Utskottet behandlar i detta betänkande tre motioner om Svenska kyrkans konfirmandarbete. För två av dessa (motion 2004:70 Hur Svenska kyrkan styrs – information i konfirmandundervisningen och motion 2004:85 Åtgärder med anledning av minskad konfirmationsfrekvens) hänvisar utskottet till det nationella projekt som nyligen startats i syfte att genomföra en teologisk reflektion över konfirmandarbetets grund och innehåll. För motionerna föreslås därför avslag. Vidare föreslår utskottet att den tredje behandlade motionen 2004:90 Uppföljning av projektet Ung konfirmandledare avslås eftersom erfarenheterna från projektet har tagits till vara och ett utvecklingsarbete pågår.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2004:70.

2. avslå motion 2004:85.

3. avslå motion 2004:90, punkten 1.

4. avslå motion 2004:90, punkten 2.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2004:70 av Börje Henriksson m.fl., Hur Svenska kyrkan styrs – information i konfirmationsundervisningen

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att i anvisningar för konfirmationsundervisningen införa ett moment om ”Hur kyrkan styrs”.

Motion 2004: 85 av Eva Nyman, Åtgärder med anledning av minskad konfirmationsfrekvens

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ta initiativ till ett nationellt program för att nå unga människor med evangeliet och öka deras medvetenhet om kyrkans budskap och erbjudanden.

Motion 2004:90 av Jennie Nordin, Uppföljning av projektet Ung konfirmandledare

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ta tillvara och följa upp erfarenheter av projektet Ung konfirmandledare.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att undersöka möjligheterna att fortsättningsvis stödja stift och församlingar för utbildning av unga konfirmandledare.

Utskottet

Bakgrund

Varje år konfirmeras ett stort antal unga människor. År 2003 konfirmerades cirka 45 000 tonåringar i Svenska kyrkan. Konfirmandarbetet ska svara mot unga människors intresse, livsfrågor och andliga behov. Om konfirmandarbetet upplevs meningsfullt får Svenska kyrkan bibehålla förtroendet att bidra till att ungdomarnas liv tolkas genom den kristna tron.

Projektet Konfirmand i Svenska kyrkan

Konfirmandarbetet har behandlats vid ett flertal tillfällen i ombudsmöte och kyrkomöte, senast i 2003 års kyrkomöte med anledning av Mot 2003:21 och Mot 2003:31 och beskrivs i kyrkolivsutskottets betänkande 2003:5. Där betonas konfirmandarbetets strategiska betydelse för Svenska kyrkans framtid. I en tid då konfirmandseden försvagas genom att allt färre konfirmeras varje år krävs en genomgripande reflektion som utgår ifrån en aktuell omvärldsanalys av ungdomars livssituation och Svenska kyrkans samlade relation till den uppväxande generationen. Vikten av reflektion utifrån hela Svenska kyrkans undervisningsansvar framhölls. Det är inte tillräckligt att utveckla konfirmandarbetet utan det krävs ett samlat grepp med en genomtänkt dopundervisning som omfattar tiden såväl före som efter konfirmationen. Kyrkomötet och biskopsmötet har tidigare uttryckt behovet av en kraftsamling i konfirmandarbetet och att det finns anledning att i ett mer övergripande perspektiv bearbeta frågeställningen hur traditionsförmedling bör ske.

Av den anledningen har ett nationellt flerårigt projekt, Konfirmand i Svenska kyrkan, tillkommit. Projektet startar i början av september 2004 och kommer att erbjuda redskap för att genomföra en teologisk reflektion av konfirmandarbetets grund, innehåll och ställning i Svenska kyrkan. Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbetet som tillkom 1994 ska också bearbetas inom projektets ram. Då finns möjligheter att på nytt reflektera kring såväl konfirmandernas och ungdomarnas betydelse för församlingens arbete som vad ett aktivt församlingsengagemang kan få betyda för konfirmandens egen skull.

Unga konfirmandledare

Under Kyrkomötet 2003 uttalades att det på såväl församlingsnivå som stiftsnivå föreligger ett stort behov av satsningar i konfirmandarbetet. Kyrkokansliet stödjer stiften i deras uppgift att främja församlingarnas konfirmandarbete och att fortbilda anställda och frivilliga. Unga konfirmandledare är en av de grupper som genom stiftens försorg får inspiration, utbildning och handledning. Kyrkokansliet stödjer detta arbete t.ex. genom att regelbundet i nationella seminarier fokusera vikten av de unga ledarna.

En av de större utvecklingsinsatser som kyrkokansliet medverkat till är projektet Ung konfirmandledare som pågick under åren 2001–2004. En utbildning för unga ledare i tre delar; en interaktiv utbildning på Internet, lokala träffar och en kursbok, Konfirmandledarboken. Kursboken kan förväntas vara aktuell i många år framöver genom det sätt den är skriven på och illustrerad. Bakom projektet stod förutom kyrkokansliet även Ansgarsliden, Sensus studieförbund, Svenska Kyrkans Unga och Verbum Förlag AB. Projektet som nu är avslutat har utvärderats. En del av de reflektioner som gjorts under projektets gång samt när projektet avslutades finns dokumenterade i en utgåva av Mitt i församlingen som utkommer hösten 2004. Likaså har de pedagogiska erfarenheter som gjorts i den innovativa nätbaserade utbildningen dokumenterats och utvärderats genom Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla, Att se varandra i det virtuella rummet, 2002. Ung konfirmandledare har också presenterats vid ett antal nationella och internationella seminarier och konferenser. De erfarenheter som vunnits inom projektets ram ligger till grund för kommande interaktiva Internetsatsningar inom Svenska kyrkan.

Utbildningen Ung konfirmandledare var en utbildning som krävde stor närvaro av både lokala ledare och näthandledare. För att en sådan utbildning skall fungera optimalt krävs också en mycket frekvent närvaro av ledare på nätet, vilket kräver både vilja och förmåga att kommunicera på nätet samt en beredskap att arbeta oregelbundet och på obekväma tider. I en förlängning är ledarnas insatser förenade med krav på stora ekonomiska resurser. Likväl är detta en utbildning som samlat betydligt fler unga ledare än någon annan utbildning för unga konfirmandledare och dessutom med god kvalitet. När projektet avslutades identifierades Ansgarsliden, Sensus studieförbund och Verbum förlag AB som fortsatta aktörer i en mer permanent lösning av utbildningen. Under den senaste tidens förändringsprocess för Ansgarsliden har det inte funnits möjlighet att ta ansvar för en fortsättning av Ung konfirmandledare.

I den nära samverkan som finns mellan organisationerna bakom projektet Ung konfirmandledare förs en diskussion om vilka insatser som bör och kan prioriteras. Den undersökning som gjordes i stiften innan projektet avslutades visade att det finns stora skillnader mellan stiften ifråga om engagemang. Några stift kan tänka sig att stödja en utbildning både ekonomiskt och personellt, men väldigt få var beredda att binda sig för ett längre ekonomiskt åtagande. Bland de stift som vid tidpunkten för undersökningen önskade en fortsättning märks Härnösands stift som också är ett av de stift som erbjudit sina unga ledare utbildningen. Ett stort antal deltagare har också kommit från detta stift.

Överväganden

Utskottet konstaterar att konfirmandarbetet enligt Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbetet är en tjänst åt tonåringar i ett brytningsskede i deras liv. Tjänst är den grundhållning vi ska möta konfirmanderna med. Konfirmandarbetet är till för deras skull och det som erbjuds skall vara utformat så att det känns meningsfullt för dem. I ett livsfrågecentrerat konfirmandarbete kommer därför tyngdpunkten på vad som är angeläget att ta upp i kristen tro att skifta. Konfirmandledarna har därför ett stort ansvar att i lyhördhet svara mot de behov, intressen och önskemål som finns och samtidigt ge konfirmanderna erfarenhet av kristen tro och kyrkans liv.

Det ligger utanför kyrkomötets kompetens att ange undervisningsmoment och tillämpningar i nuvarande ordning för konfirmandarbetet. Utskottet anser dock att intentionerna i motion 2004:70 bör beaktas i den översyn som görs av riktlinjerna även om utskottet inte föreslår kyrkomötet att bifalla motionen.

Vidare betonas arbetslagets betydelse i nuvarande riktlinjer och att konfirmandarbetslaget bör bestå av både anställda och frivilliga. Utskottet menar att det borde finnas möjlighet till ett möte mellan konfirmander och förtroendevalda under konfirmandtiden. Detta skulle kunna öka intresset och förståelsen för kyrkans organisation och ge en större insikt om många människors delaktighet och engagemang. Det finns också andra möjligheter att få ungdomar att förstå att de redan som unga kan och får demokratiskt påverka Svenska kyrkan och medverka i församlingens arbete och liv.

Utskottet välkomnar det projekt som startade i början på september 2004 med målsättningen att genomföra en teologisk reflektion över konfirmandarbetets grund och innehåll och bearbeta Svenska kyrkans relation till den uppväxande generationen. Därför finner utskottet ingen anledning att ta ytterligare initiativ beträffande motion 2004:85 utan avvaktar en summering av pågående projekt.

Utskottet anser att unga konfirmandledare spelar en betydande roll i konfirmandarbetet genom sin närhet i ålder till konfirmanden och till sin egen konfirmation. De kan härigenom bidra till förståelsen av den kristna tron och kyrkans liv men också bidra till förståelsen av konfirmanden hos de övriga i arbetslaget. Därför bör Svenska kyrkan på alla nivåer regelbundet stödja de unga konfirmandledarna i deras uppgift. Utskottet ser gärna att frågan om en framtida permanent utbildning av Ung konfirmandledare aktualiseras på nytt. Utskottet föreslår att inte bifalla motion 2004:90 eftersom erfarenheterna från projektet Ung konfirmandledare har tagits till vara och ett utvecklingsarbete pågår.

Uppsala den 16 september 2004

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Caroline Krook och biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.