I detta betänkande behandlas Kyrkostyrelsens skrivelse Översyn av vissa bestämmelser i kyrkoordningen KsSkr 2004:8 samt fem motioner med förslag i anslutning till styrelsens framlagda ändringsförslag. Kyrkostyrelsens förslag bifalls med några smärre ändringar medan motionerna avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2004:8 anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i 3, 4, 11, 22, 28, 31, 34, 35, 37, 38, 39 och 42 kap. kyrkoordningen enligt bilaga 1.

2. godkänna det som Kyrkostyrelsen anfört beträffande prästlönetillgångarnas möjlighet att ta upp lån.

3. avslå motion 2004:8.

4. avslå motion 2004:68.

5. avslå motion 2004:91.

6. avslå motion 2004:92.

7. avslå motion 2004:93.

Redogörelse för ärendet

Skrivelsen

Kyrkostyrelsens skrivelse 2004:8 Översyn av vissa bestämmelser i kyrkoordningen

1. Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i 3, 4, 22, 28, 31, 34, 35, 37, 38, 39 och 42 kap. kyrkoordningen.

2. Kyrkomötet beslutar att godkänna det som Kyrkostyrelsen anfört beträffande prästlönetillgångarnas möjlighet att ta upp lån.

Motionerna

Motion 2004:8 av Åsa Ek, Regler för konfirmandclearing

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utarbeta regler för hur stor del av konfirmandundervisningen konfirmanden skall ha deltagit i för att clearing skall gälla och att clearing skall gälla även om konfirmanden väljer att inte konfirmeras.

Motion 2004:68 av Sten Johansson och Lennart Svensson, Ändring av clearingbelopp beträffande lägerverksamhet för konfirmander

Kyrkomötet beslutar att clearingersättning vid lägerverksamhet för konfirmander begränsas till 4 dagar.

Motion 2004:92 av Lars Ekblad, Nej till utvidgad konfirmationsclearing

Kyrkomötet beslutar att avslå förslaget i Kyrkostyrelsens skrivelse 2004:8 beträffande utvidgad konfirmationsclearing.

Motion 2004:93 av Birgitta Josefson Hultgren och Stig Eriksson, Konfirmationsersättningen

Kyrkomötet beslutar att 42 kap. 7 § första stycket kyrkoordningen skall ha följande lydelse:

Motion 2004:91 av Ragnar Persenius, Förkortad tjänstgöringstid för pastorsadjunkter

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att återkomma till Kyrkomötet med förslag till sådana ändringar i kyrkoordningen att sex månaders anställning som pastorsadjunkt ger behörighet att anställas som komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt eller på ett längre vikariat än sex månader på en sådan befattning.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motionerna 2004:8, 2004:68, 2004:92 samt 2004:93 rörande konfirmandclearing m.m. Yttrandet, Ln 2004:7y, bifogas som bilaga 2.

Andra utskott

Gudstjänstutskottet, Organisationsutskottet, Tillsyns- och uppdragsutskottet samt Ekonomi- och egendomsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig. Yttrandena bifogas som bilagorna 3-6.

För behandling av sakfrågorna hänvisas till respektive utskotts yttrande.

Utskottet

Inledning

Kyrkorättsutskottet har vid sitt arbete med kyrkoordningen vid skilda tillfällen observerat att det i skrivelser från Kyrkostyrelsen förekommit att bestämmelser som inte varit gällande tagits till utgångspunkt för förslag till ändringar. Utskottet har i det sammanhanget diskuterat hur en aktuell kyrkoordning hålls tillgänglig för i första hand kyrkans medarbetare och förtroendevalda. Denna diskussion leder fram till frågan var gällande kyrkoordning finns dokumenterad men också till frågan av vem och på vilket sätt kyrkoordningen skall publiceras. Utskottet menar att Kyrkostyrelsen bör överväga om hanteringen av kyrkliga regelverk kan ske på mer tillförlitligt sätt. I anslutning härtill finner utskottet det av värde om rutiner och teknik fastlägges, vilka kyrkan har att tillämpa i sitt arbete med det kyrkliga regelverket.

Kyrkorättsutskottet tar för givet att Kyrkostyrelsen är bekant med ovan påpekade frågor och arbetar med att förbättra förhållandena varför utskottet endast gör denna notering.

Bakgrund

Genom beslut av 2003 års kyrkomöte har Kyrkostyrelsen fått i uppdrag att utreda ett antal frågor med anknytning till kyrkoordningen. I ett par fall avser uppdragen att olika frågor skall utredas medan det i andra fall anges direkt att kyrkoordningsändringar skall föreslås. I Kyrkostyrelsens skrivelse redovisas några av dessa uppdrag och de frågeställningar som har aktualiserats med anledning av dem.

Ett av utredningsuppdragen avser möjligheten att införa en obligatorisk konfirmationsersättning från hemförsamlingen även vid lägerkonfirmation som anordnas av annan än en församling.

Ett annat uppdrag rör möjligheten att besluta om indelningsändringar under en pågående mandatperiod. Vidare har Kyrkostyrelsen ett uppdrag att till årets kyrkomöte återkomma med förslag till sådana kyrkoordningsändringar som gör det möjligt för prästlönetillgångarna att ta upp lån i vissa fall.

En ytterligare fråga där Kyrkostyrelsen har uppdraget att föreslå ändringar i kyrkoordningen, rör anställning eller behörigförklaring av utländska präster för vissa tillfällen, där det anses att nu gällande bestämmelser bör förenklas.

I skrivelsen föreslås att kyrkoordningen på ytterligare ett par punkter justeras och kompletteras. I 28 kap. kyrkoordningen i dess nuvarande lydelse saknas f.n. en prioriteringsordning mellan ett par helgdagar som vissa år infaller samma söndag enligt gällande bestämmelser. Vidare finns det skäl att i kyrkoordningen ta in gällande bestämmelser om församlingar som saknar beslutföra organ som har beslutats av Kyrkostyrelsen och som nu finns i Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB 2001:19); detta i enlighet med vad som var avsikten när bestämmelserna beslutades.

De ovan nämnda frågorna behandlades i en promemoria utarbetad inom kyrkokansliet vilken sändes ut på remiss i början av innevarande år. Förslagen som Kyrkostyrelsen lägger fram i skrivelsen bygger på denna promemoria samt på de synpunkter och förslag som framkommit under remissbehandlingen.

Vidare finns i skrivelsen förslag till vissa mindre ändringar i kyrkoordningen som inte behandlades i den nämnda promemorian och därmed inte har remissbehandlats. I ett par fall är det endast fråga om rättelse av felaktigheter och klargöranden av gällande bestämmelser. Det finns också ett par förslag till justeringar som rör valfrågor och som framkommit i förberedelsearbetet inför 2005 års kyrkoval vilka inte heller har remissbehandlats. Eftersom bestämmelserna skall tillämpas vid nästa års val behöver beslut fattas av årets kyrkomöte.

