Organisationsutskottets betänkande
2004:1
Strukturfrågor
|
Kyrkomötet
O 2004:1
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas ett antal motioner om församlingsbegreppet och innebörden i de s.k. församlingskriterierna enligt 37 kap. 2 § kyrkoordningen. Utskottet föreslår avslag på motionerna 2004:1, 2004:37, 2004:59 och 2004:63. Med anledning av motion 2004:27 och mot bakgrund av vad utskottet anfört föreslås Kyrkomötet uppdra åt Kyrkostyrelsen att överväga en komplettering av kyrkoordningen så att i avsnittet om församlingskriterierna församlingsinstruktionen omnämns som ett redskap för att tillgodose pastorala behov och beakta lokala förhållanden.
Utskottet föreslår att motion 2004:62 om rätt att överklaga indelningsbeslut avslås. Slutligen föreslås avslag på en motion med innebörden att Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att så snabbt som möjligt utreda möjligheterna till förändringar i kyrkoordningen för en genomgripande pastoratsreglering i Svenska kyrkan i syfte att skapa mer bärkraftiga pastorat. Utskottet anser att bestämmelserna i kyrkoordningen är tillräckliga.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. avslå motion 2004:1.
2. med anledning av motion 2004:27 och mot bakgrund av vad utskottet anfört uppdra åt Kyrkostyrelsen att överväga en komplettering av kyrkoordningen så att i avsnittet om församlingskriterierna församlingsinstruktionen omnämns som ett redskap för att tillgodose pastorala behov och beakta lokala förhållanden.
3. avslå motion 2004:37.
4. avslå motion 2004:59.
5. avslå motion 2004:62.
6. avslå motion 2004:63.
7. avslå motion 2004:81.
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion till Kyrkomötet 2004:1 av Lars-Ivar Ericson, Församlingssammanslagningar
Kyrkomötet beslutar att 17 kap. 3 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
I varje församling skall det firas regelbunden gudstjänst.
Motion till Kyrkomötet 2004:27 av Evert Josefsson, Utveckla församlingarna
1. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att till nästa kyrkomöte redovisa vilka bestående fördelar som åstadkommits genom de sammanslagningar av församlingar som hittills skett.
2. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att till nästa kyrkomöte redovisa framgångsrika projekt som aktiverats av medlemmar och församlingar.
3. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att till nästa kyrkomöte redovisa förslag till justeringar av kyrkoordningen som modifierar församlingskriteriets första punkt, så att pastorala skäl tillgodoses och möjliggör för aktiva församlingar att leva vidare.
Motion till Kyrkomötet 2004:37 av Bengt Gustafsson, Kriterier för församling
1. Kyrkomötet beslutar att 37 kap. 2 § punkt 1 kyrkoordningen, om kriterier för församling, skall ha följande lydelse:
1. I församlingen firas gudstjänst.
2. Kyrkomötet beslutar att kyrkoordningens övergångsbestämmelser punkt 22 skall ha följande lydelse:
En församling som inte uppfyller kriterierna för församling i 37 kap. 2 § kyrkoordningen får, utan beslut om undantag från indelningsändring, ändå bestå till utgången av år 2009.
Motion till Kyrkomötet 2004:59 av Stina Eliasson, Strukturer och beslutsformer för Svenska kyrkan
1. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att i dialog och samråd med stiften få till stånd varsammare strukturförändringar där verkliga hänsyn tas till församlingsbornas egna åsikter och önskemål.
2. Kyrkomötet beslutar att 17 kap. 3 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
I varje församling skall det firas regelbundna gudstjänster.
Motion till Kyrkomötet 2004:62 av Sten Johansson m.fl. Överklagande av stiftsstyrelsebeslut i indelningsärenden
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ta fram förslag till ändring i kyrkoordningen som innebär att indelningsfrågor skall kunna överklagas till Svenska kyrkans överklagandenämnd.
