Utskottet behandlar i detta betänkande motion 2004:60 Svenska kyrkan och folkhälsomålen. Motionärerna föreslår att Kyrkomötet skall ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utarbeta rekommendationer om hur Svenska kyrkan kan främja de av riksdagen antagna folkhälsomålen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att Svenska kyrkan skall främja de antagna folkhälsomålen. Utskottet konstaterar samtidigt att det redan idag sker en hel del arbete inom Svenska kyrkan på olika nivåer och i den ekumeniska organisationen Hela Människan som kan bidra till att de av riksdagen antagna folkhälsomålen kan uppnås. Däremot saknas det en samlad strategi och samordning i Svenska kyrkan som visar på vad som sker inom området. Ett sådant samordningsarbete anser utskottet kan ske inom ramen för den befintliga mål- och rambudgeten. Vidare konstaterar utskottet att arbetet inom detta område har en såväl praktisk som teologisk sida. Utskottet anser därför att det även behöver göras en teologisk reflektion över människosyn och människans ansvar för sitt liv som en del av Guds skapelse innan man kan utarbeta rekommendationer om hur Svenska kyrkan kan främja de av riksdagen antagna folkhälsomålen. Utskottet föreslår därför med anledning av motionen att Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen ett sådant uppdrag.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att med anledning av motion 2004:60 ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att se till att det görs en teologisk reflektion över människosyn och människans ansvar för sitt liv som en del av Guds skapelse, så att denna kan utgöra underlag för arbetet med frågor som rör folkhälsoområdet.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2004:60 av Sten Elmberg m.fl., Svenska kyrkan och folkhälsomålen

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utarbeta rekommendationer om hur Svenska kyrkan kan främja av riksdagen antagna folkhälsomål.

Utskottet

Bakgrund

Regeringen beslutade den 14 december 1995 att tillsätta en kommitté med uppgift att utarbeta nationella mål för folkhälsoutvecklingen. I oktober 2000 överlämnade kommittén sitt slutbetänkande Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91). Betänkandet har remissbehandlats och därefter har fyra regionala seminarier hållits. Regeringen har därefter utarbetat propositionen Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35).

För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen lämnar regeringen i propositionen förslag till ett övergripande nationellt folkhälsomål som involverar ett stort antal politikområden i folkhälsoarbetet. Det övergripande målet föreslås vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De betonar att det är särskilt viktigt att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa.

Regeringen anför vidare att folkhälsoarbetets fokus är de samhällsfaktorer som påverkar folkhälsan och att det politiska ansvaret för dessa är fördelat mellan olika sektorer och nivåer i samhället. Ett samlat folkhälsoarbete förutsätter därför aktiva insatser av flera samhällsaktörer och inom flera politikområden.

För det samlade folkhälsoarbetet föreslås en sektorövergripande målstruktur med följande elva målområden:

1. Delaktighet och inflytande i samhället.

2. Ekonomisk och social trygghet.

3. Trygga och goda uppväxtvillkor.

4. Ökad hälsa i arbetslivet.

5. Sunda och säkra miljöer och produkter.

6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

7. Gott skydd mot smittspridning.

8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa.

9. Ökad fysisk aktivitet.

10. Goda matvanor och säkra livsmedel.

11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.

Vidare att riksdagen skall överlåta till regeringen att bestämma de del- och etappmål som skall gälla för detta arbete.

Riksdagens socialutskott föreslår i sitt betänkande Mål för folkhälsan (2002/03:SoU7) att riksdagen godkänner såväl regeringens förslag till övergripande folkhälsomål som den föreslagna sektorövergripande målstrukturen för det samlade folkhälsoarbetet med elva målområden samt att regeringen får bestämma de delmål som skall gälla för arbetet. Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag.

Statens folkhälsoinstitut har ett särskilt ansvar att samordna och stödja myndigheterna i detta arbete och att ansvara för den samlade uppföljningen av det övergripande målet. De har bl.a. fått i uppdrag från regeringen att ta fram en folkhälsopolitisk rapport senast den 30 september 2005.

Pågående arbete

Redan idag arbetar Svenska kyrkan med en del av de sektoriserade målområden som riksdagen beslutat om för det samlade folkhälsoarbetet. Svenska kyrkans Arbetslivscentrum på Bräcke Diakoni har på uppdrag av Nämnden för kyrkolivets utveckling och Sveriges Kristna Råd sedan flera år tillbaka kontakter med LO, TCO, SACO, Svenskt Näringsliv, LRF, Arbetsgivaralliansen, Landstings- och Kommunförbundet, Rikspolisstyrelsen m.fl. I dessa kontakter är arbetsmiljöfrågorna, stressen och människovärdet i arbetslivet de frågor som har högsta prioritet på dagordningen.

Svenska kyrkans centrum för familjerelationsfrågor på Ersta diakonisällskap är huvudman för samlevnadsprogrammet PREP (The Prevention and Relationship Enhancement Program). Programmet vänder sig såväl till par som är i början av sin relation som till par som önskar få nya perspektiv på sitt samliv. Programmet har kommit till utifrån en önskan om att hjälpa par till ett bättre förhållande samt till att hämta tillbaka spänningen och glädjen som de en gång haft. De inbjuder bl.a. församlingsanställda till kursledarutbildningar, distribuerar kursmaterial och certifierar kursledare.

Hela Människan är en ekumenisk organisation med kyrkorna som huvudmän (Svenska kyrkan, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Evangeliska Frikyrkan, Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Alliansmissionen, Svenska Frälsningsarmén, Svenska Missionskyrkan samt respektive samfunds ungdomsrganisation och Sveriges Unga Katoliker) och den samverkar bland annat med Folkhälsoinstitutet, Kriminalvården, Socialstyrelsen, SKR (Sveriges Kristna Råd), CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning), SLAN (Sveriges Landsråd för Alkhol- och Narkotikafrågor), Läkarmissionen och Forum för Frivilligt Socialt Arbete. Hela Människan har lång erfarenhet av socialt arbete på ett hundratal orter. Det är en ideell organisation med en kombination av tusentals frivilliga och över 400 anställda i förebyggande, behandlande och rehabiliterande arbete. Verksamheten sker främst på det lokala planet.

Hela Människans uppdrag är att utifrån en kristen människosyn med Jesus Kristus som förebild och kraftkälla, genom samarbete med församlingar och samfund, skapa intresse och förutsättningar för ett ökat socialt-diakonalt engagemang för särskilt utsatta människor och människor i utsatta situationer. Engagemanget syftar till människors upprättelse och befrielse till ett värdigt liv samt en ansvarsfull livsstil präglad av barmhärtighet och solidaritet med nästan. Hela Människan verkar för sitt ändamål genom diakonal mobilisering, diakonal handling, samt diakonal opinionsbildning. Organisationen skall ägna uppmärksamhet åt och motverka förhållanden i samhället vilka leder till och förvärrar mänsklig utsatthet.

Hela Människan har ett grunddokument om alkohol. Det antogs i april 1998 vid ett extra representantskapsmöte. I det presenteras en idégrund för reflektion och förhållningssätt till alkohol- och missbruksarbete i Hela Människan. Enligt dokumentet gäller följande riktlinjer för arbetet:

♦ Hela Människan skall erbjuda och bistå kyrkorna med fackkompetens om alkohol och andra droger. Organisationen skall verka för insikt om konsekvenser av alkoholbruk och missbruk av alkohol, droger, medicin m.m. Den skall vara ett redskap för att i ord och diakoni kunna ge en bred etisk vägledning och andlig eller praktisk hjälp till människor i missbruk eller med andra alkohol eller drogrelaterade problem, samt till deras anhöriga.

♦ Hela Människan skall förmedla en objektiv kunskap om alkoholens och drogernas verkningar. Den skall presentera möjligheter till engagemang och en tydlig hållning i kampen mot alkoholens och drogernas negativa konsekvenser. Organisationen skall erbjuda och tillhandahålla kompetens och verktyg så att människors och församlingars relation till alkoholbruk skall kunna präglas av en etisk reflektion, byggd på ansvarsfulla och väl genomtänkta val.

♦ Hela Människan skall verka för en ökad kunskap om behovet och värdet av punktnykterhet och drogfrihet, exempelvis vid graviditet och amning, under uppväxt- och ungdomstiden, i arbetslivet, i trafiken m.m. Den skall verka för en ökad kunskap om värdet av alkoholfria zoner och att kyrkorna själva skall utgöra en av dessa zoner. Den sociala samvaron i kyrkan och i församlingens regi skall därför vara fri från servering av alkohol.

♦ Hela Människan skall verka för att helnykterhet skall kunna praktiseras som genomtänkt och livsbejakande livsstil. Organisationen skall erbjuda faktakunskap så att riskerna för negativa hälsomässiga och sociala konsekvenser ska kunna sättas mot en måttfull relation till alkohol och erbjuda verktyg så att varje umgänge med alkohol skall kunna vara ett noggrant genomtänkt och belyst val.

Hela Människan stödjer även ekumeniskt diakonalt utvecklingsarbete genom redskapet Uppdrag Diakoni. Det är ett redskap för kyrkorna på den lokala orten att tillsammans se skeenden i omvärlden sätta fokus på de mest utsatta, fånga in visioner och se möjligheter samt att gå från ord till handling i ett diakonalt utvecklingsarbete.

Överväganden

Motionärerna föreslår att Kyrkostyrelsen skall ges i uppdrag att utarbeta rekommendationer om hur Svenska kyrkan kan främja de av riksdagen antagna folkhälsomålen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att Svenska kyrkan skall främja de antagna folkhälsomålen. Utskottet konstaterar samtidigt att det redan idag sker en hel del arbete inom Svenska kyrkan på olika nivåer och i den ekumeniska organisationen Hela Människan som kan bidra till att de av riksdagen antagna folkhälsomålen kan uppnås. Exempel på detta från Svenska kyrkans nationella nivå är det arbete som bedrivs av Svenska kyrkans arbetslivscentrum på Bräcke Diakoni, arbetet på Svenska kyrkans centrum för familjerelationsfrågor på Ersta diakonisällskap med samlevnadsprogrammet PREP. Därtill är ett av inriktningsmålen i mål- och rambudgeten för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2005-2007 att ”Svenska kyrkans röst i det svenska samhället skall ha en sådan trohet i tolkningen av evangelium att Guds kärlek och befriande kraft blir synlig i världen. Deltagandet i samhällsdebatten skall präglas av vår tillhörighet till den världsvida gemenskapen och vara inriktat på att värna människans värdighet och skapelsens integritet”. Däremot menar utskottet att det saknas en samlad strategi och samordning i Svenska kyrkan som visar på vad som sker inom området. Utskottet anser att ett sådant samordningsarbete kan ske inom den befintliga mål- och rambudgeten. Vidare konstaterar utskottet att arbetet inom detta område har en såväl praktisk som teologisk sida. Det skulle därför även behövas en teologisk reflektion över människosyn och människans ansvar för sitt liv som en del av Guds skapelse innan man kan utarbeta rekommendationer om hur Svenska kyrkan kan främja de av riksdagen antagna folkhälsomålen.

Utskottet ser gärna att Kyrkostyrelsen tar kontakt med Statens folkhälsoinstitut, som har ett särskilt ansvar för att bl.a. samordna och stödja myndigheterna i arbetet med att uppnå folkhälsomålen. Detta för att dels informera om pågående arbete och dels samtala om hur Svenska kyrkan genom sitt arbete kan bidra inom folkhälsoområdet.

Uppsala den 17 september 2004

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Caroline Krook och biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.