Konfirmationsersättning

Skrivelsen

2002 års kyrkomöte beslutande i enlighet med det förslag som lades fram av Kyrkostyrelsen att utvidga den obligatoriska clearingen av kostnaderna för kyrkliga handlingar (KsSkr 2002:9, EE 2002:1, KmSkr 2002:10). Den kyrkoordningsreglerade obligatoriska clearingen gällde ursprungligen enbart begravningsgudstjänsten. Genom det nämnda kyrkomötesbeslutet finns nu en obligatorisk clearing även av kostnaderna avseende dop och vigsel samt bestämmelser om konfirmationsersättning. Vidare anfördes att det mot bakgrund av skillnader i hur konfirmationen genomförs torde vara svårt med clearing av kostnaderna för en viss miniminivå på samma sätt som föreslogs för dop och vigsel.

Bestämmelser om clearing av kostnader för kyrkliga handlingar och om konfirmationsersättning finns i 42 kap. kyrkoordningen. Beträffande konfirmation sägs att ingen avgift får tas ut i den egna församlingen. Om konfirmationen sker i någon annan församling har den församlingen rätt till konfirmationsersättning från den församling som konfirmanden tillhör. Det är Kyrkostyrelsen som fastställer beloppets storlek.

Kyrkostyrelsen fastställer årligen de belopp som skall gälla för clearing av kostnaderna för dop, vigsel och begravningsgudstjänst samt konfirmationsersättning. I det senaste beslutet (SvKB 2003:11) sägs i 3 § att det belopp med vilket den församling som konfirmanden tillhör skall ersätta den församling där konfirmationen har skett utgör 1 600 kronor avseende undervisning. För lägerverksamhet är beloppet 400 kronor per dygn, dock högst 2 800 kronor, vilket innebär att ersättning alltså kan utgå för högst 7 lägerdygn. Vidare anges att konfirmationsersättningen även skall innefatta de ytterligare kostnader som föranleds av att konfirmanden är i behov av särskilt stöd. Beträffande de sistnämnda ytterligare kostnaderna sägs att överenskommelse om dessa bör träffas i förväg. Det är då fråga om en överenskommelse mellan de båda involverade församlingarna. Ingår en eller båda församlingarna i en samfällighet blir det också en fråga för samfälligheten.

Bestämmelserna i kyrkoordningen om konfirmationsersättning och därmed också Kyrkostyrelsens beslut om belopp avser relationen mellan de lokala ekonomiska enheterna i kyrkan – församlingar och samfälligheter. De enskilda som den kyrkliga handlingen avser, har inte del i den ekonomiska hanteringen. Clearing kan inte heller ske mellan andra än församlingar och/eller samfälligheter. Detta innebär att när någon annan än en församling ordnar ett konfirmationsläger så omfattas detta inte av konfirmationsersättningen. Detta förhållande uppmärksammades när 2002 års kyrkomöte införde konfirmationsersättningen. När Ekonomi- och egendomsutskottet föreslog avslag på en motion (2002:102) om konfirmandpeng gjordes det genom att utskottet anslöt sig till följande bedömning i Kyrkostyrelsens skrivelse:

Konfirmation i Svenska kyrkans ordning

I 22 kap. 1 § kyrkoordningen anges vad som är konfirmationens huvudinnehåll. Det sägs att konfirmationen skall innefatta dopundervisning, deltagande i församlingens gudstjänstliv samt en konfirmationsgudstjänst med redovisning, trosbekännelse, bön med handpåläggning och sändning. Beträffande konfirmationsgudstjänsten gäller i praktiken att den enligt bestämmelserna i 18 kap. 3 § skall firas enligt ordningen i Den svenska kyrkohandboken. En konfirmationsgudstjänst skall enligt 22 kap. ledas av någon som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan. I samma paragraf sägs också att en präst i Svenska kyrkan skall ansvara för undervisningen. Kyrkoherden kan utse någon att ansvara för undervisningen. Den bestämmelsen kan inte bli tillämplig annat än när det är församlingen som ordnar konfirmationen eftersom kyrkoherdens beslutskompetens avser den församling som han eller hon är kyrkoherde för. Det som här redovisats kan sammantaget sägas utgöra kriterier på att det är fråga om en konfirmation i Svenska kyrkans ordning. Härtill kommer att domkapitlet enligt 22 kap. 5 § får utfärda bestämmelser för den dopundervisning som föregår konfirmationen.

Genom att domkapitlet får utfärda bestämmelser om undervisningen kan domkapitlet göra riktlinjerna för konfirmandarbetet eller delar av dessa gällande för konfirmandarbetet i stiftets församlingar. Enligt 57 kap. 5 § första punkten kyrkoordningen skall de regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta om enligt bestämmelser i kyrkoordningen ingå i församlingsinstruktionen. Det innebär att domkapitlets bestämmelser för den dopundervisning som föregår konfirmationsgudstjänsten skall ingå i församlingsinstruktionen såvitt gäller konfirmation med en församling som huvudman. Det har inte sagts något närmare i förarbetena till kyrkoordningen vad som gäller vid tillämpningen av 22 kap. 5 § när det är någon annan än en församling som ordnar konfirmationen.

2003 års kyrkomöte

I motion 2003:83 föreslogs att Kyrkomötet skulle besluta ”att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att se över frågan om konfirmandersättningen enligt motionens intentioner”. I motionen refererades vad som sagts om bidrag till konfirmationsläger i samband med 2002 års kyrkomötes beslut om konfirmationsersättning. Motionärerna menade att erfarenheten från hur det fungerade i samband med 2003 års sommarkonfirmandläger visar att det frivilliga systemet med bidrag från hemförsamlingen inneburit såväl förvirring som orättvisa.

I motionen pekades särskilt på konfirmander med funktionshinder som i de flesta fall har en lägervistelse som är anpassad efter deras särskilda behov som enda möjlighet till en konfirmandverksamhet. I motionen sägs vidare att det enklaste skulle vara om stiftsgårdar och andra närstående stiftelser som anordnar konfirmandläger, särskilt då s.k. handikappläger, omfattades av konfirmationsersättningen. Motionärerna menade att det emellertid finns flera saker att beakta. Det gällde bl.a. att de läger som omfattas av konfirmationsersättningen ska vara godkända av stiftets biskop och behov av kriterier i övrigt för de som skall omfattas av konfirmationsersättningen.

Ekonomi- och egendomsutskottet framhöll i sitt betänkande EE 2003:5 att utskottet delade motionärernas uppfattning att det är olyckligt att olika församlingar hanterar konfirmationsfrågan på olika sätt. Utskottet fasthöll dock vid sitt och Kyrkomötets tidigare ställningstagande, att hemförsamlingen utan någon reglering i kyrkoordningen bör bidra med ett belopp som motsvarar den obligatoriska konfirmationsersättningen när någon konfirmeras utanför en församling. Utskottet såg det som en förutsättning för att betala ut en sådan ersättning att konfirmationsverksamheten är godkänd av stiftets biskop. Utskottet menade att frågan om en översyn av konfirmationsersättningen med den inriktning som föreslås i motionen var för tidigt väckt och föreslog därför avslag på motionen. Kyrkomötet beslutade dock efter votering att bifalla motion 2003:83 och gav således Kyrkostyrelsen i uppdrag ”att se över frågan om konfirmandersättningen enligt motionens intentioner”.

Motionerna

I motionen 2004:8 av Åsa Ek behandlas de fall då blivande konfirmander deltar i undervisningen utan att för den skull konfirmeras. Motionären menar att det i sådana fall, där konfirmanden deltagit större delen av undervisningen och församlingen haft en kostnad, bör upprättas regler så att clearingen skall gälla.

I motionen 2004:68 av Sten Johansson och Lennart Svensson föreslås att Kyrkomötet skall besluta att clearingersättning vid lägerverksamhet för konfirmander skall begränsas till 4 dagar. Detta är det minimital som anges i riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Motionärerna menar att Kyrkostyrelsens beslut att ersättning kan utgå för 7 dagar innebär en merkostnad för hemförsamlingen i jämförelse med vad riktlinjerna anger.

I motionen 2004:92 av Lars Ekblad föreslås att förslaget om utvidgad konfirmationsclearing avslås. Motionären hänvisar till avsikten vid kyrkoordningens tillkomst att stärka församlingarnas ställning. Det nu framlagda förslaget går i motsatt riktning och riskerar att reducera församlingarnas roll i konfirmandundervisningen till att bli distributör av kostnadsersättningar.

I motionen 2004:93 av Birgitta Josefson Hultgren och Stig Eriksson föreslås att tillsynsansvaret i 42 kap. 7 § första stycket kyrkoordningen utformas på ett sådant sätt att detta uppdrag utövas av stiftet och dess domkapitel och inte faller på respektive kyrkoherde och kyrkoråd i den församling som konfirmanden kommer från.

Överväganden

Utskottet noterar att Ekonomi- och egendomsutskottet gjort en sakprövning av clearingbestämmelserna såväl i Kyrkostyrelsens skrivelse som i motionerna 2004:8, 2004:68, 2004:92 och 2004:93 och tillstyrkt Kyrkostyrelsens förslag samt föreslagit avslag på samtliga motioner.

Kyrkorättsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag samt föreslår att motionerna 2004:8, 2004:68, 2004:92 och 2004:93 avslås. Förslaget till kyrkoordningstext i motion 2004:93 har dock utskottet inget att erinra emot ur kyrkorättslig synpunkt.

Prioriteringsordning mellan helgdagar

Skrivelsen

I 28 kap. kyrkoordningen finns bestämmelser om när de olika sön- och helgdagarna infaller under kyrkoåret. Datum i det borgerliga kalenderåret och den inbördes relationen mellan olika sön- och helgdagar avgör när en viss sön- eller helgdag infaller. I vissa fall leder huvudbestämmelserna till ”krockar” mellan två olika söndagar. T.ex. infaller tacksägelsedagen andra söndagen i oktober, vilket alltid är en av söndagarna efter trefaldighet. Därför anges att om en annan helgdag infaller på någon av söndagarna efter trefaldighet så ersätts den söndagen med helgdagen i fråga. Vad som gäller i sådana fall anges genom två asterisker efter namnet på sådana söndagar som får vika för en annan helgdag.

2002 års kyrkomötes beslut om en ny evangeliebok innefattade vissa förändringar beträffande kyrkoårets sön- och helgdagar vilka trädde i kraft första söndagen i advent 2003 (SvKB 2002:6). Under kyrkomötesbehandlingen gjordes ändringar i fråga om ett par av söndagarna efter trefaldighet. i 28 kap. kyrkoordning

I gällande lydelse av bestämmelserna om kyrkoåret har apostladagen och Kristi förklaringsdag markerats på ett nytt och mer självständigt sätt genom att inte anges som en av söndagarna efter trefaldighet. Härtill kommer att den helige Johannes döparens dag har tillkommit som en ny rörlig sön- och helgdag som firas den söndag som infaller efter midsommardagen.

Det finns i gällande bestämmelser ingen markering som anger vad som skall gälla om apostladagen, 6:e söndagen efter trefaldighet eller Kristi förklaringsdag sammanfaller med någon av de rörliga helgdagarna. Vissa år, beroende på hur tidigt påsken infaller, kommer dock apostladagen att sammanfalla med den helige Johannes döparens dag. Detta sker relativt sällan. Åren 2005 och 2008 infaller emellertid den helige Johannes döparens dag på apostladagen. Nästa gång detta inträffar är år 2035. Vad gäller 6:e söndagen efter söndagen efter trefaldighet och Kristi förklarings dag infaller de alltid under en tidsperiod där de varken kan sammanfalla med den helige Johannes döparens dag eller med någon av höstens rörliga helgdagar.

Överväganden

Gudstjänstutskottet har i yttrande till utskottet tillstyrkt Kyrkostyrelsens förslag.

Kyrkorättsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

Förenklad anställning av utländska präster

Skrivelsen

I 31 kap. 1 § kyrkoordningen anges reglerna för behörighet att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan. Det finns två vägar för att bli behörig. Vanligen sker det genom prästvigning i Svenska kyrkans ordning. För att bli behörig på annat sätt krävs alltid att ett domkapitel beslutar en behörigförklaring enligt 31 kap. 2, 3 eller 4 §§ kyrkoordningen.

I 2 § finns bestämmelser som gäller när en präst utan någon begränsning i tiden skall behörigförklaras. Ett antal olika villkor skall då uppfyllas. Behörigförklaringen skall gälla någon som är behörig att utöva uppdraget som präst i en annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska världsförbundet eller i en kyrka eller ett samfund som Svenska kyrkan genom beslut av Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan med. I 3 § finns bestämmelser som medger behörigförklaring av en präst även från en annan kyrka om det finns särskilda skäl. I 4 § finns särskilda regler om behörigförklaring för ett visst tillfälle eller för en viss tid. Vid en sådan behörigförklaring behöver inte alla de villkor som anges i 2 § vara uppfyllda. Det måste dock vara fråga om en präst från en sådan kyrka eller ett sådant samfund som anges i 2 §.

Bestämmelser om vilket domkapitel som fattar beslut om behörigförklaring av en viss präst finns i 15 § i samma kapitel. När någon söker anställning som präst är det domkapitlet i det stift där befattningen finns som prövar frågan om behörighet. När någon vill bli behörigförklarad men inte söker någon anställning är det beroende på den sökandes folkbokföring vilket domkapitel som skall besluta. För den som är folkbokförd i landet är det domkapitlet i det stift där vederbörande är folkbokförd som beslutar. För den som inte är folkbokförd i landet beslutar Domkapitlet i Uppsala stift. När det gäller frågan vilket domkapitel som skall pröva behörigheten för den som inte är folkbokförd i landet råder det alltså en skillnad mellan den som söker anställning och den som önskar få sin behörighet prövad inför genomförandet av t.ex. en enstaka kyrklig handling.

2003 års kyrkomöte

I kyrkomötesmotion 2003:24 föreslogs att bestämmelserna om beslutande domkapitel vid behörigförklaring skall ses över så att anställning eller behörigförklaring för vissa tillfällen gällande utländska präster underlättas. Tillsyns- och uppdragsutskottet konstaterade i sitt betänkande 2003:7 att en utländsk präst som söker anställning i Sverige skall behörigprövas av domkapitlet i det stift där prästen söker anställning. Om en utländsk präst t.ex. skall ha en vigsel i en församling i Sverige måste ärendet däremot, oavsett var vigseln skall äga rum, handläggas av Domkapitlet i Uppsala stift.

I sina överväganden menade utskottet att det är angeläget att de aktuella bestämmelserna förenklas. Utskottet ansåg att det bör vara domkapitlet i det stift där en gudstjänst äger rum som gör behörighetsprövningen även om det inte är fråga om anställning utan endast tjänstgöring vid en enstaka gudstjänst. Kyrkomötet beslutade i enlighet med utskottets förslag att uppdra åt Kyrkostyrelsen att till 2004 års kyrkomöte lägga fram förslag till ändringar i kyrkoordningen i enlighet med vad utskottet anfört.

Överväganden

Tillsyns- och uppdragsutskottet har tillstyrkt Kyrkostyrelsens förslag.

Kyrkorättsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

Prästlönetillgångarnas möjlighet att ta upp lån

Skrivelsen

Under 2003 års kyrkomöte yrkades i motion 2003:18 en ändring i 46 kap. 4 § kyrkoordningen av innebörd att det skall vara tillåtet för stiften att ta upp lån för prästlönetillgångarnas räkning. Motionärens motiv för förslaget tog sin utgångspunkt i behovet av att kunna finansiera strukturaffärer för en effektivare förvaltning.

Kyrkomötet avslog formellt sett motionen men biföll samtidigt efter votering ett av motionären under överläggningarna framfört yrkande att Kyrkomötet skulle ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att till nästa kyrkomöte återkomma med ett förslag till ändring i kyrkoordningen enligt samma intentioner som i motionen.

Normgivningsfrågan

Före millennieskiftets kyrkoreform hade Kyrkomötet s.k. normgivningsbefogenheter i vissa ämnen. Vad Kyrkomötet beslutade om t.ex. kyrkans lära och kyrkans böcker blev omedelbart och slutgiltigt bindande för kyrkans organ och befattningshavare.

Ännu sent under 1990-talets utredningsarbete hävdades av och till att det skulle bli svårt att i reformen klara av att ersätta alla bestämmelser i kyrkolagen och anslutande författningar om Kyrkomötet helt saknade normgivningsbefogenheter. Inte minst gällde detta inom de områden som avsåg hur ekonomi- och egendomsfrågorna skulle lösas.

Kammarkollegiet, som på regeringens uppdrag utredde egendomsfrågorna, kommenterade situationen i sitt utredningsbetänkande under rubriken Vad händer vid relationsändringen?

Kort sammanfattat behöll prästlönetillgångarna sin stiftelsekaraktär men Svenska kyrkan gjordes till förvaltare av alla stiftelserna. Reglerna härom framgår av 9 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan och 10 § lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan.

Rättsläge

Ekonomi- och egendomsutskottet framhöll i sitt betänkande EE 2003:3 att det är så, att om det saknas en bestämmelse för att stiften skall kunna ta upp lån för prästlönetillgångarna som rättssubjekt, så kan inte Kyrkomötet meddela den bestämmelsen.

Detta normgivningsproblem är emellertid en chimär. Gällande lagstiftning är klar och tydlig och det finns redan i dag ingenting som hindrar att prästlönetillgångarna som självständiga rättssubjekt genom sina förvaltare när som helst upptar lån för sina behov.

Prästlönetillgångarna som självständiga rättssubjekt är en nyskapelse från den 1 januari 2000. Den grundläggande bestämmelsen i 10 § lagen om införande av lagen om Svenska kyrkan inleds med en tydlig hänvisning till 41 kap. 1 och 23 §§ kyrkolagen (1992:300). Detta innebär att vad som definieras som prästlönetillgångar med självständig rättssubjektivitet bestämdes med brytpunkten 31 december 1999/ 1 januari 2000.

Prästlönetillgångarna utgör ett slutet system med den nämnda lagparagrafen som enda norm. Det har allmänt antagits att denna ursprungliga förmögenhetsmassa från den 1 januari 2000 är utbytbar och omvandlingsbar på det ”gamla” sättet, dvs. man kan byta en fastighet mot en annan fastighet och sälja fastigheter och få pengar till prästlönefonderna och sedan köpa nya fastigheter för pengarna i prästlönefonderna. Rättsläget är emellertid en smula oklart. Ett förverkligande av motionärens intentioner redan i dagsläget – vilket enligt det föregående är fullt möjligt – skulle alltså leda till ett läge där prästlönetillgångarna som självständiga rättssubjekt äger dels egendom i det ”slutna” systemet från januari 2000, dels annan egendom som inköpts utanför det slutna systemet.

Detta bryter definitivt med dagens ordning. I den egendom som anskaffats utanför det slutna systemet har pastoraten inga andelstal, om den nya egendomsanskaffningen inte är lönsam uppkommer frågan hur underskott skall täckas.

Eftersom lagstiftningen är styrande finns det inga beslut Kyrkomötet kan fatta som påverkar det ”slutna” systemet från januari 2000.

Kyrkostyrelsen konstaterar att det finns anledning att hysa stor respekt för den betydande majoritet som vid 2003 års kyrkomöte gav uttryck för en önskan att se motionärens intentioner förverkligade. Vid de överväganden som Kyrkostyrelsen gjort har övervägts möjligheterna att genom stödjande tillägg till kyrkoordningen klarlägga vilka olika möjligheter som står till buds. Vid en sammanfattande bedömning har det dock framkommit att detta – med hänsyn till den oklarhet som föreligger – inte är möjligt utan att man samtidigt väcker frågan om en lagändring. Att begära lagändringar ur det kortare perspektiv som nu föreligger synes enligt Kyrkostyrelsen inte vara särskilt meningsfullt. För det fall det i ett längre perspektiv visar sig att det som här kallats ”det slutna systemet från januari 2000” inte är ändamålsenligt utan skapar problem för Svenska kyrkan när det gäller förvaltningseffektivitet och förvaltningsorganisation, kan det dock finnas skäl att återkomma till frågan om lagändringar. Något förslag i frågan framläggs således inte nu.

Överväganden

Ekonomi- och egendomsutskottet har tillstyrkt Kyrkostyrelsens förslag.

Kyrkorättsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

Församlingar som saknar beslutsmässiga organ

Skrivelsen

När 2001 års kyrkoval hade genomförts kunde konstateras att det i tre fall fanns församlingar som saknade beslutsmässiga beslutande organ. För beslutsmässighet krävs enligt 3 kap. 20 och 56 §§ samt 4 kap. 20 § kyrkoordningen att minst hälften av antalet ledamöter är närvarande. I de tre församlingarna var antalet anmälda kandidater inför valet mindre än hälften av antalet mandat som skulle besättas. Efter omval i två församlingar fick dessa tillräckligt antal ledamöter. I den tredje församlingen fanns ingen kandidat vid det ordinarie valet. Valprövningsnämnden, som beslutar om omval, konstaterade att därmed hade inte hållits något val och att det därmed saknades förutsättningar att besluta om omval.

Mot bakgrund av att tre församlingar inte skulle ha beslutsmässiga organ efter valet den 16 september 2001 beslutade Kyrkomötet om en ny paragraf, 2 a §, i 37 kap. kyrkoordningen av följande lydelse.

Sådana av Kyrkostyrelsen utfärdade bestämmelser får dock gälla längst till utgången av år 2005.

Med stöd av bestämmelserna i 37 kap. 2a § kyrkoordningen fattade Kyrkostyrelsen sitt beslut om församlingar som saknar beslutande organ (SvKB 2001:19) En utgångspunkt för Kyrkostyrelsens beslut var att det endast var församlingar som ingick i en samfällighet som skulle kunna komma att sakna beslutande organ. I beslutets 1 § anges att kyrkorådet får fatta de beslut som enligt kyrkoordningens bestämmelser ankommer på kyrkofullmäktige. Detta gäller om kyrkofullmäktige inte har tillräckligt antal ledamöter för att vara beslutfört och förutsätter alltså att den situationen har uppkommit under mandatperioden. I 2 § regleras vad som gäller om det vid valet inte har utsetts tillräckligt många ledamöter i kyrkofullmäktige och det alltså inte har kunnat väljas något kyrkoråd eller om församlingens direktvalda kyrkoråd inte har tillräckligt antal ledamöter för att vara beslutfört. I det fallet är kyrkofullmäktiges och kyrkorådets uppgifter fördelade på samfällda kyrkofullmäktige, kyrkonämnden och kyrkoherden.

De bestämmelser som föreslås tas in i kyrkoordningen bygger helt på de av Kyrkostyrelsen utfärdade bestämmelserna med två undantag. Det ena undantaget avser fallet när ett kyrkoråd som är indirekt valt av kyrkostämman avgår och stämman inte kan välja nytt kyrkoråd. De föreslagna ändringarna kommer att omfatta även denna situation. Kyrkostyrelsen föreslår vidare att samfällda kyrkofullmäktige får besluta också om vilket beslutande organ församlingen skall ha.

De föreslagna bestämmelserna utgår från att uppgifter som bör ligga hos ett beslutande organ tas om hand av samfällda kyrkofullmäktige. Sådana kyrkorådsuppgifter som direkt gäller eller är nära kopplade till församlingens grundläggande uppgift får kyrkoherden ta ansvar för. Även i övrigt bör kyrkoherden kunna fullgöra vissa uppgifter som annars ankommer på kyrkorådet. Det får förutsättas att kyrkoherden på olika sätt samråder med församlingsbor. Det kan också finnas goda skäl att sammankalla ett församlingsmöte för att t.ex. diskutera budgetäskandet innan det lämnas till kyrkonämnden.

Överväganden

Organisationsutskottet har i sitt yttrande över denna del av Kyrkostyrelsens förslag angivit att Kyrkorättsutskottet bör överväga andra formuleringar av föreslagen kyrkoordningstext. Kyrkorättsutskottet delar uppfattningen att för ökad tydlighet bör texten i dessa delar bearbetas. Utskottet ser svårigheter i att direkt flytta in bestämmelser från en annan regelsamling till kyrkoordningen. Utskottet vill i detta fall förorda en skrivteknik med hänvisningar till de bestämmelser i kyrkoordningen där samrådsförfarande regleras. Utskottet föreslår därför att Kyrkostyrelsens förslag att i kyrkoordningen införa 6a § i tredje kapitlet och 8a § i fjärde kapitlet avslås samt att 37 kap. 2a § behålles i nuvarande utformning.

Utskottets förslag innebär att Kyrkostyrelsen måste återkomma i frågan till 2005 års kyrkomöte.

Indelningsändringar under pågående mandatperiod

Skrivelsen

Bestämmelser om ändringar i indelningen finns i 37 kap. kyrkoordningen. Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i församlingsindelningen, pastoratsindelningen, indelningen i en flerpastoratssamfällighet och kontraktsindelningen. Indelningsändringar träder i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum. Från denna huvudregel finns enligt 15 § andra stycket två undantag när det gäller ändringar i församlingsindelningen.

Huvudregel och undantag

I föreliggande skrivelse föreslås att nuvarande huvudregel om att indelningsändringar skall träda i kraft den 1 januari året efter valåret kvarstår. Förutom i föregående stycke nämnda undantag föreslås dock att om det finns särskilda skäl skall indelningsändringar kunna ske under löpande mandatperiod. Med särskilda skäl avses församlingar eller samfälligheter som behöver omedelbart genomgå strukturomvandlingar och som ansökt om indelningsändring eller en process syftande till en indelningsändring har inletts men inte har hunnit bli avslutad i tid. Andra särskilda skäl skulle kunna vara avsevärda problem med ekonomi, tillgång till personal eller tillgång till förtroendevalda som är villiga att åtaga sig uppdrag i församlingen eller samfälligheten.

Beslutande och verkställande organ

Enligt bestämmelser i 37 kap. kyrkoordningen får stiftsstyrelsen i samband med beslut om indelningsändring bestämma om beslutanderätten, i den nybildade eller ändrade församlingen eller samfälligheten till dess indelningen träder i kraft, skall utövas av indelningsdelegerade. Nu föreslås att indelningsdelegerade och dess arbetsutskott övergår till att bli reguljära beslutande och verkställande organ i den nya församlingen eller samfälligheten; kyrkofullmäktige och kyrkoråd respektive samfällda kyrkofullmäktige och kyrkonämnd.

Ikraftträdande m.m.

I föreliggande skrivelse föreslås att beslut om indelningsändringar under pågående mandatperiod skall ske senast nio månader för ikraftträdandet och att ikraftträdande skall ske den 1 januari det år som bestäms i beslutet.

Överväganden

Organisationsutskottet har tillstyrkt Kyrkostyrelsens förslag.

Kyrkorättsutskottet föreslår att Kyrkostyrelsens förslag till hänvisning i 3 kap. 52 § tredje stycket kyrkoordningen ändras från 37 kap. 54 § andra stycket till 37 kap. 54a § andra stycket.

I övrigt tillstyrker utskottet Kyrkostyrelsens förslag.

Vissa rättelser och förtydliganden

Jävsbestämmelser för nämnder i en församling

Skrivelsen

Samma jävsbestämmelser bör gälla när anställda handlägger ärenden på uppdrag av en nämnd som när de handlägger ärenden åt kyrkorådet. När ändring av jävsbestämmelserna infördes vid Kyrkomötet 2002 gjordes av förbiseende inte en sådan ändring att beslutet kom att gälla för nämnder i en församling.

Överväganden

Utskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

Särskilt beslutsförfarande i Kyrkomötet

Skrivelsen

Det särskilda beslutsförfarande som gäller vid Kyrkomötets beslut avseende vissa lärofrågor innebär att Läronämnden åter skall yttra sig i ärende som avstyrkts av Läronämnden och Kyrkomötet beslutar bifalla innan Kyrkomötet fattar definitivt beslut. Detta gäller enbart ärenden där Läronämnden skall avge ett yttrande. Av förbiseende kom detta att avse även de lärofrågor där Läronämnden bereds tillfälle att yttra sig. En rättelse bör göras i kyrkoordningen så att detta klart framgår.

Överväganden

Utskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

Behörighet för att kunna anställas som komminister m fl befattningar

Skrivelsen

En rättelse bör göras i 34 kap. 10 kyrkoordningen så att det fortfarande gäller att den som beräknas ha fullgjort pastorsadjunktåret vid tjänstetillträdet är behörig att söka en komministertjänst m.fl. befattningar. Denna bestämmelse kom av misstag att falla bort i samband med en ändring av paragrafen genom beslut av 2003 års kyrkomöte då frågan om behörighetsprövning och yttrande av domkapitlet i samband med kortare vikariat behandlades.

Motionen

I motionen 2004:91 av Ragnar Persenius föreslås att Kyrkomötet skall ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att återkomma till Kyrkomötet med förslag till ändringar i kyrkoordningen innebärande att pastorsadjunkt efter sex månaders anställning skall vara behörig att anställas som komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt eller på ett längre vikariat än sex månader på en sådan befattning.

Överväganden

Utskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

Motion 2004:91 har sakbehandlats av Tillsyns- och uppdragsutskottet som menar att frågorna i motionen bör prövas i arbetet med att finna nya modeller för prästutbildningen. Kyrkorättsutskottet föreslår att motionen avslås.

Utträde ur en icke-territoriell församling

Skrivelsen

Anmälan om utträde ur en icke-territoriell församling skall enligt kyrkoordningen göras hos Kyrkostyrelsen. Den bestämmelsen har sin bakgrund i vad som gällde före den 1 januari 2000 då frågor om tillhörighet till icke territoriella församlingar handlades av skattemyndigheterna. Numera gäller att enbart den som tillhör Svenska kyrkan kan tillhöra en icke-territoriell församling. Det saknas skäl för att inte anmälan om utträde ur församlingen på samma sätt som utträde ur Svenska kyrkan skall göras hos kyrkoherden. Kyrkoherden i en icke-territoriell församling bör handlägga anmälan om utträde ur församlingen i likhet med vad som gäller i övrigt om utträde ur Svenska kyrkan.

Överväganden

Tillsyns- och uppdragsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

Kyrkorättsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

När registrerade gruppbeteckningar skall upphöras att gälla

Skrivelsen

En förutsättning för att en nomineringsgrupps gruppbeteckning skall kunna registreras är, om den inte gäller Kyrkomötet, att den innehåller namnet på en existerande kyrklig enhet – stift, samfällighet eller församling. Enligt 38 kap. 26 § kyrkoordningen finns regler för när en gruppbeteckning skall strykas ur registret över gruppbeteckningar. F.n. finns inga möjligheter att stryka en gruppbeteckning bara av det skälet att namnet på det stift, den samfällighet eller den församling som ingår i gruppbeteckningen inte längre finns kvar. Paragrafen föreslås kompletterad med en sådan möjlighet vad avser samfällighet och församling.

Överväganden

Utskottet föreslår en smärre språklig justering i 38 kap. 26 § punkten 4.

I övrigt tillstyrkes Kyrkostyrelsens förslag.

Hantering av kuvert vid ångerröstning

Skrivelsen

Om en väljare ångerröstar på valdagen skall enligt bestämmelserna i 38 kap. 49 § kyrkoordningen ytterkuvert, med kuvert innehållande valsedlar, oöppnat återlämnas till väljaren. Regeln omöjliggör granskning av förhandsröster i vallokal under valdagen. I skrivelsen föreslås därför att om en väljare ångerröstar på valdagen skall kuvert med valsedlar oöppnade återlämnas till den röstande. Det innebär att samma förfarande, som tillämpas vid de allmänna valen, också införs vid de kyrkliga valen nämligen att ytterkuvertet kan brytas och kuverten med valsedlar granskas under valdagen.

Överväganden

Utskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

Proportionella val när indelningsdelegerade väljer

Skrivelsen

I 39 kap. 3§ kyrkoordningen uppräknas de organ, som vid val kan tillämpa reglerna om proportionellt valssätt. I uppräkningen saknas indelningsdelegerade. Kyrkostyrelsen föreslår att bestämmelsen kompletteras i detta avseende.

Överväganden

Utskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

Uppsala den 17 september 2004

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Mats Green, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson och Ulla Eriksson.

Biskop Ragnar Persenius och biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.

Bilaga 1

Kyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1)

dels att 3 kap. 1, 7 och 52 §§, 4 kap. 25 §, 11 kap. 18 §, 22 kap. 5 §, 28 kap. 1 §, 31 kap. 15 §, 34 kap. 10 §, 35 kap. 9 §, 37 kap. 15, 16, 28, 29, 37, 38, 51 och 52 §§, 38 kap. 26 och 49 §§, 39 kap. 3 § samt 42 kap. 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas en ny paragraf, 37 kap. 54 a § av följande lydelse,

dels att det skall införas en ny rubrik före 37 kap. 54 a § av följande lydelse.

1 § Kyrkofullmäktige är församlingens högsta beslutande organ. I församlingar som har högst 500 röstberättigade den 1 december året före valåret får dock beslutanderätten i stället utövas av en kyrkostämma.

7 § Kyrkofullmäktige väljs av de röstberättigade i församlingen.

25 § För förvaltning och verkställighet får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Det skall också finnas en valnämnd. Bestämmelser om valnämnd finns i 38 kap. 3 §.

11 kap. Kyrkomötet

22 kap. Konfirmation

1 § Kyrkoårets helg- och högtidsdagar är följande

15 § Frågor om att anta någon till uppdraget som präst eller att enligt 2–4 §§ förklara någon behörig att utöva detta uppdrag prövas enligt följande:

35 kap. Församlingstillhörighet

15 § En ändring i församlingsindelningen träder i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum.

28 § En ändring i pastoratsindelningen träder i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum.

52 § För beredning och verkställighet av indelningsdelegerades ärenden skall det finnas ett arbetsutskott, som delegerade utser för sin tjänstgöringstid.

26 § En gruppbeteckning som har registrerats enligt 23 § gäller tills vidare.

________________

Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2005.

Konfirmandarbetet ingår som en väsentlig del av varje församlings ansvar. Teologiskt är det inte problematiskt att församlingen samverkar med andra församlingar, stiftet och organisationer i fullgörandet av sin grundläggande uppgift. Den som önskar delta i konfirmandarbete utanför den egna församlingen har ofta goda skäl för detta. Församlingen har även i dessa fall ansvar för förberedelse och uppföljning av konfirmationstiden.

Uppsala den 31 augusti 2004

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg*, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén*, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson, Ann-Catrin Jarl, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering

Gudstjänstutskottet har getts tillfälle att yttra sig över Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2004:8, Översyn av vissa bestämmelser i kyrkoordningen, avsnitt 2 Konfirmandersättning rörande KO 22 kap. 5 § och avsnitt 3 Prioriteringsordning mellan helgdagar.

Utskottet ser med tillfredsställelse på det förtydligande som Kyrkostyrelsens förslag avseende domkapitlets och biskopens tillsyn över konfirmandarbetet innebär. Det är värdefullt att detta regleras, eftersom de av Biskopsmötet antagna Riktlinjer för konfirmandarbetet inte har något direkt stöd i kyrkoordningen. Utskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag i detta avsnitt.

Gudstjänstutskottet behandlade vid 2002 års kyrkomöte förslaget till Den svenska evangelieboken, vilket också innebar förändringar i 28 kap. kyrkoordningen. Utskottets förslag att apostladagen och Kristi förklarings dag enbart skulle ha dessa namn, vilket också blev Kyrkomötets beslut, medförde en förändring av uppställningen i KO 28 kap. 1 §. I samband därmed uppkom den brist som nu uppdagats i kyrkoordningstexten. Med hänvisning till det omfattande arbete som utskottsbehandlingen av evangelieboken innebar vill utskottet bekräfta det förmodande som Kyrkostyrelsen uttrycker: ”Det kan förutsättas att det enbart beror på ett förbiseende att inte samma markering gjorts vid apostladagen.”

Gudstjänstutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag avseende prioriteringsordning mellan helgdagar.

Uppsala den 15 september 2004

På Gudstjänstutskottets vägnar

Alve Svensson

Närvarande: Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Britt Andersson, Carina Hallesten Hansson, Allan Lewin, Mats Hagelin, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Anders Åkerlund, Inga Alm, Tomas Lång, Lars Ekblad, Fredrik Nilsson och Christina Holmgren.

Biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning.

Organisationsutskottet har getts tillfälle att yttra sig till Kyrkorättsutskottet över följande avsnitt i KsSkr 2004:8, Översyn av vissa bestämmelser i kyrkoordningen.

- 6. Församlingar som saknar beslutande organ

- 7. Indelningsändringar under pågående mandatperiod

- 8.1 Jävsbestämmelser för nämnder i en församling

- 8.2 Särskilt beslutsförfarande i Kyrkomötet

- 8.5 När registrerade gruppbeteckningar skall upphöra att gälla

- 8.6 Förtydligande av hantering av kuvert vid ångerröstning

- 8.7 Proportionella val när indelningsdelegerade väljer

6 Församlingar som saknar beslutande organ

Organisationsutskottet konstaterar att föreslagen lydelse i 4 kap. 8a § kyrkoordningen kan skapa förvirring. Punkterna 3 och 4 talar om beslut utan samråd med kyrkorådet. Punkten 5 innehåller texten ”utan att inhämta kyrkorådets samtycke”. I samtliga dessa fall refereras till ett kyrkoråd som inte finns. Kyrkostyrelsens motiverar sitt ställningstagande (sid 34.):

Kyrkorättsutskottet bör överväga alternativa formuleringar för att tydliggöra bestämmelsen.

7 Indelningsändringar för nämnder i en församling

Utskottet konstaterar med tillfredställelse att Kyrkostyrelsen i dessa delar överlämnat ett förslag i enlighet med de önskemål Kyrkomötet beslutat om 2003 (O 2003:1).

Övrigt

Utskottet har inga kommentarer till övriga delar.

Uppsala den 15 september 2004

På Organisationsutskottets vägnar

Evert Josefsson

Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Wernersson, Torgny Larsson, Aina Andersson, Hans G Erikson, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Maj-Vis Hultén, Ulla Rickardsson, Tomas Forsner, Per Lindberg, Stefan Landmark och Susann Torgerson.

Biskop Hans Stiglund och biskop Tony Guldbrandzén har deltagit i utskottets överläggning.

Tillsyns- och uppdragsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över de delar i Kyrkostyrelsens skrivelse (KsSkr 2004:8) som avser utskottets ansvarsområde.

4 Förenklad anställning av utländska präster

Kyrkostyrelsens förslag överensstämmer med det förslag Tillsyns- och uppdragsutskottet lade fram i sitt betänkande 2003:7. Utskottet tillstyrker förslaget.

8.3 Behörighet för att kunna anställas som komminister m fl tjänster

Förslaget innebär att ett misstag rättas till så att den som beräknas ha fullgjort pastorsadjunktsåret vid tjänstetillträdet är behörig att söka komministertjänster m fl tjänster. Tillsyns- och uppdragsutskottet tillstyrker rättelsen.

8.4 Utträde ur en icke-territoriell församling

Tillsyns- och uppdragsutskottet tillstyrker förslaget att också i icke-territoriella församlingar anmälan om utträde skall handläggas av kyrkoherden.

Motion 2004:91 Förkortad tjänstgöringstid för pastorsadjunkter

I Kyrkostyrelsens skrivelse till Kyrkomötet (KsSkr 2004:2) beröres bland annat utredningarna Översyn av de kyrkliga utbildningarna (ÖSUT) och Prästutbildning i förändring (PUF). I motionen diskuteras en förkortning av pastorsadjunktsåret till sex månader. Pastoralinstituten i Lund och Uppsala arbetar med att finna nya modeller för att utveckla och förändra prästutbildningen. Tillsyns- och uppdragsutskottet menar att frågorna i motionen bör prövas i dessa sammanhang.

Uppsala den 15 september 2004

På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar

Erna Arhag

Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelsson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Sten Bergström, Sten Elmberg, Lisbeth Göranson, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck och Åke Blomqvist.

Biskop Christina Odenberg har deltagit i utskottets överläggning.

