I detta betänkande behandlas motion 2004:51 om tillämpningen av religionsfrihetslagstiftning m.m. Utskottet föreslår att motionen avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2004:51 punkt 1.

2. avslå motion 2004:51 punkt 2.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2004:51 av Urban Gibson, Tillämpningen av religionsfrihetslagstiftning m.m

1. Kyrkomötet beslutar uppdra åt Kyrkostyrelsen att göra en analys av den rådande situationen i fråga om gränsdragningen mellan befintlig religionsfrihetslagstiftning och andra lagar i första hand diskrimineringslagstiftningen. Analysen bör bli föremål för ekumeniska samråd och därefter redovisas för Kyrkomötet.

2. Kyrkomötet beslutar uppdra åt Kyrkostyrelsen att lägga fram förslag om hur Svenska kyrkan i utökad utsträckning kan hjälpa systerkyrkor och internationella organisationer där Svenska kyrkan är medlem med rekommendationer om ny lagstiftning i religionsfrihetsfrågor i länder som tidigare ej haft egen sådan lagstiftning eller där gällande sådan lagstiftning ifrågasätts av kyrkor och religiösa organisationer.

Utskottet

Bakgrund

I olika tidsperioder under Svenska kyrkans historia har religionsfrihetsfrågor spelat en stor roll, men det var först i och med 1951 års religionsfrihetslag som rätten till fritt utträde ur Svenska kyrkan genomfördes. Religionsfrihetsaspekter präglade därefter kyrka-stat utredningarna under 1950- och 1960-talen. Genom tillkomsten av andra lagar, främst diskrimineringslagstiftningar på olika områden, har religionsfrihetsaspekter fått förnyad aktualitet.

I kyrkoordningen behandlas inte reglerna om religionsfrihet utan dessa finns i Lagen om trossamfund vars första paragraf stadgar följande:

Religionsfriheten utgör grunden för lagens övriga bestämmelser och det har ansetts lämpligt med hänvisningar till regeringsformens föreskrifter om religionsfrihet och motsvarande bestämmelser i Europakonventionen.

I svensk lagstiftning finns klara stadganden i Brottsbalken i 16 kap. 8 §, där brottet hets mot folkgrupp omfattar anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. I 16 kap. 9 § Brottsbalken behandlas olaga diskriminering innefattande i dess fjärde stycke bestämmelser om diskriminering av annan på grund av att denne har homosexuell läggning.

Kyrkokansliet följer löpande tillämpningen av den lagstiftning som finns inom olika områden där diskriminering kan förekomma. Såväl Jämställdhetsombudsmannen (JämO), ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HOMO), som ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), har i olika sammanhang i samtal med företrädare för Svenska kyrkan diskuterat principiella frågor där religionsfrihetsaspekter ställts mot de områden respektive ombudsman har till uppgift att bevaka. Även utbildningsinsatser har ägt rum såväl på central som regional och lokal nivå inom dessa områden.

Motionens andra del handlar om att lägga fram förslag om hur Svenska kyrkan kan vara systerkyrkor och samarbetsorgan behjälpliga.

Vid kyrkokansliets internationella avdelning följer man fortlöpande situationen i bl.a. länder där Svenska kyrkan har samarbetspartners. I fråga om religionsfrihet gäller detta inte minst Östeuropa. Vid behov agerar Svenska kyrkan i dessa frågor som t.ex. inför ny religionsfrihetslagstiftning i Vitryssland. Vid avdelningen för undervisning, forskning och kultur under huvudprogrammet Kyrka, teologi och samhälle och delprogrammet Internationell omvärldsanalys ingår ett särskilt moment under benämningen Religionsfrihets villkor. Aktiviteterna innefattar att bevaka och uppdatera religionsfrihetens villkor genom att aktivt följa utvecklingen i vissa europeiska länder och att aktivt följa utvecklingen inom FN-systemet och Europarådet. I planerna ingår produktion av ett grundmaterial om Religions- och samvetsfrihet (klart vid årsskiftet 2004/2005) och ett material om Religions- och samvetsfrihet i republikerna i f.d. Sovjetunionen. På detta sätt finns en ”minivariant” av motionens önskan inlagt inom Mål och rambudgeten. I de Mänskliga rättighetsdagar som organiseras i november 2004 med Svenska kyrkan som samarrangör finns ett akademiskt forskarseminarium om Religionsfrihet i Sverige.

Det innebär att det inom kyrkokansliet finns en beredskap att hantera frågor om religionsfrihet.

Överväganden

Utskottet finner inledningsvis att de frågeställningar som behandlas i motionens båda delar har stor aktualitet och är av vikt för Svenska kyrkans arbete såväl i Sverige som internationellt.

Beträffande punkt 1 i motionen har utskottet inhämtat att de frågeställningar som där har tagits upp fortlöpande bevakas av Kyrkostyrelsen och kyrkokansliets personal. Detta sker såväl i formella delar, avseende t. ex gällande rätt och tillämpning av denna i diskrimineringsfrågor, som på ett mer övergripande plan i samtalsform där ekumeniska samtal utgör en viktig del. Utskottet förutsätter att detta är ett arbetssätt som kommer att gälla även framgent.

I motionens punkt 2, som avser internationell hjälp rörande religionsfrihet, pågår en rad olika kontakter och arbete tillsammans med flera systerkyrkor när det gäller mänskliga rättigheter. Utskottet gör bedömningen att detta är det arbetssätt som är den mest framkomliga vägen i de olika situationer och sammanhang som våra systerkyrkor verkar.

Sammanfattningsvis finner utskottet att Svenska kyrkan genom bl a. Kyrkostyrelsen och kyrkokansliets personal har en fortlöpande bevakning av religionsfrihetsfrågor utifrån skilda aspekter. Utskottet förutsätter att detta arbete kommer att fortsätta och anser att utredningsuppdrag med analyser och liknande inte är den bästa vägen i de frågor motionen behandlar. Utskottet föreslår med hänvisning till vad som anförts att motionen avslås.

Uppsala den 16 september 2004

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Mats Green, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson och Ulla Eriksson.

Biskop Ragnar Persenius och biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggning.