I detta betänkande behandlas motion 2004:33. I motionen föreslås att en analys görs med syfte att Kyrkomötets arbete koncentreras på dess grundläggande uppgifter. Utskottet föreslår att motionen avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2004:33.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2003:33 av Bengt Peterson m.fl., Kyrkomötets agenda

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att genomföra en fördjupad analys av hur en koncentration på Kyrkomötets grundläggande uppgifter skall återspeglas i mötets agenda.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet, Ln 2004:3y, bifogas som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

I 10 kap. 1 § kyrkoordningen fastslås att Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. I 2–3 §§ samma kapitel uppräknas de ärenden som Kyrkomötet har att besluta om. I inledningstexten till kyrkoordningens fjärde avdelning sägs bl.a. i vad som nu är intressant att Kyrkomötet skall vara kyrkans röst utåt såväl i det svenska samhället som internationellt.

I 11 kap. 10 § kyrkoordningen anges vilka som kan väcka ärenden i vilka Kyrkomötet skall besluta. Det är ärenden som väckts av

1. Kyrkostyrelsen genom skrivelse,

2. ledamot eller en biskop genom en egenhändigt underskriven motion,

3. ett utskott inom dess beredningsområde genom ett betänkande, och

4. revisorerna, om det gäller ett ärende som har samband med deras uppdrag.

Enligt Kyrkomötets arbetsordning ges möjlighet för ledamöter eller biskopar att med anledning av ärenden som beretts av ett utskott ställa frågor om de ärenden som behandlats i de olika betänkandena.

Frågor med anknytning till Kyrkomötets arbete behandlades av Kyrkorättsutskottet 2001 (Kr 2001:10) som följd av motionsyrkanden med önskemål om översyn av Kyrkomötets arbetsformer. Kyrkomötet beslutade att bifalla utskottets förslag att åt Kyrkomötets presidium uppdraga att inom ramen för gällande regelverk se över Kyrkomötets arbetsformer. Även år 2002 behandlade Kyrkorättsutskottet en motion i frågan. Kyrkorättsutskottet ansåg i sitt betänkande (Kr 2002:2) att det år 2001 givna utredningsuppdraget också kunde inrymma de frågor som framförts i motionen. Utskottet föreslog därför att motionen skulle avslås vilket Kyrkomötet också gjorde.

Det utredningsuppdrag som ovan nämnts redovisas av Kyrkomötets presidium i en PM daterad den 1 juni 2004. De frågor som är aktuella med anledning av nu behandlad motion redovisas i första hand under punkt 4 i nämnda PM. Där diskuteras förslag att begränsa den fria motionsrätten och möjligheter till enklare utskottsbehandling av vissa motioner. Andra åtgärder som nämns är planering av Kyrkomötets arbete över en längre tidsperiod och att förbereda viktiga eller svåra ärenden vid seminarier innan de behandlas i Kyrkomötet. Kyrkomötet har beslutat att lägga upprättat PM till handlingarna.

Överväganden

Inledningstexten till kyrkoordningens fjärde avdelning säger att till Kyrkomötets uppgift hör att vara kyrkans röst utåt såväl i det svenska samhället som internationellt. Utskottet menar att det väl beskriver de anspråk och förväntningar som skall ställas på Kyrkomötet. Läronämnden har i sitt yttrande också tagit fasta på detta och uttrycker att det är en del av kyrkans uppdrag att i varje tid ge röst åt evangelium och ta ställning i etiska frågor. Etiska frågor liksom frågor med anknytning till politik är en del av det samhälle vi lever i och det är då naturligt att kyrkan från tid till annan tar ställning i dessa. Utskottet menar också att nuvarande regelverk inte ger möjlighet att begränsa initiativ att till Kyrkomötet föra frågor av allmängiltig karaktär. Utskottet föreslår därför att motionen avslås.

Uppsala den 16 september 2004

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Mats Green, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson och Ulla Eriksson.

Biskop Ragnar Persenius och biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.

Kristen tro uttrycker en helhetssyn, där kropp, själ och ande hör samman. Hela människan ryms i den kristna tron och i ett kristet liv skall såväl kyrkan som den enskilda människan sträva efter att gestalta tro i handling. Därför behövs en dialog mellan erfarenheter och gemensam trostolkning i historia och nutid. Det uppstår ständigt situationer där såväl den enskilde som en församling, ett stift eller en kyrka erfar en skyldighet att visa solidaritet med utsatta människor och deltaga i det offentliga samtalet. Detta ansvar är ofrånkomligt och även om osäkerheten alltid finns där, liksom risken att ta fel, så är det en del av kyrkans uppdrag att i varje tid ge röst åt evangelium och ta ställning i etiska frågor.

Uppsala den 31 augusti 2004

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg*, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén*, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson, Ann-Catrin Jarl, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.