I detta betänkande behandlas motion 2004:16. I motionen föreslås att Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att inleda samtal med frikyrkorna om hur begreppet konfirmation används. Utskottet framhåller att konfirmationsbegreppets innehåll skiftar historiskt och ekumeniskt. Det nyligen påbörjade konfirmandprojektet förväntas ha tydlig ekumenisk prägel. Utskottet föreslår att motionen avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2004:16.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2004:16 av Per Ingvarsson, Begreppet konfirmation

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att inleda samtal med frikyrkorna om hur begreppet konfirmation används.

Utskottet

Bakgrund

Konfirmationen försvann ur Svenska kyrkan i samband med reformationen, som en följd av reformatorernas kvalificerade sakramentssyn. Från mitten av 1700-talet började konfirmationen återkomma, som en avslutande akt på kunskapsförmedlingen inför ungdomens första nattvardsgång. I 1811 års kyrkohandbok införs den första efterreformatoriska fastställda ordningen Huru förhållas bör, då Ungdomen första gången skall begå Herrans Heliga Nattvard. Under 1800-talet betonades andra, delvis nya motiv. På 1900-talet kommer begreppet ”konfirmation” att åter börja användas och i 1942 års kyrkohandbok är kunskapsmotivet fortfarande starkt, men här framhävs tydligt nattvardsadmissionen. Här kommer också handpåläggningen in, som i 1986 års kyrkohandbok kan sägas ha blivit det centrala i konfirmationsgudstjänsten. I Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete 1994 (reviderad 2000) sammanfattas konfirmationen som dopaktualisering, bekännelse, förböns- och välsignelsehandling, sändning och en rite de passage.

Projektet Konfirmand i Svenska kyrkan pågår september 2004 till januari 2007. Det har till syfte att 1. skapa en ökad förståelse för tonåringars livssituation i Sverige, 2. skapa en samlad och ökad förståelse av konfirmandarbetet i stift och församling och 3. Svenska kyrkan även fortsättningsvis kan få och möta tonåringars förtroende i konfirmandarbetet.

Svenska kyrkan har ingen ensamrätt till begreppet konfirmation. Ekumeniskt förstås konfirmationen olika. Så har den romersk-katolska kyrkan sin sakramentala syn, i anglikanska kyrkan är biskopens medverkan i konfirmationen omistlig, inom Svenska missionskyrkan betonas mest den kristna undervisningen etc.

Sveriges Kristna Råd (SKR) är en öppen ekumenisk mötesplats för kyrkorna i Sverige och har 25 medlemskyrkor och tre kyrkor med observatörsstatus. Till SKR kommer varje kyrka med sin speciella identitet och sina egna erfarenheter och prioriteringar. De kommer för att söka, uttrycka och fördjupa den kristna enheten, dela erfarenheter och tillsammans visa omvärlden på den tro som förenar och utmanar. Som ”kyrkorna tillsammans” är SKR en gemensam resurs för kyrkorna. Samtidigt stöder SKR kyrkorna i att vara resurser för varandra – i deras arbete med centrala uppgifter som teologisk reflektion, mission/evangelisation, diakoni och socialt ansvar. SKR har också en uppgift i att samla kyrkorna för att tala med en gemensam röst i viktiga samhällsfrågor. Under sommaren 2004 har SKR gett ut samtalsdokumentet Tro-dop-medlemskap ur ett ekumeniskt perspektiv. I samtalen har företrädare för Frälsningsarmén, Evangeliska Frikyrkan, Katolska kyrkan, Metodistkyrkan, Ortodoxa kyrkan, Pingströrelsen, Svenska Baptistsamfundet, Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan deltagit.

Överväganden

Utskottet vill understryka att konfirmationens ställning och innebörd förändrats genom tiderna. Även ekumeniskt finns olika sätt att förstå konfirmationens innebörd. Svenska kyrkan har ingen ensamrätt till begreppet. I Svenska kyrkan finns många erfarenheter av ett ekumeniskt konfirmationsarbete, som sker i ömsesidig respekt även om förståelsen av begreppet konfirmation kan variera. Det är en gemensam utmaning för alla kristna kyrkor i Sverige idag att ge ungdomar möjlighet till tydlig kristen närvaro, stöd, hjälp och evangeliets undervisning i brytningstiden mellan barn och vuxenliv. Utskottet förutsätter att det nya konfirmandprojektet har en ekumenisk inriktning. Utskottet har därför beslutat föreslå att motionen avslås.

Uppsala den 17 september 2004

På Ekumenikutskottets vägnar

Kerstin Bergman

Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Lena Schachinger, Bengt-Åke Gustafsson, Rune Entelius, Inger Svensson, Elisabeth Olén, Marija Kogler Johnsson, Karin Uggla, Marinette Bylin, Börje Gustafsson, Sonja Grunselius, Birgitta Wrede, Roland Johansson, Stefan Gustavsson och Vivianne Wetterling.

Biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggning.