I detta betänkande behandlas motion 2004:2 i vilken föreslås att Kyrkostyrelsen skall sammanställa en informationsfolder om hur pastoraten kan bedriva äldreomsorg och gruppboenden. Utskottet gör bedömningen att en sådan informationsfolder som motionären begär snabbt skulle bli inaktuell med hänsyn till utvecklingen inom lagstiftning och bidragsfinansiering. Utskottet menar därför att Kyrkostyrelsen skall sammanställa information och erfarenheter och sprida detta genom hemsida eller kyrknätet så att församlingarna på lättaste sätt skall kunna få tillgång till det som har efterfrågats.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att med anledning av motion 2004:2 ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att inom befintliga ramar sprida information och erfarenheter om hur pastoraten kan driva äldreomsorg och gruppboenden i enlighet med vad kyrkolivsutskottet anför.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2004:2 av Lars-Ivar Ericson, Informationsfolder om äldreomsorg och gruppboenden i kyrkans regi

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att sammanställa en informationsfolder om hur pastoraten kan bedriva äldreomsorg och gruppboenden.

Utskottet

Bakgrund

I motionen efterfrågas ett informationsmaterial i vilket pastoraten kan finna upplysningar om hur de kan göra för att bedriva äldreomsorg och gruppboenden i likhet med vad som görs i många kyrkor i övriga Europa sedan länge. En orientering när det gäller de lagar, bestämmelser och bidragmöjligheter som berör denna fråga efterlyses, liksom information om sådan verksamhet som redan finns i kyrkans regi.

Det som motionen tar upp ingår i ett område som fått allt större aktualitet. Det handlar här om Svenska kyrkans roll i den sociala ekonomin. Vid de senaste årens kyrkomöten har detta område uppmärksammats främst genom motioner om friskolor på kyrklig grund och genom frågeställningen om Svenska kyrkans roll när det gäller att driva skolor.

En referensgrupp bildades när arbetet inom kyrkokansliet med social ekonomi startade år 1999.

I skriftserien Mitt i församlingen utgavs som nummer 2002:1 en volym som tar upp flera av de områden som efterfrågas i motionen, Gemensamt hushåll – Svenska kyrkans roll i den sociala ekonomin.

Några kapitel tar upp olika sätt att definiera och karaktärisera social ekonomi och hur detta förhåller sig till församlingens uppgift. I två kapitel behandlas grunderna i kyrkoordningen för att församlingarna skall kunna verka inom den sociala ekonomin samt vilka företagsformer som kan vara aktuella.

I en särskild del av denna bok ger Sven Thidevall exempel på församlingar som han studerat vilka agerat inom områdena diakoni och undervisning, bland annat när det gäller äldreomsorg. I denna studie framkommer konkret hur en verksamhet av detta slag fungerar.

Sven Thidevall har senare utgivit När kartan inte stämmer i Diakonivetenskapliga Institutets skriftserie nr 5 år 2003 där han fördjupar studien av församlingar som agerar inom området social ekonomi. Hans slutsatser är bland annat att understryka vikten av att ett engagemang inom detta område måste höra samman med församlingens och kyrkans uppdrag om det skall ha bärkraft i längden. Att enbart starta verksamhet utifrån behov eller efterfrågan menar han inte är hållbart för församlingens engagemang. Han visar vidare på att det behövs stora investeringar från församlingens sida för att gå in i verksamhet av detta slag och att det ofta är lämpligt att inte bedriva verksamheten och göra anställningar inom församlingens ordinarie, medlemsavgiftsfinansierade ram. Verksamheten bör vara fristående även om församlingen har ansvaret.

Kyrkokansliet har under 2003 tillsammans med Församlingsförbundet genomfört ett antal seminarier om social ekonomi. Vid dessa seminarier har även frågan om äldreboenden i kyrklig regi berörts. Det har gällt såväl seniorboenden som särskilda boenden enligt socialtjänstlagen. Vid dessa kurser har information givits om pastoratens möjligheter att gå in som aktörer inom exempelvis skola och omsorg. De församlingar och samfälligheter som går in i denna verksamhet gör noggranna utredningar och lägger särskild vikt vid arbetet med mål och organisationsformer.

Senast i maj 2004 hölls en kursdag för förtroendevalda och anställda inom Svenska kyrkan. Denna dag togs frågor upp om Svenska kyrkan, EU-bidragen och den sociala ekonomin. I programmet ingick att presentera organisationsformer, det kyrkliga regelverket, synen på diakoni samt förutsättningarna för att kunna utveckla verksamhetsformer med EU-bidrag. Även praktiska exempel presenterades.

Överväganden

Utskottet delar motionärens önskemål att det behövs ökad kunskap i församlingarna om hur pastoraten kan driva äldreboende. Inte minst behöver erfarenheter från de församlingar som själva arbetat med äldreboende och gruppboende spridas till de övriga församlingarna. Utskottet gör dock bedömningen att en sådan informationsfolder som motionären begär snabbt skulle bli inaktuell med hänsyn till utvecklingen inom lagstiftning och bidragsfinansiering. Utskottet kan därför inte gå motionären till mötes i en begäran om att Kyrkostyrelsen skall sammanställa en informationsfolder.

Utskottet är väl medvetet om att äldreboenden i kyrkans regi är vanliga i andra länder i Europa. Även i vårt eget land finns det goda exempel på att detta kan fungera i vissa sammanhang. Utskottet kan konstatera att det finns ett behov från församlingarnas sida att få del av vilka möjligheter och erfarenheter som finns på detta område.

Utskottet vill dock understryka vikten av att äldreboende som drivs av pastoraten inte får innebära att kyrkan drar sig tillbaka från andra äldreboenden i området. Det är en angelägen uppgift för församlingarna att ha ett väl fungerande samarbete med de befintliga äldreboendena som drivs i kommunal eller annan regi. Målsättningen bör vara att finnas med på alla dessa platser och kunna besöka dem som bor där, liksom att regelbundet kunna erbjuda gudstjänster och andra samlingar.

Att driva äldreboende är enligt utskottet inte någon angelägenhet för nationell nivå, men församlingarna behöver visst stöd när det gäller att få kunskap om hur detta fungerar och vilka goda och dåliga erfarenheter som gjorts på olika håll i landet. Utskottet menar därför att Kyrkostyrelsen skall sammanställa information och erfarenheter och sprida detta genom hemsida eller kyrknätet så att församlingarna på lättaste sätt skall kunna få tillgång till det som har efterfrågats.

Någon mer omfattande utredning eller utgivning behöver det enligt utskottet inte bli frågan om. Detta skall kunna utföras inom befintlig ram för Svenska kyrkans nationella nivå. Det är till stor del anställda på kyrkokansliet som medverkar med bidrag i den tidigare nämnda skriften Mitt i församlingen 2002:1, Gemensamt hushåll – Svenska kyrkans roll i den sociala ekonomin. Utskottet menar att redan anställd personal borde kunna medverka till att sammanställa också den information och de erfarenheter som motionären efterfrågar. I den nämnda volymen finns redan bidrag som tar upp hur de berörda frågorna förhåller sig till församlingens grundläggande uppgift, grunderna i kyrkoordningen som rör detta och olika företagsformer och regler som kan vara aktuella. Det gjorda arbetet kan vara en god utgångspunkt för att göra ett begränsat material att lägga ut på webben för att tillmötesgå de behov som finns.

Uppsala den 17 september 2004

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Caroline Krook och biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.