Motion till Kyrkomötet 2004:63 av Ingrid Smittsarve m.fl. Församlingskriterier
Kyrkomötet beslutar att 17 kap. 3 § skall ha följande lydelse:
3 § I varje församling skall det firas en huvudgudstjänst minst en gång per månad samt därutöver de gudstjänster som församlingsmedlemmar önskar.
En huvudgudstjänst får dock firas gemensamt för två eller flera församlingar, om domkapitlet medger det. Innan domkapitlet fattar ett sådant beslut skall de berörda församlingarna ges tillfälle att yttra sig.
Om församlingens huvudgudstjänst flyttas till annan församling skall en gudstjänst ändock firas i församlingen under månaden.
Finns det särskilda skäl får domkapitlet medge undantag från bestämmelserna i tredje stycket.
Motion till Kyrkomötet 2004:81 av Mats Hagelin, Pastoratsreglering i Svenska kyrkan
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att så snabbt som möjligt utreda möjligheterna till förändringar i kyrkoordningen för en genomgripande pastoratsreglering i Svenska kyrkan i syfte att skapa bärkraftigare pastorat.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motionerna 2004:1, 2004:27, 2004:37, 2004:59, 2004:63 och 2004:81. Yttrandet, Ln 2004:5y, bifogas som bilaga 1.
Andra utskott
Kyrkorättsutskottet har yttrat sig över motionerna 2004:1, 2004:37, 2004:59 och 2004:63. Yttrande, Kr 2004:8y, bifogas som bilaga 2.
Utskottet
Bakgrund
Kyrkoordningen – Församlingsindelning
Bestämmelserna om den territoriella församlingsindelningen finns i 37 kap. kyrkoordningen. Av 1 § framgår att det är stiftsstyrelsen i respektive stift som beslutar i dessa frågor. Vidare framgår att en indelningsförändring får ske om den ger bättre förutsättningar för församlingen eller församlingarna att utföra sina uppgifter. De s.k. församlingskriterierna finns angivna i 2 §. Det första kriteriet, som innehåller kravet på minst en gudstjänst varje vecka, skall kopplas till bestämmelserna i 17 kap. 3 § som föreskriver att en huvudgudstjänst skall firas i varje församling alla söndagar och kyrkliga helgdagar. Undantagen från denna huvudregel framgår av bestämmelsens andra–fjärde stycke.
De övriga församlingskriterierna är att det skall finnas minst ett kyrkorum invigt i Svenska kyrkans ordning i församlingen och att det skall finnas människor som tar ansvar för att församlingens uppgifter blir utförda och som är beredda att åta sig förtroendeuppdrag i församlingen.
Enligt 37 kap. 2 § sista stycket får en församling om det finns särskilda skäl undantas från en indelningsändring, även om den inte uppfyller de ovan angivna kriterierna.
Slutligen skall även punkten 22 i övergångsbestämmelserna till kyrkoordningen nämnas. Enligt denna får en församling som inte uppfyller kriterierna i 37 kap. 2 § finnas kvar till utgången av 2005 utan något särskilt beslut.
Kyrkoordningen – Pastoratsindelning
Enligt 37 kap. 18 § kyrkoordningen är det stiftsstyrelsen som beslutar om ändringar i pastoratsindelningen. Om uppgifterna inom ett pastorat inte kan fullgöras skall indelningen ändras. Indelningen får ändras om den därmed blir mer ändamålsenlig. I 37 kap. 19 § stadgas att stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning. Styrelsen skall fortlöpande följa utvecklingen och snarast initiera åtgärder när så behövs för att bestämmelserna i 18 § skall kunna följas. En fråga om att ändra pastoratsindelningen får också väckas genom en ansökan till stiftsstyrelsen av en församling eller en samfällighet som skulle beröras av ändringen, samt av domkapitlet.
Kyrkoordningen – Överklaganden vid strukturfrågor
Av 58 kap.1 § första stycket kyrkoordningen framgår att ett beslut kan överklagas endast om det av en bestämmelse i kyrkoordningen framgår att beslutet får överklagas. Sådana bestämmelser saknas när det gäller beslut som är hänförliga till strukturfrågor.
Däremot kan stiftstyrelsens beslut i indelningsärenden komma att prövas som s.k. beslutsprövning enligt 58 kap. 8 § tredje stycket kyrkoordningen. Beslut av ett stift prövas på begäran av en församling som ligger i stiftet, på begäran av en samfällighet där församlingar som ligger i stiftet ingår och på begäran av den som tillhör en sådan församling och som vid tidpunkten för begäran har fyllt 16 år. Ett prövat beslut skall enligt 58 kap. 10 § upphävas, om det:
1. inte har tillkommit i rätt ordning,
2. hänför sig till något som inte är en angelägenhet för församlingen, samfälligheten respektive stiftet,
3. har fattats av ett organ som har överskridit sina befogenheter, eller
4. strider mot kyrkoordningen, någon annan kyrklig bestämmelse eller någon rättsregel som Svenska kyrkan har att följa.
Beslutsprövning är en rent formell prövning och till skillnad från överklaganden inte en materiell prövning.
Före relationsändringen mellan Svenska kyrkan och staten fanns möjligheter att genom förvaltningsbesvär överklaga beslut i strukturfrågor enligt nedan:
Länsstyrelsens beslut om en ändrad församlingsindelning kunde överklagas hos Kammarkollegiet. I beslut om församlingsindelning där Kammarkollegiet var första instans kunde överklagande ske hos regeringen. Stiftsstyrelses beslut om ändrad pastorats- eller kontraktsindelning eller om bildande, ändring eller upplösning av kyrkliga samfälligheter kunde överklagas hos Kammarkollegiet. Beslut av Kammarkollegiet i dessa ärenden kunde dock inte överklagas till regeringen. Stiftstyrelsens beslut i fråga om namn på kyrklig enhet kunde även detta överklagas hos Kammarkollegiet. Kammarkollegiets beslut som första instans i beslut om namn kunde överklagas till regeringen.
Tidigare behandling
En utförlig redogörelse för tidigare kyrkomötesbehandling av strukturfrågor finns i Organisationsutskottet betänkande O 2003, Strukturfrågor inom Svenska kyrkan.
1999 års kyrkomöte
Nu återgivna bestämmelser fick sin slutliga utformning först vid 1999 års kyrkomötes behandling av kyrkoordningsförslaget. Ett stort antal motioner rörande såväl gudstjänstkravet som församlingskriterierna behandlades vid detta tillfälle. Behandlingen av dessa finns redovisade i andra kyrkolagsutskottets betänkande 2KL 1999:1 under avsnitt 2 Församlingskriterier och gudstjänstliv, sid. 56–59. Där framgår utskottets grundläggande syn på frågan om församlingsindelningen.
2001 års kyrkomöte
Vid 2001 års kyrkomöte behandlades två motioner som bägge syftade till att ge de små församlingarna möjlighet att förbli egna församlingar. Den ena, motion 2001:65, ville öppna en möjlighet för en tidigare församling som blivit föremål för församlingssammanslagning att återfå sin rätt att vara egen församling medan den andra, motion 2001:67, ville säkerställa de mindre församlingarnas rätt att bestå som egna församlingar och att ändringar i församlingsindelningen skulle grundas på frivillighet. På förslag av detta utskott avslog Kyrkomötet motionerna (O 2001:8).
2002 års kyrkomöte
Vid 2002 års Kyrkomöte behandlades ett antal motioner om församlingssammanslagningar och församlingskriterierna (O 2002:2). Kyrkomötet gav Kyrkostyrelsen i uppdrag att från stiften begära in nödvändig information för att få en samlad kunskap om kyrkordningens tillämpning när det gäller indelningsfrågorna.
2003 års kyrkomöte
Beslutet vid 2002 års kyrkomöte om uppdrag till Kyrkostyrelsen redovisades vid 2003 års kyrkomöte (KsSkr 2003:5). I betänkande O 2003:1 behandlades denna skrivelse samt ett antal motioner kring strukturfrågor.
Tidigare behandling – Överklaganden
Frågan om överklagande i indelningsärenden behandlades inför förslaget till kyrkoordning av utredningen Personal, tillsyn, överklagande. Utredningen anförde i sitt betänkande (SKU1998:6), sid. 97f.:
Val- och indelningsutredningens förslag innebär att frågor om rikets indelning i stift skall handläggas på nationell nivå – av Kyrkomötet eller Kyrkostyrelsen, beroende på frågans omfattning – medan frågor om stiftets indelning i territoriella enheter skall handläggas av stiftsstyrelsen. Förslaget innebär också att det utformas ”kriterier” för församling och de andra indelningsenheterna i kyrkoordningen, och att dessa kriterier också blir styrande för hur indelningsarbetet skall bedrivas.
I fråga om överprövning av stiftsstyrelsens indelningsbeslut kan man
tänka sig följande alternativ.
1. Att besluten skall kunna överklagas för en materiell prövning
2. Att beslutet skall kunna överklagas för en formell prövning
3. Att besluten inte skall kunna överklagas alls.
Det första alternativet överensstämmer i huvudsak med dagens reglering. Frågor om rikets indelning är närmast ett typexempel på sådana frågor som präglas av ändamåls- och skälighetsöverväganden och som därför av ålder kunnat överklagas med regeringen som slutinstans. I en inomkyrklig motsvarighet skulle Kyrkostyrelsen kunna inträda som ”regering” för Svenska kyrkan och ta ett övergripande ansvar för indelningsfrågorna, så att dessa hanteras på ett likartat sätt över hela landet. Mot ett sådant alternativ talar emellertid både den subsidiaritetsprincip som enligt föreslagna 6 § lagen om Svenska kyrkan skall gälla för kyrkan och Svenska kyrkans självbild, som knappast innefattar Kyrkostyrelsen i en position som ”regering” för hela Svenska kyrkan.
Mot det tredje alternativet – att besluten inte skall kunna överklagas alls –
talar starka rättssäkerhetsskäl. Den lokala indelningen har ju ofta stor ekonomisk, praktisk och känslomässig betydelse såväl för enskilda kyrkotillhöriga som för berörda församlingar och samfälligheter.
Omfattningen av mellanalternativet – den ”formella” överprövningen av ett fattat beslut – beror på utformningen av de kriterier som val- och indelningsutredningen föreslår. Ju tydligare dessa kriterier är, desto mer utrymme blir det för innehållslig prövning av om det fattade beslutet håller sig inom kriteriernas ram. Är däremot kriterierna mycket allmänt hållna, t.ex. att indelningen skall vara ändamålsenlig, utan angivande av vad detta ändamål egentligen är, omfattar överprövningen endast rena formalia, t.ex. handläggningsregler. Eftersom denna form av överprövning är av rättslig natur, bör den ske hos Kyrkans besvärsnämnd.
I konsekvens med det anförda förordar vi att Kyrkostyrelsens beslut i indelningsärenden – i huvudsak en fråga om ”gränsregleringar” mellan stiften – skall kunna underkastas en formell överprövning hos Kyrkans besvärsnämnd.
Överväganden
Församlingsindelning m.m.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor som haft anknytning till 17 kap. 3 § samt 37 kap 2 § kyrkoordningen. I betänkandet O 2003:1 sid. 7f. uttalade utskottet:
Utskottet konstaterar att de s.k. församlingskriterierna återfinns i 37 kap. 2 § kyrkoordningen. Dessa församlingskriterier, där det bl.a. anges att det skall firas en huvudgudstjänst varje söndag och annan kyrklig helgdag eller en gudstjänst varje vecka om inte domkapitlet har medgivit något annat, syftar till att stärka församlingens identitet. I 37 kap. 2 § fjärde stycket anges dock att en församling, trots att man inte uppfyller kriterierna, får undantas från indelningsändring om det finns särskilda skäl. Stiftsstyrelsen har alltså en möjlighet att ge dispens. Läronämnden har i sitt yttrande (Ln 2003:4y) anfört:
Kyrkoordningen måste tydligt uttrycka grundkriterierna för vad en församling är, men också innehålla en sådan reglering att den möjliggör pastorala hänsynstaganden av olika slag, inte minst kring gudstjänstfirandet.
Läronämnden hänvisar vidare till sitt yttrande (Ln 1999:3y):
Som ett första kriterium för en församling anges i kyrkoordningsförslaget att huvudgudstjänst normalt firas varje sön- och helgdag eller åtminstone en gudstjänst varje vecka. (…) Läronämnden finner att den intention som uttrycks i kyrkoordningsförslaget, att huvudgudstjänst normalt firas varje sön- och helgdag i en församling, är riktig. Samtidigt menar Läronämnden att gudstjänstlivet alltid bör utformas med hänsyn till lokala förhållanden och förutsättningar. Regler för gudstjänstliv och den territoriella församlingsindelningen bör vara utformade med hänsyn till båda dessa aspekter. Huvudregeln är dock att huvudgudstjänst firas i en församling varje sön- och helgdag eller att åtminstone en gudstjänst firas varje vecka.
Utskottet konstaterar att kyrkoordningens reglering ger utrymme för en flexibilitet kring de uttalade församlingskriterierna och det torde därför inte vara nödvändigt att omformulera bestämmelserna i dessa delar. Motion 2004:1, 2004:37, 2004:59 samt 2004:63 bör därför avslås.
Motionerna 2004:1, 2004:59 och 2004:63 innehåller förslag på förändringar i 17 kap. 3 § kyrkoordningen. Ett genomförande av förslagen fordrar ändringar i 37 kap. 2 §. Dessa motioner bör också mot den bakgrunden avslås. Motion 2004:37 mom. 1 uttalar att församlingskriterierna i punkt 1 skall formuleras: ”I församlingen firas gudstjänst”. Detta uttryck kan enligt utskottets mening inte utgöra ett kriterium och motionen skall därför i detta moment också mot denna bakgrund avslås.
Läronämnden har i årets yttrande (Ln 2004:5y) bl.a. uttalat:
Grundkriterierna skall fungera som spegel och riktmärke. De har däremot inte som huvudsyfte att driva fram strukturförändringar. Kriterierna skall inte vara en börda utan en drivkraft till reflektion och förnyelse.
Gudstjänstkriteriet i kyrkoordningen anger som normalordning att huvudgudstjänst firas varje sön- och helgdag. Huvudgudstjänsten är bunden till kyrkohandboken och leds normalt av en präst. I det fall denna ordning inte kan upprätthållas firar församlingen åtminstone en gudstjänst i veckan. Det är en gemensam gudstjänst, öppen för alla, och kan vara mycket enkel till sin form. Gudstjänstlivet måste alltid utformas med hänsyn till lokala förhållanden. Pastorala hänsyn måste tas.
I motion 2004:27 finns förslag om uppdrag till Kyrkostyrelsen att till nästa Kyrkomöte redovisa vilka bestående fördelar som åstadkommits genom församlingssammanslagningar samt att redovisa framgångsrika projekt som initierats av medlemmar och församlingar. Slutligen anförs i motionen att Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att till nästa Kyrkomöte redovisa förslag till justeringar av kyrkoordningen som modifierar församlingskriteriets första punkt.
Utifrån läronämndens yttrande om att gudstjänstlivet alltid måste utformas med hänsyn till lokala förhållanden och att pastorala hänsyn måste tas vill utskottet lyfta fram den process som arbetet med församlingsinstruktionen utgör. Tillämpningen och övervägandena kring gudstjänstkriteriet i 17 kap. 3 § har en klar koppling till fastställande och utfärdande av församlingsinstruktionen. Härigenom garanteras att församlingens, kyrkoherdens och stiftets överväganden samordnas och förankras. Förändringar i församlingsstrukturen måste ske i en öppen dialog mellan dem som har olika uppgifter och ansvar i en sådan process. Denna process är ett samspel mellan församlingar och stift, liksom mellan de båda stiftsorganen domkapitel och stiftsstyrelse. Det är viktigt att församlingskriterierna tar sin utgångspunkt i vad församlingen är och inte i att den måste bestå av ett visst antal människor. Därför ger kyrkoordningen möjligheter till att finna lokala lösningar och stimulerar till ett lokalt engagemang.
Utskottet konstaterar att erfarenheterna kring tillämpningen av kyrkoordningen i dessa delar kan vara begränsade men vill dock lyfta fram att det finns dokumenterade erfarenheter och utvärderingar i olika stift.
Kyrkomötet bör med anledning av motion 2004:27 och mot bakgrund av vad utskottet anfört uppdra åt Kyrkostyrelsen att överväga en komplettering av kyrkoordningen så att i avsnittet om församlingskriterierna församlingsinstruktionen omnämns som ett redskap för att tillgodose pastorala behov och beakta lokala förhållanden.
Överklagande i indelningsärenden
Utskottet konstaterar att beslut i indelningsärenden kan komma att prövas formellt som beslutsprövning. Utskottet delar den uppfattning som framfördes i utredningen Personal, tillsyn, överklagande. (SKU1998:6) att beslut i indelningsfrågor inte skall kunna överklagas och prövas materiellt. Utredningen menade bl.a. att en möjlighet till överklagande skulle kunna strida mot den subsidiaritetsprincip som numera, enligt 6 § lagen om Svenska kyrkan, gäller för kyrkan och som uttrycker Svenska kyrkans självbild. Denna innefattar knappast att Kyrkostyrelsen har en position som ”regering” för hela Svenska kyrkan.
Motion 2004:62 bör därför avslås.
Ändamålsenlig pastoratsreglering
I 37 kap. 19 § kyrkoordningen anges:
Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning. Styrelsen skall fortlöpande följa utvecklingen och snarast initiera åtgärder när så behövs för att bestämmelserna i 18 § skall kunna följas.
En fråga om att ändra pastoratsindelningen får också väckas genom en ansökan till stiftsstyrelsen av en församling eller en samfällighet som skulle beröras av ändringen, samt av domkapitlet.
Utskottet anser att denna reglering tydligt uttalar stiftsstyrelsens ansvar att verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning. Frågor om pastoratsindelningen fordrar dessutom lokal kännedom och hänsynstagande. Detta är något som inte underlättas genom beslut på central nivå. Mot denna bakgrund bör motion 2004:81 avslås.
Uppsala den 17 september 2004
På Organisationsutskottets vägnar
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Wernersson, Lars Öhlén, Aina Andersson, Hans G Erikson, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Maj-Vis Hultén, Ulla Rickardsson, Tomas Forsner, Per Lindberg, Stefan Landmark och Susann Torgerson.
Biskop Hans Stiglund och biskop Tony Guldbrandzén har deltagit i utskottets överläggning.
Reservation av Stefan Landmark
Jag anser att texten under rubriken ”Överklagande i indelningsärenden” bör ha följande lydelse:
Rättssäkerhet kan definieras som att lika fall skall bedömas lika. Möjligheten till överklagande är en nödvändig komponent för att skapa en likartad tillämpning av ett regelverk.
Förslag till kyrkomötesbeslut:
Kyrkomötet beslutar att bifalla motion 2004:62.
