I betänkandet behandlas motionerna 2004:25, 26 och 57 i vilka tas upp frågor om handlingsplan för handikappfrågor, riktlinjer för hörselfrågor samt de blindas och synskadades behov och hur dessa kan tillgodoses. Utskottet konstaterar att den handlingsplan och den lagstiftning som redan finns omfattar även församlingarna. Det arbete som kyrkans centrum för handikappfrågor utför är den nationella nivåns stöd till stift och församlingar. Utskottet menar att detta tillsammans med att församlingsinstruktionen även skall innehålla en redogörelse för arbetet med de språkliga minoriteterna täcker det som motionärerna begär.

Till betänkandet finns ett yttrande från Läronämnden samt en reservation.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2004:25.

2. avslå motion 2004:26.

3. avslå motion 2004:57.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2004:25 av Karl-Gunnar Svensson m. fl., Handlingsplan för handikappfrågor

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utforma en handlingsplan för handikappfrågor i Svenska kyrkan.

Motion 2004:26 av Karl-Gunnar Svensson m. fl., Riktlinjer för hörselfrågor

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utforma riktlinjer för hörselfrågor i Svenska kyrkan.

Motion 2004:57 av Johnny Larsson m. fl., Situationen för blinda och synskadade inom Svenska kyrkan

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda vilka behov blinda och synskadade inom Svenska kyrkan har, samt på vilka sätt dessa behov kan tillgodoses.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motionerna 2004:25, 26 och 57. Yttrandet Ln 2004:2y bifogas som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

I motion 2004:25 knyts an till den nationella handlingsplan för handikappolitiken som antogs av riksdagen år 2000. Motionärerna begär att Svenska kyrkans församlingar skall ha formulerat en åtgärdsplan senast år 2008 med stöd av mallar från den nationella nivån och med stöd av särskilt projektanställd personal som senast år 2010 även skall bistå vid genomförandet av de förändringar som behövs. Motionärerna begär även att handlingsplanen skall innehålla att kyrkokansliet och stiftskanslierna samt stifts- och kursgårdar skall vara tillgängliga för personer med funktionshinder, att undervisning i dessa frågor skall ingå i samtliga profilutbildningar samt att kurser och fortbildningar skall vara tillgängliga för personer med funktionshinder och innehålla undervisning i hur Svenska kyrkan kan bli en öppen kyrka.

I motion 2004:26 nämns att omkring 10 procent av befolkningen säger sig ha problem med hörseln och att det behövs ökade insatser och en ökad medvetenhet när det gäller att de som kommer till Svenska kyrkans olika lokaler skall kunna höra bra. Motionärerna begär riktlinjer för hur detta skall kunna uppnås.

I motion 2004:57 berörs vikten av att blinda och synskadade skall kunna läsa Bibeln och psalmboken och kunna ta del av information från Svenska kyrkan. En utredning av blindas och synskadades behov begärs samt av hur dessa behov kan tillgodoses.

Tidigare har i Kyrkomötet frågor om handikapp behandlats av 1970 års kyrkomöte, som behandlade en motion (KMot 1970:53) om handikappfrågor i allmänhet. Det beslut som fattades ledde till att Svenska kyrkans diakoninämnd (SKD) tillsatte en utredning och resultatet av den presenterades i en studiebok år 1975, Kyrkan – tillgänglig för alla? (SKD:s skriftserie Diakoniaktuellt nr 5).

Vid 1989 års kyrkomöte behandlades en motion om Andlig vård för utvecklingsstörda, hjärnskadade, senildementa och deras anhöriga (OMot 1989:508 och OD 1989:53).

År 1996 behandlade Ombudsmötet tre motioner som rörde dessa frågor. De utvecklingsstördas situation i kyrkan (OMot 1996:501), inrättande av prästtjänster för förståndshandikappade (OMot 1996:508) och konfirmationsläsning för ungdomar med begåvningshandikapp (OMot 1996:519).

2000 års kyrkomöte behandlade med anledning av en motion frågorna om vad som kan göras för att underlätta för handikappade att delta i kyrkans liv, och att arbeta fram ett informationsmaterial som kan användas i församlingarna. I Kyrkolivsutskottets betänkande 2000:6 gjordes en grundlig genomgång av det arbete som har utförts och som pågår inom området. Utskottet föreslog att Kyrkomötet skulle avslå motionen, vilket blev Kyrkomötets beslut, 97 § i 2000 års kyrkomötes protokoll.

Kyrkans teckenspråkiga arbete, som inte berörs av motionärerna till årets kyrkomöte, har behandlats av tidigare kyrkomöten och lett fram till beslut om bibeldelar, gudstjänstordning och kyrkliga handlingar på teckenspråk. Detta gör det i dag möjligt för dem som har teckenspråk som sitt modersmål att fira gudstjänst och delta i församlingens liv mer än förut.

Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken som antogs av riksdagen år 2000 är en handlingsplan för alla i Sverige, även kyrkor och församlingar. Väsentligt är det förändrade synsättet som innebär att handikapp inte längre förs samman med hälso- och sjukvård utan betraktas som medborgarfrågor. Det skall vara möjligt för personer med funktionshinder att vara delaktiga i samhällslivet. Prioriterade arbetsområden de första åren är att se till att funktionshinderperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle samt att förbättra bemötandet.

Plan- och bygglagen (PBL) innehåller allmänna bestämmelser om byggande. Utifrån den nationella handlingsplanen har riksdagen beslutat om ett tillägg till PBL om eliminering av enkla hinder för tillgänglighet till offentliga lokaler senast år 2010. Lagen omfattar alla offentliga byggnader och gäller således inte bara vid ny- och ombyggnation.

Tillägget i PBL från 1 juli 200 (17 kap. 21 a §) lyder:

Lagen gäller alla lokaler dit allmänheten har tillträde, även kyrkor och församlingshem. Avsaknaden av hörselslinga betraktas som ett enkelt avhjälpt hinder vilket innebär att hörselslingor skall finnas och användas i kyrkor och församlingshem.

Inom Svenska kyrkan har handläggningen av handikappfrågor tidigare skett på kyrkokansliet men utförs sedan 1997 på Samariterhemmet i Uppsala på uppdrag av Nämnden för kyrkolivets utveckling. Svenska kyrkans centrum för handikappfrågor arbetar för att synliggöra handikappfrågor inom Svenska kyrkan. Arbetet präglas av tillgänglighets- och bemötandeaspekter. Arbetet sker i nära samverkan med Församlingsförbundet. Svenska kyrkans centrum för handikappfrågor följer utvecklingen av frågor som rör handikapp inom Svenska kyrkan, arbetar med strategier för erfarenhets- och kunskapsutbyte inom kyrka med särskild uppmärksamhet på frågor om etik och människosyn, etablerar kontaktnät med stiftshandläggare och institutioner som har erfarenhet av handikapparbete, stödjer och inspirerar till fortbildningsverksamhet inom området.

Svenska kyrkans centrum för handikappfrågor ingår i Kyrkornas världsråds nätverk för handikappfrågor, Ecumenical Disability Advocates Network (EDAN). Kyrkornas världsråd har år 2003 utgivit en teologisk reflektion kring funktionshinder, A church of All and for All.

En referensgrupp är sammansatt av företrädare för Församlingsförbundet, stiftshandläggarna och kyrkokansliet.

I samarbete med Församlingsförbundet driver Svenska kyrkans centrum för handikappfrågor projektet Öppen kyrka och informerar genom kurser om handikappanpassning av kyrkans lokaler och sammankomster.

I en samverkan mellan Göteborgs stift och Svenska kyrkans centrum för handikappfrågor har genomförts projektet Och hör se’n! som haft till syfte att öka kunskapen och medvetandet om hörselhinder och behov av åtgärder inom kyrkan för att skapa en optimal tillgänglighet för hörselhindrade i kyrkans församlings- och gudstjänstliv. Projektet har haft till avsikt att vara till nytta även för andra handikappfrågor och kunna spridas till andra stift i Svenska kyrkan. Ett arbetsmaterial utkommer i september 2004 i samarbete med Sensus, Göteborgs stift och Församlingsförbundet i Göteborgs stift. Materialet innehåller underlag till fem samlingar.

I skriftserien Mitt i församlingen har utgivits material till församlingarnas hjälp. Som en följd av behandlingen av motion 508 vid 1989 års Ombudsmöte producerades Mitt i församlingen 1993:8, Kom gärna lite närmre – om personer med funktionshinder i kyrkans liv och verksamhet. Nu senast har år 2000 utgivits Mitt i församlingen 2000:8, Jag kom, jag såg ... men hörde inte ett dugg – Om hörsel och hörselhinder.

Från Synskadades Riksförbund ges informationen att begreppet synskadad omfattar både blinda och synsvaga personer. Blinda saknar syn eller kan skilja mellan ljus och mörker. Synsvaga har nedsatt syn som inte kan korrigeras med vanliga glasögon. Det finns ingen exakt siffra över antalet synskadade i Sverige eftersom ett sådant register inte har upprättats. Till landstingens syncentraler remitteras personer som av ögonläkare bedöms ha svårare synproblem. Omkring 100 000 personer är inskrivna vid landets omkring 30 syncentraler.

De flesta synskadade läser eller hämtar information via inlästa kassetter eller dator med hjälp av talsyntes eller punktdisplay. Synskadade som har viss syn kan dock läsa tryckt material i större stilstorlek och med ett tydligt typsnitt. Internet har inneburit ett steg framåt för synskadade. Att låna talböcker är ett annat alternativ. Vid början av år 2001 fanns omkring 70 000 talbokstitlar i hela landet. Ett nytt system är under utveckling, DAISY (Digital Audio Information System) som innebär att boken är inläst på en CD-romskiva som kan användas i hemdatorn.

Enligt Talboks- och punktskriftbiblioteket, som är en statlig myndighet, finns i dag Bibel 2000 och en hel del kringmaterial som talbok, som punktskrift och som optisk skiva. Den svenska psalmboken med utdrag ur kyrkohandboken, katekes och bönbok finns som talbok, optisk skiva och DAISY. Psalmboken med katekesen finns även som punktskrift. Tillgång finns också till ett flertal böcker om psalmerna och deras historia som talbok. Äldre versioner av psalmboken finns likaså att tillgå. 2002 års evangeliebok är under produktion som talbok

Överväganden

Utskottet intar samma ståndpunkt som motionärerna och Läronämnden när det gäller att understryka att varje människa skall få möjlighet till delaktighet i församlingens liv oavsett fysiska och psykiska förutsättningar. Varje gudstjänst borde vara sådan att alla kan vara delaktiga utifrån sina förutsättningar. En sådan vision skall vara vägledande när kyrkans församlingar fullgör sin grundläggande uppgift.

Situationen i dag är att lagstiftningen i samhället har mycket högt ställda krav som kommuner och församlingar redan arbetar för att uppfylla. Sedan många år tillbaka pågår ett arbete med att bygga handikapptoaletter, ramper och rullstolshissar i kyrkor och församlingshem. Ibland kan det vara svårt att få de kyrkoantikvariska myndigheterna att acceptera de ombyggnader som krävs. Storstilspsalmböcker, hörselslingor, bättre högtalaranläggningar och ljussättning är också exempel på sådant som sedan många år har införts i många församlingar. Det arbete som pågår är långt ifrån slutfört. Mycket återstår att göra. Främst handlar det om att medvetandegöra dem som är anställda och förtroendevalda i församlingarna om behoven och att i utbildningarna förmedla den kunskap som behövs.

Utskottet menar att handlingsplaner eller riktlinjer från kyrkans nationella nivå, som begärs i motionerna 2004:25 och 26, inte på något sätt skulle påskynda utvecklingen eller öka medvetenheten i församlingarna. Den nationella handlingsplan som finns, liksom de existerande lagarna är fullt tillräckliga. Församlingarna skall redan i dag följa dessa och göra det möjligt för alla att delta i den verksamhet som bedrivs i församlingarnas lokaler. De flesta församlingar är redan engagerade för att lösa dessa frågor. Att från nationell nivå skicka ut handlingsplaner och riktlinjer menar utskottet inte skulle få till följd att medvetenheten ökar i de församlingar som ännu inte påbörjat något arbete i denna riktning.

Utskottet kan vidare konstatera att behovet av den utredning som efterfrågas i motion 2004:57 är mycket begränsat. Det som motionären vill uppnå – att blinda och synskadade skall ges möjlighet att delta i församlingarnas sammankomster – är redan i hög grad uppnått vilket framgått under bakgrundsredovisningen tidigare i detta betänkande.

För att uppnå de lösningar på det lokala planet som slutligen måste komma till stånd för att göra det möjligt för alla att delta i församlingarnas sammankomster är det främst arbetslaget och kyrkorådet som måste göras medvetna om behoven. Utskottet har från det nämnda arbetet i Göteborgs stift inhämtat vilken betydelse ett samarbete församlingarna emellan och med stiftet har för att göra arbetslaget mer medvetet om hur tillgängligheten och öppenheten kan ökas.

Det arbete som redan utförs av Svenska kyrkans centrum för handikappfrågor har bland annat som mål att uppnå mycket av det som motionärerna efterlyser. Denna nationella centrumbildning söker att få ett samlat grepp om de frågor som motionärerna tar upp. I sitt arbete strävar Svenska kyrkans centrum för handikappfrågor, som redan framkommit, efter att vara ett stöd och en dialogpartner i dessa frågor.

Utskottet vill vidare lyfta fram den roll som församlingsinstruktionerna har när det gäller den lokala församlingens arbete i dialog med stiftet. Varje församling skall i församlingsinstruktionen redovisa bland annat hur arbetet bedrivs på teckenspråk. Detta har att göra med alla människors möjlighet att delta och vara delaktiga. Församlingsinstruktionen, menar utskottet, är ett viktigt instrument för församlingen när den skall formulera sitt arbete för alla människors möjlighet att vara med.

Utskottet kan slutligen konstatera att det är i församlingen som dessa frågor skall lösas. Där får frågorna om tillgänglighet och delaktighet sitt konkreta uttryck. Den handlingsplan och den lagstiftning som redan finns omfattar även församlingarna. Det arbete som kyrkans centrum för handikappfrågor utför är den nationella nivåns stöd till stift och församlingar. Utskottet menar att detta tillsammans med att församlingsinstruktionen även skall innehålla en redogörelse för arbetet med de språkliga minoriteterna täcker det som motionärerna begär. Utskottet föreslår därför att Kyrkomötet avslår motionerna 25, 26 och 57.

Uppsala den 17 september 2004

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Caroline Krook och biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.

Reservation av Torsten Josephsson

Jag reserverar mig till förmån för följande förslag till kyrkomötesbeslut:

Kyrkomötet beslutar att

1. bifalla motion 2004:25.

2. bifalla motion 2004:26.

I övrigt instämmer jag i utskottets förslag.

Läronämnden vill inledningsvis understryka vikten av att varje människa får möjlighet att möta evangeliet på det egna språket samt ges möjlighet till delaktighet i församlingens gemensamma liv oavsett fysiska och psykiska förutsättningar. Pingstens texter uttrycker varje människas möjlighet att få möta och dela evangelium på sitt eget språk. Det är angeläget att besinna att varje språk förtjänar att respekteras på sina egna villkor. Av det skälet är allt arbete som både stärker rätten att få fira gudstjänst på det egna språket och främjar samhörigheten mellan olika grupper viktigt. Djupast sett bör varje gudstjänst vara sådan att alla kan vara delaktiga utifrån sina egna förutsättningar.

Den visionen bör vara vägledande när kyrkan fullgör sin grundläggande uppgift så att ingen utestängs från möjligheten att uttrycka sin tro på sitt eget språk och så att inte en tanklös metaforisk användning av ord som till exempel ”blind”, ”döv” eller ”halt” utestänger människor med funktionshinder.

Uppsala den 31 augusti 2004

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg*, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén*, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson, Ann-Catrin Jarl, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.