I detta betänkande behandlas fem motioner rörande olika aspekter på begravningsverksamheten. Motion 2004:3 behandlar det kulturhistoriska ansvaret för våra begravningsplatser och motion 2004:80 tar upp frågan om att bekosta skötsel av gravar med begravningsavgiften. Motion 2004:6 berör frågan om huvudmannaskapet för särskilda begravningsplatser för icke kristna trosbekännare. Motion 2004:61 avser möjligheten att efter kremering förvara aska under längre tid än nu är tillåtet. Slutligen behandlar motion 2004:65 utvärdering av begravningsombudens roll och funktion. Utskottet föreslår att motionerna avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2004:3.

2. avslå motion 2004:6.

3. avslå motion 2004:61.

4. avslå motion 2004:65.

5. avslå motion 2004:80 punkt 1.

6. avslå motion 2004:80 punkt 2.

Redogörelse för ärenden

Motionerna

Motion 2004:3 av Åke Bendix, Det kulturhistoriska ansvaret för våra begravningsplatser

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att i Centrala samrådsgruppen för det kyrkliga kulturarvet samt vid överläggningar med Församlingsförbundet uppmärksamma frågan om Svenska kyrkans ansvar för att bevara det kulturhistoriska arvet på de begravningsplatser man förvaltar.

Motion 2004:6 av Susann Torgerson m.fl., Annan huvudman för begravningsverksamhet för icke-kristna trosbekännare

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att föreslå regeringen att tillsätta en utredning med syfte att föreslå hur ett särskilt huvudmannaskap skall kunna ges för de särskilda begravningsgravplatser som finns för personer med annan religionstillhörighet än den kristna.

Motion 2004:61 av Birgitta Björner, Ändring i begravningslagen

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att föreslå regeringen en ändring av begravningslagen som innebär möjlighet att under längre tid än ett år tillfälligt förvara askurna i exempelvis askurngrav, kolumbarium eller på annat värdigt sätt.

Motion 2004:65 av Erna Arhag, Begravningsombudets roll och funktion

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att hos berörda myndigheter initiera en utvärdering och analys inklusive eventuella förändringar av begravningsombudens roll och funktion.

Motion 2004:80 av Alf Sigling, Gravskötsel bekostad med begravningsavgiften

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att vända sig till regeringen med en begäran om att 9 kap. 6 § begravningslagen skall ha ett tillägg med följande lydelse:

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att vända sig till regeringen och lägga fram förslag om tillägg i bestämmelserna om begravningsavgift med innebörd att gravskötsel på basnivå ingår i begravningsavgiften och gäller alla gravar.

Utskottet

Bakgrund

Motion 2004:3 av Åke Bendix om det kulturhistoriska ansvaret för våra begravningsplatser

Regler som tar sikte på att skydda de kulturhistoriska värden, som våra begravningsplatser och vissa äldre gravvårdar utgör, återfinns i 4 kap. 6 och 11 §§ kulturminneslagen, 19 § förordningen om kulturminnen samt 2 kap. 12 § begravningslagen. Såväl begravningsplatser som vissa äldre gravvårdar är kyrkliga kulturminnen.

Skötsel som följer av kulturmiljövårdens krav, dvs. underhåll av kulturhistoriskt intressanta gravanläggningar bör ingå i begravningsavgiften (Staten och trossamfunden prop. 1998/99:38 sid. 115). Svenska kyrkan erhåller kyrkoantikvarisk ersättning från staten för vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. För åren 2002–2004 kan ur det datorstödda program som används för administration av den kyrkoantikvariska ersättningen utläsas att 15 procent av beviljade ansökningar och 8 procent av beviljade ersättningar avsåg begravningsplatser. Procentsatserna kan komma att något justeras då allt underlagsmaterial ännu ej inlagts i programmet.

Motion 2004:6 av Susann Torgersson m.fl. om annan huvudman för begravningsverksamhet för icke-kristna trosbekännare

Enligt 2 kap. 1 § begravningslagen skall de territoriella församlingarna inom Svenska kyrkan anordna och hålla allmänna begravningsplatser. 2 kap. 2 § begravningslagen stadgar att huvudmannen, församlingen i detta fall, skall tillhandahålla särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund.

I propositionen Staten och trossamfunden (prop. 1998/99:38 sid. 103–108) anförs att anordnandet och hållandet av allmänna begravningsplatser i grunden är en samhällsverksamhet som av tradition utförs av Svenska kyrkan. Praktiska skäl talar enligt propositionen för att en och samma huvudman handhar all begravningsverksamhet inom sitt ansvarsområde. Det kyrkliga huvudmannaskapet för begravningsplatser för icke kristna trosbekännare anses uppfylla kraven om religionsfrihet genom bl.a. möjlighet för den enskilde att överklaga beslut till länsstyrelsen av beslut som huvudman för begravningsplats fattat och genom den särskilda tillsyn som begravningsombuden har att utöva.

Motion 2004:61 av Birgitta Björner om ändring i begravningslagen

Begravningslagens 5 kap. 11 § stadgar att askan efter avliden som kremerats i Sverige skall gravsättas inom ett år från kremeringen. Om det finns särskilda skäl får huvudman för begravningsverksamheten eller den innehavare av krematorium, som förvarar askan, medge anstånd med gravsättningen utöver ettårsfristen. Nu gällande tidsfrist har bedömts vara skälig för att ge rådrum åt anhöriga att besluta i de frågor som rör gravsättningen. Enligt propositionen (Begravningslag prop. 1990/91:10) har möjligheten att bevilja anstånd med gravsättning tillkommit främst för att osäkerhet ibland råder om var gravsättning skall ske. Genom att bevilja anstånd i dessa fall undviks ärenden rörande flyttning av gravsatt aska (Begravningslag prop. 1990/91:10 sid. 48). 5 kap. 13 § begravningslagen anger att innehavare av krematorium skall förvara aska i avvaktan på gravsättning. Underförstått förväntas förvaringen ske under värdiga former. För det fall huvudman för begravningsverksamheten, frivilligt och där så bedöms lämpligt, förvarar aska innan gravsättning sker så sägs i ovannämnda proposition (sid. 48) att detta kan ske om huvudmannen har möjlighet att på ett pietetsfullt sätt förvara askan t. ex. i ett kolumbarium eller urnmur.

Motion 2004:65 av Erna Arhag om begravningsombudets roll och funktion

10 kap. 1 § begravningslagen stadgar att för varje församling som är huvudman för begravningsverksamheten skall länsstyrelsen förordna ett eller flera ombud. Ombudens uppgift är att ta tillvara de personers intressen, som inte tillhör Svenska kyrkan. Tillkomsten av ombudsrollen i dessa frågor var enligt propositionen (Staten och trossamfunden prop. 1998/99:38 sid. 106) bl.a. ett led i att tillgodose krav om insyn och inflytande för de som inte tillhör Svenska kyrkan för att bestämmelserna om religionsfrihet skall vara förenliga med ett kyrkligt huvudmannaskap för särskilda begravningsplatser. I samma proposition sid. 128 anges att då några års erfarenhet vunnits av ombudsmannainstitutionen bör den följas upp och utvärderas. De ombud som nu tjänstgör är utsedda för perioden 2003–2006. Frågan om utvärdering av begravningsombudens verksamhet har också behandlats av Församlingsförbundets fullmäktige år 2001, vid vilket tillfälle en motion i ärendet avslogs.

Motion 2004:80 av Alf Sigling om gravskötsel bekostad med begravningsavgiften

I 9 kap. 6 § begravningslagen anges vad som ingår i begravningsavgiften. Det är

- gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats under en tid av 25 år,

- gravsättning inklusive gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav,

- transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet till dess att gravsättning har skett, med undantag av transport för gravsättning utanför huvudmannens område, om inte transporten beror på ett avtal om tillhandahållande av särskilda gravplatser,

- kremering,

- lokal för förvaring och visning av stoftet, samt

- lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.

Kostnader för skötsel av gravar får inte ingå i begravningsavgiften. Undantag medges för kostnader förknippade med gravskötselåtaganden gjorda före den 31 december 2000 och till vilka fonderade medel inte förslår samt sådan skötsel som följer av kulturmiljövårdens krav om underhåll av kulturhistoriskt intressanta gravanläggningar (Staten och trossamfunden prop. 1998/99:38 sid. 115).

Vid 2003 års kyrkomöte behandlades en motion (Mot 2003:62) i vilken hemställts att Kyrkostyrelsen hos regeringen skulle begära en ändring av begravningslagen med innebörd att en enklare typ av gravskötsel skulle ingå i begravningsavgiften. Kyrkorättsutskottet föreslog i sitt betänkande (Kr 2003:4) att motionen skulle avslås. Som motiv härför anfördes bl.a. svårigheten att fastlägga lämplig skötselnivå och att minneslund eller gravplats utan särskild inramning nu i allt högre utsträckning används som gravplats. Kyrkomötet avslog motionen.

Överväganden

Motion 2004:3 av Åke Bendix om det kulturhistoriska ansvaret för våra begravningsplatser

Utskottet konstaterar att regelverk finns för skydd av de kulturhistoriska värden som våra begravningsplatser utgör. Kostnader för att vårda detta kulturarv kan i någon mån finansieras med begravningsavgiften. Den kyrkoantikvariska ersättningen bidrar och kommer i än högre grad att bidraga till att vidmakthålla dessa värden. Enligt utskottets mening så kan frågan till del ses som ett kunskaps- och informationsproblem där ansvariga organ inte fullt ut känner till sina tillgångars kulturhistoriska värden, hur de rätt skall vårda dem och eventuellt också möjligheten att kunna få ekonomiskt bidrag för att fullgöra sitt ansvar.

De sedan år 2000 fungerande samrådsgrupperna mellan kyrkan och staten för de kyrkliga kulturvärdena har enligt träffad överenskommelse till uppgift att verka för ökad kunskap om dessa kulturvärden och att förmedla denna information vidare. Utbildningsinsatser sker regelbundet genom stiftsvis arrangerade ”kyrkoantikvariska dagar” liksom genom kurser i Församlingsförbundets regi. En större medvetenhet om de kulturhistoriska värden som våra begravningsplatser utgör kommer sannolikhet också att erhållas efterhand som vård- och underhållsplaner upprättas för dem. Med hänsyn till att arbete pågår för att både öka kunskapen och att vidga information i dessa frågor samt att möjligheter finnas att erhålla kyrkoantikvarisk ersättning till vård av kulturhistoriskt värdefulla begravningsplatser anser kyrkorättsutskottet att motionen skall avslås.

Motion 2004:6 av Susann Torgersson m.fl., Annan huvudman för begravningsverksamhet för icke-kristna trosbekännare

Svenska kyrkan har anförtrotts uppdraget att anordna allmänna begravningsplatser samt särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund. Från samhällets sida har inga önskemål om förändringar i dessa frågor framförts. Utskottet anser att det inte är en angelägenhet för Svenska kyrkan att ta egna initiativ för att frånsäga sig ansvaret att anordna särskilda gravplatser. Därför föreslås att motionen avslås.

Motion 2004:61 av Birgitta Björner om ändring i begravningslagen

Utskottet menar att den ettåriga tidsfrist som begravningslagen stipulerar för gravsättning efter kremering uppfyller krav om skäligt rådrum för att fatta nödvändiga beslut inför gravsättning. Den möjlighet till dispens, som står till buds om längre betänketid behövs, bör ge fullgoda möjligheter för den enskilde att kunna fatta beslut i dessa frågor. Utskottet vill i sammanhanget påpeka det värde som ur ett pastoralt perspektiv ligger i att inom en överskådlig tid efter ett dödsfall få en markerad slutpunkt i ett personligt sorgearbete. Inom biskopsmötet pågår också ett arbete med syfte att utge ett nytt biskopsbrev i vilket dessa frågor behandlas. På anförda skäl anser utskottet att motionen skall avslås.

Motion 2004:65 av Erna Arhag om begravningsombudets roll och funktion

Utskottet konstaterar, att regeringen i sin proposition i vilken funktionen som begravningsombud föreslås införd, uttalar att ombudens verksamhet skall utvärderas. Utskottet förutsätter att frågan om att en utvärdering kommer till stånd kommer att bevakas från kyrkostyrelsens sida. Med hänvisning till dessa skäl bör därför motionen avslås.

Motion 2004:80 av Alf Sigling om gravskötsel bekostad med begravningsavgiften

Utskottet behandlade i sitt betänkande Kr 2003:4 vid förra årets kyrkomöte en motion med samma syften som nu aktuell motion. Utskottet föreslog då att motionen skulle avslås bl. a. med skäl att svårigheter föreligger att fastlägga lämplig skötselnivå och att minneslundar och asklundar i allt högre grad används som gravplatser. Kyrkomötet avslog också motionen. Med hänvisning till utskottets ställningstagande år 2003 och att enligt utskottet inget nytt tillförts frågan sedan dess föreslås att motionen avslås.

Uppsala den 16 september 2004

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Mats Green, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson och Ulla Eriksson.

Biskop Ragnar Persenius och biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.