Kyrkorättsutskottet har gett Ekonomi- och egendomsutskottet möjlighet att yttra sig över KsSkr 2004:8 avsnitt 2 (avseende föreslagna förändringar i kap. 42 kyrkoordningen) och 5 och motionerna 2004:8, 2004:68, 2004:92 och 2004:93.

Konfirmationsersättning (avsnitt 2)

Skrivelsen och motionerna 2004:92 och 2004:93

Ekonomi- och egendomsutskottet ser positivt på den tendens till ökad samverkan som märks såväl inom Svenska kyrkan som mellan församlingar och andra organisationer. Kyrkostyrelsen konstaterar i sin skrivelse att ”Svenska kyrkan accepterar fullt ut att andra än församlingar ordnar konfirmation och ger även information om konfirmation som andra än församlingar organiserar”. Även Läronämnden har i sitt yttrande över motioner rörande konfirmationsersättningen (Läronämnden 2004:7y) gett uttryck för detta genom att fastslå att det teologiskt inte är problematiskt att ”församlingen samverkar med andra församlingar, stiftet och organisationer i fullgörandet av sin grundläggande uppgift.”

Utskottet ställer sig positivt till den utökning av konfirmationsersättningen som Kyrkostyrelsen föreslår. Den föreslagna lösningen där även organisationer utanför Svenska kyrkan, låt vara indirekt via samverkan med en församling eller ett stift, bereds tillträde till konfirmationsersättningen är en konstruktiv lösning på ett påtagligt problem. Kyrkostyrelsens krav på en formaliserad samverkan mellan ett stift/församling och en annan organisation borgar för en god kvalité i verksamheten. Utskottet gör bedömningen att kyrkostyrelsens förslag till ändringar i 42 kap. kyrkoordningen skapar goda förutsättningar för såväl kostnadseffektiv verksamhet genom ökad samverkan som ett stort och varierat utbud av konfirmationsverksamhet.

Förslagen i motion 2004:93 överenstämmer i stora delar med Kyrkostyrelsens förslag. Motionärerna önskar dock att alla organisationer vars konfimationsverksamhet sker enligt Svenska kykans ordning skall omfattas av konfirmationsersättningen oavsett om det är ett utflöde av en församlings eller ett stifts verksamhet. Ekonomi- och egendomsutskottet delar Kyrkostyrelsens syn om att konfirmationsersättning enbart skall kunna utgå inom Svenska kyrkan.

Ekonomi- och egendomsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag och avstyrker motion 2004:92 och 2004:93.

Motion 2004:8

Konfirmationen skall enligt 22 kap. 1 § kyrkoordningen innefatta dopundervisning, deltagande i församlingens gudstjänstliv samt en konfirmationsgudstjänst. Kyrkostyrelsen har enligt 42 kap. 7 § kyrkoordningen rätt att besluta om konfirmationsersättningens storlek. Det av motionären väckta förslaget att ersättning skall utgå även om konfirmationen ej genomförts i sin helhet ryms inte inom Kyrkostyrelsens bemyndigande eftersom ersättningen endast är avsedd för konfirmation som omfattar alla huvudmoment enligt 22 kap 1 § kyrkoordningen.

Många församlingar ”drabbas” av kostnader för konfirmationsverksamhet som inte resulterar i en konfirmation. Clearingen av kyrkliga handlingar syftar till att så långt som möjligt skapa ekonomisk rättvisa inom Svenska kyrkan. Detta sker genom att den församling som bär kostnaden för någon annan församling skall kunna få ersättning för detta. Ekonomi- och egendomsutskottet ställer sig i detta fall tveksamt till att en större ekonomisk rättvisa skulle uppnås genom att öka komplexiteten i regelverket runt clearingen på det sätt som motionären förordar. Även det faktum att konfirmationsersättningen bygger på standardkostnader indikerar att någon exakt rättvisa aldrig kan uppnås då vissa församlingar har verksamheter som är billigare än standardtaxan medan andra har dyrare verksamhet. Ekonomi- och egendomsutskottet anser det vara förenat med stora problem att skapa ett regelverk som innebär att konfirmationsersättning även skall kunna utgå när konfirmationsundervisningen ej resulterat i en konfirmation. Liknande krav skulle kunna ställas även när det gäller dopundervisning som ej leder till dop osv. Såväl avsikten med införandet av konfirmationsersättningen (dvs att utjämna kostnader för genomförda kyrkliga handlingar) som värdet av enkla regler talar därmed för att bibehålla nuvarande ordning.

Ekonomi- och egendomsutskottet föreslår mot bakgrund av ovanstående att motion 2004:8 avslås.

Motion 2004:68

Motionären föreslår att konfirmationsersättningen vid lägerverksamhet begränsas till 4 lägerdygn istället för dagens nivå om 7 lägerdygn. Liknande synpunkter har framkommit i de remissvar som lämnats till Kyrkostyrelsen i samband med förarbetet till Kyrkostyrelsens skrivelse 2004:8. I skrivelsen anger Kyrkostyrelsen att när ”ett nytt beslut [om konfirmationsersättning] skall fattas måste olika perspektiv vägas in. Hit hör det som framkommit i de refererade remissyttrandena.” Ekonomi- och egendomsutskottet har fullt förtroende för Kyrkostyrelsens överväganden i samband med beslut om konfirmationsersättningens storlek. Utskottet förutsätter att Kyrkostyrelsen vid beslutet om ersättningens storlek beaktar alla de nya förutsättningarna som råder rörande konfirmationsersättningen. Detta särskilt med avseende på det faktum att mottagarkretsen väsentligt föreslås utökas till både stift och även indirekt till organisationer med tydligt och formaliserat samarbete med församlingar eller stift.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår Ekonomi- och egendomsutskottet avslag på motion 2004:68.

Prästlönetillgångarnas möjlighet att ta upp lån (avsnitt 5)

Ekonomi- och egendomsutskottet delar Kyrkostyrelsens bedömning av det aktuella rättsläget och tillstyrker därför Kyrkostyrelsens förslag. Utskottet vill dock framhålla att det är mycket angeläget att Kyrkostyrelsen följer utvecklingen av hur stiften hanterar förvaltningen av prästlönetillgångarna. Detta gäller såväl förvaltningens ändamålsenlighet som förvaltningseffektivitet och förvaltningsorganisation. Ekonomi- och egendomsutskottet förutsätter att Kyrkostyrelsen snarast återkommer till Kyrkomötet med förslag till åtgärder i den händelse det uppmärksammas att det ”slutna systemet från januari 2000” ej visar sig ändamålsenligt för Svenska kyrkans vidkommande.

Uppsala den 16 september 2004

På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar

Reidar Gustafsson

Närvarande: Reidar Gustafsson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Gunilla Johansson, Sigvard Olsson, Bengt Berg, Ingvar Eriksson, Peter Hemminger, Gösta Äng, Ingemar Öberg, Ingrid Smittsarve, Rickard Bonnevier, Erling Öhman, Fredrik Sandström och Åke Bendix.

Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggning.