Till Gudstjänstutskottet har överlämnats tre motioner av Per Ingvarsson med förslag till ändringar i kyrkoordningen avseende vissa kyrkliga helgdagar. Förslagen innebär att vissa kyrkliga helgdagars placering under kyrkoåret bestäms med utgångspunkt i veckonumreringen i stället för datum, att alla själars dag infaller på lördagen efter alla helgons dag samt att jungfru Marie bebådelsedag infaller den 25 mars. Utskottet konstaterar att motsvarande förslag behandlats vid de två senaste kyrkomötena och föreslår Kyrkomötet att avslå motionerna.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2004:12 av Per Ingvarsson.

2. avslå motion 2004:13 av Per Ingvarsson.

3. avslå motion 2004:14 av Per Ingvarsson.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2004:12 av Per Ingvarsson, Ändringar i kyrkoordningen 28 kap. avseende kyndelsmässodagen, midsommardagen, Mikaelidagen, tacksägelsedagen och alla helgons dag

Kyrkomötet beslutar att ändra i kyrkoordningen 28 kap. 1 § Kyrkoåret avseende placeringen av vissa kyrkliga helgdagar enligt följande:

Motion 2004:13 av Per Ingvarsson, Ändringar i kyrkoordningen avseende allhelgonadagen

Kyrkomötet beslutar att ändra i kyrkoordningen 28 kap. 1 § Kyrkoåret avseende alla helgons dag och alla själars dag enligt följande:

Motion 2004:14 av Per Ingvarsson, Ändringar i kyrkoordningen avseende Marie bebådelsedag

Kyrkomötet beslutar att ändra i kyrkoordningen 28 kap. 1 § Kyrkoåret avseende jungfru Marie bebådelsedag enligt följande:

Utskottet

Bakgrund

Vid Kyrkomötet 2002 togs beslut om Den svenska evangelieboken, G 2002:1, vilket bland annat innebar vissa ändringar i kyrkoordningens 28 kapitel, Kyrkoåret. Besluten innebar förändringar avseende vissa sön- och helgdagars namn, men de bestämmelser som fastställer när under året helgdagarna infaller förändrades inte.

I motion 2002:155 föreslog Per Ingvarsson att söndagarna efter trefaldighet skulle benämnas efter den vecka i vilken de infaller. Samma förslag återkom i en motion till Kyrkomötet 2003 och behandlades i Gudstjänstutskottets betänkande G 2003:3. Läronämnden uttalade 2002 i sitt yttrande Ln 2002:1y:

Det förslag som nu läggs fram i motion 2004:12 innebär inga förändringar av sön- och helgdagarnas namn, men däremot att de där nämnda sön- och helgdagarnas placering under kyrkoåret skall bestämmas med utgångspunkt i veckonumreringen i stället för datum. Eftersom mycket av planering idag till exempel på skolor, arbetsplatser och mellan föräldrar som delar vårdnaden av barnen bygger på att räkna veckor, menar motionären det vara motiverat att också placera några av helgerna under kyrkoåret utifrån detta tänkesätt. Det skulle enligt honom förenkla planeringen av församlingens arbete avseende midsommarhelgen och allhelgonahelgen samt tydliggöra kyndelsmässodagens, Mikaelidagens och tacksägelsedagens plats i kyrkoåret.

I motion 2004:13 föreslår Per Ingvarsson ändringar i kyrkoordningen avseende allhelgonahelgen. Motionären menar att då de allra flesta människor i Sverige firar minnet av de avlidna på lördagen i allhelgonahelgen bör Svenska kyrkan förändra ordningen mellan alla helgons dag och söndagen efter alla helgons dag eller alla själars dag. Han presenterar också en alternativ lösning, som innebär att alla helgons dag firas på söndagen före den lördag som då blir alla själars dag.

Alla helgons dag infördes under medeltiden för att församlingen skulle minnas det samlade vittnesbörd som helgonen gett. Under året firades redan en mängd helgondagar till minnet av enskilda helgon, men då dessa nu blivit många behövdes en dag som kunde inkludera alla helgon. Alla helgons dag bestämdes till den 1 november. 1772 genomfördes en helgdagsreform som kallats ”stora helgdagsdöden” i syfte att drastiskt minska antalet arbetsfria dagar. Alla helgons dag flyttades då från den 1 november till närmast liggande söndag. Nästa helgdagsreform genomfördes 1952. Genom att jungfru Marie bebådelsedag flyttades från den 25 mars till en söndag, men samtidigt två nya dubbelhelger, midsommarhelgen och allhelgonahelgen, infördes blev antalet helgdagar oförändrat. Allhelgonahelgen benämns sedan dess efter alla helgons dag som firas på lördagen. Fram till 1983 års evangeliebok var söndagen efter alla helgons dag en i serien av trefaldighetstidens söndagar. Eftersom seden att denna helg smycka gravarna hade vuxit sig allt starkare, fick söndagen nu sitt särskilda ämne och kom att också kallas alla själars dag.

Bland de motioner som behandlades i Gudstjänstutskottets betänkande G 2002:1 fanns motion 2002:116 av Per Ingvarsson, med förslag till förändring avseende jungfru Marie bebådelsedag i likhet med det som nu presenteras i motion 2004:14. Motionärens motivering är att firandet av Marie bebådelsedag, som våffeldagen, den 25 mars är en stark folklig tradition. Om Svenska kyrkan beslutar att återföra det kyrkliga firandet av jungfru Marie bebådelsedag till den 25 mars skulle detta förstärka och bekräfta det folkliga firande som redan finns. Det kyrkliga firandet i Sverige ändrades genom den så kallade helgdagsreformen 1952 (se ovan), så att jungfru Marie bebådelsedag sedan dess firas den söndag som infaller under tiden den 22–28 mars. Motionären menar också att en Mariafest en vardagskväll skulle tilltala många som idag har svårt att hinna med gudstjänstbesöken på helgerna. Ytterligare ett argument är, enligt motionären, att midfastosöndagen respektive femte söndagen i fastan inte skulle försvinna så ofta som de gör med nu gällande ordning.

Överväganden

Utskottet konstaterar att de förslag som motionären väcker i de här behandlade motionerna helt eller delvis sammanfaller med förslag som tidigare varit upp till behandling i Gudstjänstutskottet. I betänkandena G 2002:1 och G 2003:3 har utskottet tidigare redovisat sina överväganden med anledning av dessa förslag. Utskottet finner det därför inte motiverat med ytterligare överväganden kring dessa frågor.

Utskottet vill dock peka på att förslagen rörande placeringen av midsommardagen och alla helgons dag förutsätter ändringar i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar och därför inte kan beslutas av Kyrkomötet.

Gudstjänstutskottet föreslår Kyrkomötet att avslå motionerna 2004:12, 2004:13 och 2004:14.

Uppsala den 16 september 2004

På Gudstjänstutskottets vägnar

Alve Svensson

Närvarande: Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Britt Andersson, Carina Hallesten Hansson, Allan Lewin, Mats Hagelin, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Inga Alm, Lisbet Båfält, Tomas Lång, Lars Ekblad, Fredrik Nilsson och Christina Holmgren.

Biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning.