Genom brevröstning från och med att röstkorten är utskickade till och med tisdagen i veckan före valet.

♦ Via bud som lämnar rösten i en vallokal, på ett särskilt röstmottagningsställer eller på en expedition för förhandsröstning.

Brevröstning var en nyhet vid 2001 års val. Den tidigare poströstningen har ersatts av röstning på expeditioner för förhandsröstning. Frågan om att bibehålla poströstning diskuteras i betänkandet Val, indelning, kyrkobokföring, arkiv (Svenska kyrkans utredningar 1998:5).

Utredningen såg det som viktigt att möjligheter till förhandsröstning skulle stå till buds men fann det lämpligare att denna form av röstning äger rum på pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande än på postkontoren och genom lantbrevbärarna. De anledningar till tveksamhet mot röstning på postkontor som utredningen redovisat menade man i hög grad kunde elimineras vid röstning på pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande. Utredningen framhöll att det skulle vara möjligt att på varje sådan expedition kunna ta fram grupp- och kandidatförteckningar för samtliga valdistrikt i landet. Vidare menade man att den kännedom om den kyrkliga organisationsstrukturen som de anställda på expeditionen får förutsättas ha, minskar risken för felaktigheter vid röstmottagningen och den fortsatta hanteringen av valkuvert m.m. Det som utredningen anförde på denna punkt accepterades fullt ut i det fortsatta arbetet med kyrkoordningen.

När det gäller sättet att avge sin röst gäller precis detsamma vid kyrkovalet som vid de allmänna valen och därmed också vad som före kyrkoordningens ikraftträdande gällde vid val till kyrkofullmäktige. Ett annat valförfarande med något slags elektroniska val kan tänkas i två huvudformer. Det kan vara fråga om att röstningen i en röstningslokal sker på ett annat sätt än för närvarande. En ordning där väljarnas röster omdelbart registrerades elektroniskt skulle väsentligt förenkla och snabba upp röstsammanräkningen. En annan möjlighet skulle vara att väljarna kan rösta via en egen dator. En sådan möjlighet kan tänkas ha en positiv effekt på valdeltagandet.

Vid 2003 års kyrkomöte behandlades i Organisationsutskottets betänkande 2003:4 Valfrågor m.m. motion 2003:1 av Peter Hemminger om införande av elektroniska kyrkoval. Där föreslogs att Kyrkomötet skulle uppdra åt Kyrkostyrelsen att verka för att göra det möjligt att genomföra kyrkovalen år 2005 på elektronisk väg. I betänkandet redovisade utskottet följande överväganden.

I enlighet med Organisationsutskottets förslag beslutade Kyrkomötet att avslå motionen.

Överväganden

Vissa övergripande frågor om de direkta valen

Utskottet har i avsnittet ”Tillhandahållande av valsedlar” i bakgrundtexten redovisat vad som kommer att gälla vid 2005 års val när det gäller nomineringsgruppernas möjligheter att få hjälp att lägga ut sina valsedlar för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen vid röstningslokalerna. Enligt utskottets mening tillgodoses det som efterfrågas i motion 2004:21 genom 22 § Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2004:1) med närmare bestämmelser om direkta val. Det finns inte behov av några ytterligare åtgärder från Kyrkomötets sida. Motion 2004:21 bör därmed avslås.

I motion 2004:46 föreslås att Kyrkomötet skall uppdra åt Kyrkostyrelsen att omgående ta fram förslag som skulle innebära en återgång till indirekta val till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. Det är inte möjligt att redan till valet nästa år genomföra förändringar av detta slag. Som utskottet tidigare redovisat har Kyrkostyrelsen tillsatt en utredning om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. Valfrågorna var en viktig utgångspunkt när den utredningen tillsattes. I utredningsdirektiven anges att eventuella förslag som avser valsystemet skall redovisas i sådan tid att de efter en remissbehandling kan läggas fram för beslut vid 2007 års kyrkomöte. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening ingen anledning för Kyrkomötet att nu ge några ytterligare uppdrag till Kyrkostyrelsen när det gäller övergripande frågor om de kyrkliga valen. Motion 2004:46 bör därför avslås.

I motion 2004:48 föreslås att Kyrkomötet skall uppdra till Kyrkostyrelsen att lägga fram förslag till ändring i kyrkoordningen som innebär att valbarheten till Kyrkomötet skall vara inskränkt till valkretsen. Det är inte möjligt att genomföra en sådan förändring redan vid nästa års val. Som utskottet nyss anfört pågår ett utredningsarbete om demokrati och delaktighet där valfrågorna har en central roll. Utskottet ser det som naturligt att frågor om valbarhet vid direkta val kommer att behandlas i det sammanhanget och föreslår därför att motion 2004:48 avslås.

I motion 2004:49 föreslås att Kyrkomötet skall uppdra åt Kyrkostyrelsen att verka för att det skall bli möjligt att såväl poströsta som rösta på elektronisk väg förutom som i senaste valet enbart i vallokal eller per brev. Utskottet vill först konstatera att såväl införande av poströstning som möjlighet att rösta på elektronisk väg kräver ändringar i kyrkoordningen. Vad gäller poströstning ser utskottet inga skäl för att införa detta som en ytterligare möjlighet att rösta. Den omstrukturering som skett av Posten har medfört vissa problem vid de allmänna valen. Redan vid 1997 års kyrkofullmäktigeval var kostnaden för poströstning 8 miljoner kronor. Med största sannolikhet skulle det nu bli ännu dyrare. Genom att det är möjlighet för alla att rösta på minst en pastorsexpedition i varje pastorat i hela landet - alltså inte enbart i vallokal eller per brev - finns enligt utskottets mening redan väl så goda möjligheter att rösta som poströstning skulle erbjuda.

Som tidigare redovisats behandlades vid förra årets kyrkomöte ett motionsförslag om införande av elektroniska kyrkoval. Det krävs ett omfattande utrednings- och utvecklingsarbete för att införa en möjlighet att rösta på elektronisk väg. Trots att det funnits önskemål har man ännu inte funnit det möjligt att öppna den möjligheten vid de allmänna valen. På den statliga sidan pågår utredningsarbete om dessa frågor. Det finns enligt utskottets mening all anledning att avvakta resultatet av detta arbete innan man på allvar prövar frågan om röstning på elektronisk väg vid kyrkovalet. Inte minst är det frågor om säkerhet och bevarande av rösthemligheten som är av samma karaktär vid kyrkovalet som vid de allmänna valen. Utskottet ser det också som orealistiskt av ekonomiska skäl att nu påbörja ett arbete inom Svenska kyrkan för att utveckla helt nya datasystem.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört om poströstning och möjligheterna att rösta på elektronisk väg föreslår utskottet att Kyrkomötet avslår motion 2004:49.

Gräns för tillgodoräknande av personröster

När kyrkoordningen utarbetades angavs att man borde ha en öppen attityd till justeringar av reglerna om personvalsinslag om så visar sig motiverat. Det gällde frågan om var spärrarna skall sättas för att personrösterna skall tillgodoräknas en kandidat och medföra ändringar i ordningen mellan kandidaterna i förhållande till hur de har placerats på valsedeln av sin nomineringsgrupp.

Erfarenheterna från 2001 års val visar att personrösterna fick en relativt marginell betydelse. Det skedde en viss ökning av valdeltagandet. Spärren på minst 30 röster vid lokala val för att personröster skall tillgodoräknas en kandidat är dock alltför hög i förhållande till det totala antalet röstande i de flesta församlingar och samfälligheter. Enligt utskottets mening finns det goda skäl att såsom föreslås i motion 2004:23 sänka gränsen för det antal personröster som krävs för att personvalet skall få genomslag. Utskottet delar motionärernas mening att det fortfarande skall vara fråga om minst 5 % av nomineringsgruppens röster för att personröstningen skall ge utslag. I många fall medför dock kravet på minst 30 röster att det inte blir meningsfullt för väljarna att kryssa för en person på valsedeln.

Utskottet ser det som angeläget bl.a. med hänsyn till möjligheterna att behålla och helst höja valdeltagandet att personvalsinslaget upplevs som en verklig möjlighet att påverka vilka personer som får uppdrag i de beslutande organen. Därför behöver det göras en justering av bestämmelserna i kyrkoordningen. Det är enligt utskottets mening inte rimligt att ha som enda spärr att en person skall ha fått 5 % av nomineringsgruppens röster för att personrösterna skall få genomslag. I ett antal fall skulle en sådan ordning kunna medföra att endast kandidaten själv och närmast anhöriga behövde markera en personröst för att personröstningen skulle få effekt. Exakt var gränsen skall ligga för hur många personröster i absoluta tal som bör krävas är till stor del en bedömningsfråga. Utskottet har vid sina överväganden funnit skäl för en något högre gräns än den som föreslås i motionen. Enligt utskottets mening är det rimligt att ändra bestämmelserna i kyrkoordningen på det sättet att det alltid skall krävas minst 5 % av nomineringsgruppens röstetal och minst 20 röster för att ett personligt röstetal skall fastställas och tillgodräknas en kandidat.

Utskottet är medvetet att det behövs vissa ändringar i det datasystem som finns till stöd för att efter sammanräkningen fördela mandaten och utse ledamöter och ersättare. Enligt vad utskottet erfarit är det dock inte fråga om större justeringar i systemet än att de kan göras till 2005 års val.

Valbarhet vid indirekta val

I motion 2004:36 finns förslag till vissa ändringar i kyrkoordningens bestämmelser om valbarhet vid indirekta val. Förslagen har sin utgångspunkt i en av de modeller för ändringar av bestämmelserna om församlingstillhörighet som finns i betänkandet Rörlig församlingstillhörighet – modeller och konsekvenser (Svenska kyrkans utredningar 2004:1). Församlingstillhörighetsutredningen har sin bakgrund i många års diskussioner om en friare församlingstillhörighet. Dessa diskussioner har haft som en viktig utgångspunkt de förändringar i samhället som bl.a. inneburit att vi har fått ett rörligare samhälle där församlingsgränserna fått en minskad betydelse. Utskottet bejakar att Svenska kyrkan och dess församlingar måste ta hänsyn till detta och ha en beredskap för nödvändiga förändringar. Det finns skäl som talar för en omprövning av nuvarande bestämmelser om valbarhet. I diskussionerna har på denna punkt främst uppdragen som kyrkvärd och som ledamot i kyrkoråd lyfts fram. Det har gällt möjligheten att kunna väljas till kyrkoråd och som kyrkvärd i en församling där man är engagerad men inte tillhör genom sin bosättning. Det är främst förhållandena i storstadsområdena där församlingsgränserna torde spela minst roll som har lyfts fram. Det finns också erfarenheter som talar för att det skulle kunna underlätta rekryteringen av kyrkvärdar och förtroendevalda på landsbygden om man kunde gå över församlingsgränserna.

Förslagen i motion 2004:36 avser endast förändringar av valbarheten vid indirekta val. Efter det att möjligheten med direktvalda kyrkoråd infördes i slutet av 1980-talet har alltfler församlingar som tillhör en samfällighet övergått till ordningen med direktvalt kyrkoråd. I t.ex. Malmö kyrkliga samfällighet är det endast 3 av 17 församlingar som inte har ett direktvalt kyrkoråd. I alla landets större städer med undantag av Stockholms stad bildar församlingarna en samfällighet och de har i stor och ökande utsträckning direktvalda kyrkoråd. Att genomföra förändringar av valbarheten som inte omfattar även de direktvalda kyrkoråden får mot den bakgrunden anses som mindre välbetänkt. Om det skall göras en förändring som bl.a. syftar till att de som bor i storstäder skall kunna väljas till kyrkoråd i en annan församling än den de tillhör är det inte rimligt att undanta församlingar med direktvalda kyrkoråd.

Vid utskottets överläggningar har det också visat sig att det råder stor tveksamhet i fråga om motionsförslagens verkliga innebörd och konsekvenser. En bidragande orsak till detta kan vara att det inte har varit föremål en remissbehandling som annars regelmässigt brukar och bör föregå förändringar i kyrkooordningen av det slag det här är fråga om.

Till det som utskottet här anfört kommer att Kyrkorättsutskottet i sitt yttrande har avstyrkt de i motionen utformade förslagen till ändringar i kyrkoordningen. Detta understryker ytterligare att motionsförslaget inte är tillräckligt berett och därmed inte bör läggas till grund för ett beslut att ändra kyrkoordningen. Utskottet föreslår därför att motion 2004:36 skall avslås.

Uppsala den 17 september 2004

På Organisationsutskottets vägnar

Evert Josefsson

Närvarande:  Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Wernersson, Lars Öhlén, Aina Andersson, Hans G Erikson, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Maj-Vis Hultén, Ulla Rickardsson, Tomas Forsner, Per Lindberg, Stefan Landmark och Susann Torgerson.

Biskop Hans Stiglund och biskop Tony Guldbrandzén har deltagit i utskottets överläggning.

Reservation av Tomas Forsner, Per Lindberg, Stefan Landmark och Susann Torgerson

Förslag till kyrkomötesbeslut

Vi anser att förslaget till kyrkomötesbeslut under punkterna 3-5 borde ha följande lydelse.

Kyrkomötet beslutar att med anledning av motion 2004:36 anta de ändringar i kyrkoordningen som framgår av bilaga 5.

Motivering

Genom att bifalla förslaget i Organisationsutskottets betänkande O 2001:2 Församlingstillhörighet gav Kyrkomötet Kyrkostyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning med uppgift att klargöra problemen med och redovisa konsekvenserna av ett regelsystem som möjliggör fri församlingstillhörighet. Utredningen har i början av innevarande år lagt fram betänkandet Rörlig församlingstillhörighet – modeller och konsekvenser (Svenska kyrkans utredningar 2004:1). Bland tänkbara förändringar som redovisas i betänkandet finns möjligheten att flytta valbarheten till en annan församling än den som man tillhör genom folkbokföringen. Förslaget i motion 2004:36 knyter an till detta. Motionsförslaget innebär en mycket begränsad förändring när man ser till hela frågan om möjligheterna till en friare församlingstillhörighet. Enligt vår mening finns det starka att bifalla och göra de ändringar som är möjliga.

Det är viktigt för Svenska kyrkan att på alla sätt ta till vara människors engagemang. Det finns många människor som har sin egentliga förankring i en annan församling än den som de genom folkbokföringen tillhör. Församlingen kan inte med nuvarande bestämmelser utse någon som tillhör en annan församling till kyrkvärd, kyrkorådsledamot eller nämndledamot. Det är däremot möjligt att utse vem man vill till det i kyrkoordningen oreglerade uppdraget som gudstjänstvärd. Detta har dock karaktär av nödlösning och kan uppfattas som att det är nödvändigt att kringgå regelsystemet eftersom det inte är tillräckligt flexibelt. Möjlighet bör också finnas att tillämpa en vidgad valbarhet vid indirekta val i en samfällighet.

Ett genomförande av motionsförslaget är ett litet steg på vägen mot en flexiblare ordning. En ordning som tar hänsyn till utvecklingen i det samhälle där kyrkan är satt att verka. Det är uppenbart att vi befinner oss i ett rörligare samhälle än det som fanns när nuvarande bestämmelser ursprungligen utformades.

I mycket har diskussionerna om ändringar i bestämmelserna som rör olika delar av församlingstillhörigheten förts med storstadsförhållanden som utgångspunkt. Det finns skäl för detta, men det finns också erfarenheter som talar för att det skulle underlätta rekryteringen av kyrkvärdar och förtroendevalda på landsbygden. Det kan också underlätta för församlingar med vikande befolkningsunderlag att tillgodose behovet av förtroendevalda.

Efter det att Kyrkorättsutskottet genom Kr 2003:7y yttrat sig över motion 2004:36 har vi gjort en viss bearbetning av motionens förslag till ändringar i kyrkoordningen. Genom en hänvisningsbestämmelse i 33 kap. 10 § råder det full kongruens mellan paragraferna i sättet att uttrycka förbud att ha uppdrag som förtroendevald i flera församlingar under samma tidsperiod. Vi har även gjort ett förtydligande i 33 kap. 4 § så att det klart framgår att de ändrade valbarhetsbestämmelserna såvitt gäller kyrkoråd enbart avser dem som väljs indirekt. Beträffande tiden för ikraftträdande konstaterar vi följande. Om den sätts till den 1 januari 2006 kan inte nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämmor vid val av kyrkoråd för mandatperioden 2006-2009 tillämpa bestämmelserna om vidgad valbarhet. Det är endast vid fyllnadsval under mandatperioden och vid ordinarie val av kyrkoråd först efter valet år 2009 som bestämmelserna blir tillämpliga. Det skulle vara möjligt att genom en särskild övergångsbestämmelse låta de ändrade reglerna om valbarhet bli tillämpliga för val som förrättas under år 2005 men gäller tiden efter 1 januari 2006. Vi menar dock att det är enklare att avstå från en sådan övergångsbestämmelse och sätta tiden för ikraftträdandet den 1 oktober år 2005.

Kyrkorättsutskottet ställer sig frågande till den föreslagna ändringen i 37 kap. 2 § 3, Det församlingskriterium talar om att det finns människor som åtar sig förtroendeuppdrag. Det framgår inte närmare av yttrandet vari tveksamheten består. Huvudsaken med det aktuella församlingskriteriet måste vara att det finns engagerade människor som tar ansvar för olika uppgifter och som ser till att det finns en fungerande demokratisk organisation. Om valbarheten inte är bunden till församlingstillhörigheten behöver inte detta församlingskriterium vara kopplat enbart till de personer som tillhör församlingen. Det är därför tillräckligt att ange att det måste finnas människor som tar ansvar för att församlingens uppgifter blir utförda och som är beredda att åtaga sig förtroendeuppdragen. Frågan om var dessa personer kommer från behöver alltså inte längre regleras.

Vi har justerat vårt förslag till kyrkoordningstext i enlighet med de direkta förslag till ändringar som Kyrkorättsutskottet framfört i sitt yttrande Kr 2004:10y.

Bilaga 1

Kyrkomötet beslutar att 38 kap. 64 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse.

_______________

Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2005.

Kyrkorättsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motion 2004:23. Motionen rör frågan att sänka lägsta antalet personröster till församling och samfällda kyrkofullmäktige från nuvarande 30 till 15 för att komma ifråga vid mandatfördelning.

Organisationsutskottet har i sin begäran om yttrande ändrat motionens förslag så att lägsta antal personröster skall fastställas till 20. Bestämmelsen finns införd i 38 kap. 64 § kyrkoordningen.

Ur de synpunkter som kyrkorättsutskottet har att beakta finns inget att erinra mot föreslagen lydelse av paragrafen.

Uppsala den 16 september 2004

Lars Johnsson

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Mats Green, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson och Ulla Eriksson.

Biskoparna Ragnar Persenius och Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.

Kyrkorättsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motion 2004:36. Motionen berör frågan om flyttning av valbarhet vid indirekta val.

Kyrkorättsutskottet menar att förslaget till kyrkoordningstext behöver bearbetas. Utskottet anser bl. a. att det saknas kongruens mellan paragraferna i sättet att uttrycka förbud att ha förtroendemannauppdrag i flera församlingar under samma tidsperiod. Vidare är utskottet frågande till formuleringen av 37 kap. 2 § p 3. Slutligen är det utskottets mening att ikraftträdandet bör vara den 1 januari 2006. Med ovan anförda skäl avstyrker kyrkorättsutskottet ett införande av de i motionen utformade förslagen till ändringar i kyrkoordningen.

Uppsala den 16 september 2004

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Kristina Lejdström, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Mats Green, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Karl Gunnar Svensson och Ulla Eriksson.

Biskop Ragnar Persenius och biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.

Kyrkorättsutskottet har denna dag getts tillfälle att yttra sig över föreslagen kyrkoordningstext i reservation som avgetts över utskottets betänkande.

Kyrkorättsutskottet har ur kyrkorättslig synpunkt inget att erinra mot den föreslagna bestämmelsen i 4 kap. 24 § kyrkoordningen.

I förslaget till lydelse av 33 kap. 4 § finner utskottet att benämningen indirekt valt kyrkoråd bör ersättas med kyrkoråd som inte är direktvalt. I fjärde raden samma stycke bör ordet och ersättas med eller.

Utskottet har i Yttrande Kr 2004:7y uttalat att man är frågande till formuleringen av 37 kap. 2 § p 3.

Sammantaget finner utskottet att de föreslagna ändringarna inte bör inlemmas i nuvarande kyrkoordning.

Uppsala den 17 september 2004

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Mats Green, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson och Ulla Eriksson.

Biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggning.

Bilaga 5

Kyrkomötet beslutar att 4 kap. 24 §, 33 kap. 4 och 10 §§ samt 37 kap. 2 § skall ha följande lydelse.

Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 oktober 2005.