Läronämndens yttrande
2004:5y
Församlingskriterier
|
|
Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motionerna 2004:1 Församlingssammanslagningar, 2004:27 Utveckla församlingarna, 2004:37 Kriterier för församling, 2004:59 Strukturer och beslutsformer för Svenska kyrkan, 2004:63 Församlingskriterier och 2004:81 Pastoratsreglering i Svenska kyrkan.
Församlingen är den grundläggande enheten i kyrkan, eftersom evangelium där förkunnas, sakramenten utdelas och människor församlas till en gemenskap (Jfr Augsburgska bekännelsen, artikel VII). Från teologisk synpunkt är det därför nödvändigt att kyrkoordningen tydligt anger grundkriterierna för en församling. Församlingen är kallad att ta emot och dela evangelium i ord och handling. I kyrkoordningen anges att församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Församlingskriterierna konkretiserar vad som behövs för att den uppgiften skall fullgöras och församlingen vara församling.
Grundkriterierna skall fungera som spegel och riktmärke. De har däremot inte som huvudsyfte att driva fram strukturförändringar. Kriterierna skall inte vara en börda utan en drivkraft till reflektion och förnyelse.
Gudstjänstkriteriet i kyrkoordningen anger som normalordning att huvudgudstjänst firas varje sön- och helgdag. Huvudgudstjänsten är bunden till kyrkohandboken och leds normalt av en präst. I det fall denna ordning inte kan upprätthållas firar församlingen åtminstone en gudstjänst i veckan. Det är en gemensam gudstjänst, öppen för alla, och kan vara mycket enkel till sin form. Gudstjänstlivet måste alltid utformas med hänsyn till lokala förhållanden. Pastorala hänsyn måste tas.
Gudstjänstkriteriet gäller något så grundläggande som att det i en kristen församling finns ett gemensamt andligt liv, ett gudstjänstliv, där evangelium förkunnas och sakramenten utdelas.
Uppsala den 31 augusti 2004
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg*, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén*, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson, Ann-Catrin Jarl, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering
Kyrkorättsutskottets yttrande
2004:8y
Yttrande över motionerna 2004:1, 2004:37, 2004:59 och 2004:63
|
|
Till Organisationsutskottet
Kyrkorättsutskottet har denna dag getts tillfälle att yttra sig över motionerna 2004:1, 2004:37, 2004:59 och 2004:63.
Motion 2004:1
Kyrkorättsutskottet konstaterar att den föreslagna ändringen medför krav på följdändringar i kyrkoordningen Vidare faller regler om sammanlysning av gudstjänster bort. Ur kyrkorättslig synpunkt kan därför förslaget inte accepteras.
Motion 2004:37
Kyrkorättsutskottet konstaterar beträffande den första punkten i motionen att den föreslagna ändringen medför krav på följdändringar i kyrkoordningen varför det ur kyrkorättslig synpunkt inte kan accepteras.
Beträffande punkt 2 finner utskottet principiellt att övergångsbestämmelserna inte bör ändras men att texten i motionen är möjlig ur kyrkorättslig synpunkt.
Motion 2004:59
I punkt 2 i motionen finns förslag till ändring av kyrkoordningen.
Kyrkorättsutskottet konstaterar att den föreslagna ändringen medför krav på följdändringar i kyrkoordningen Vidare faller regler om sammanlysning av gudstjänster bort. Ur kyrkorättslig synpunkt kan därför förslaget inte accepteras.
Motion 2004:63
Kyrkorättsutskottet konstaterar betäffande förslaget till ändrad kyrkoordningstext att andra ledet i första meningen inte är möjlig ur kyrkorättslig synpunkt.
Vidare medför den föreslagna ändringen krav på följdändringar i kyrkoordningen varför det ur kyrkorättslig synpunkt inte kan accepteras.
Uppsala den 17 september 2004
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Mats Green, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson och Ulla Eriksson.
Biskop Ragnar Persenius och biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggning.
