I detta betänkande behandlas motion 2004:11 som föreslår avskaffande av riks- och stiftskollekter samt motion 2004:87 med förslag till uppdrag till Kyrkostyrelsen om produktion av den tidigare beslutade småskriften om kollektens innebörd, om redovisning av medgivande av flyttning av riks- och stiftskollekter samt om gemensamma riktlinjer för sådana medgivanden. Utskottet sätter ett stort värde på riks- och stiftskollekter och vill påskynda produktionen av kollektskriften. Något behov av riktlinjer till domkapitlen för medgivande av flytt av kollekter ser inte utskottet och inte heller av en central redovisning av beviljade ansökningar om flytt av kollekt.

Utskottet har haft tillfälle att ställa frågor till generalsekreteraren Lars Friedner, ekonomichefen Helén Ottosson-Lovén, controllern Gunnar Nygren och ordföranden för Kyrkofondens styrelse Bertil Persson.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2004:11.

2. med bifall till motion 2004:87 punkt 1 uppdra till Kyrkostyrelsen att producera den tidigare beslutade och planerade småskriften om kollektens roll i gudstjänsten och skicka den till församlingar.

3. avslå motion 2004:87 punkt 2.

4. avslå motion 2004:87 punkt 3.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2004:11 av Per Ingvarsson, Riks- och stiftskollekternas avskaffande

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att förbereda en ändring i kyrkoordningen så att beslut om att avskaffa riks- och stiftskollekterna kan fattas.

Motion 2004:87 av Jennie Nordin, Flytt av riks- och stiftkollekter samt småskrift om kollektens roll i gudstjänsten

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att producera den tidigare beslutade och planerade småskriften om kollektens roll i gudstjänsten och skicka den till församlingar.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att redovisa hur ofta domkapitel beslutat om medgivande för flytt av riks- och stiftskollekter i församlingarna.

3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utforma gemensamma riktlinjer för övervägande och medgivande till flytt av riks- och stiftskollekter.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motion 2004:11. Yttrandet Ln 2004:8y bifogas betänkandet som bilaga 1.

Andra utskott

Kyrkolivsutskottet har yttrat sig över motionerna 2004:11 och 2004:87. Yttrandet Kl 2004:2y bifogas betänkandet som bilaga 2.

Budgetutskottet har yttrat sig över motion 2004:11. Yttrandet B 2004:3y bifogas betänkandet som bilaga 3.

Utskottet

Bakgrund

1 Riks- och stiftskollekter

1995 års kollektutredning (SKU 1995:8) föreslog minskning av det maximala antalet riks- och stiftskollekter från 34 respektive 12 till 30 respektive 10, vilket kom att gälla i och med den nya kyrkoordningen. 43 kap. kyrkoordningen innehåller bestämmelser om kollekter. Rikskollekters antal framgår i 43 kap. 4 § och stiftskollekters i 5 §. Såsom framgår av motionen är flytt av kollektdag möjlig om det finns synnerliga skäl och domkapitlet medger det (43 kap. 7 §). Enligt 43 kap. 11 § får Kyrkostyrelsen utfärda ytterligare bestämmelser om kollekter. Det finns två gällande kyrkostyrelsebeslut angående kollekter, ett om kollektbok (SvKB 1999:12) och ett om redovisning av kollekter (SvKB 2003:12).

Det är upp till kollektmottagaren att sörja för att församlingarna får information om mottagarens verksamhet och kollektändamålet. Många organisationer sänder kollektcirkulär genom vaktmästeriet på kyrkokansliet antingen som brev eller elektroniskt.

2 Småskrift om kollektens roll

Centralstyrelsen fattade beslut om en småskrift om kollektens mening år 1999. Bakgrunden och ärendets fortsatta hantering beskrivs utförligt i Kyrkolivsutskottets betänkande Kollekternas roll (Kl 2002:11). I sina överväganden beklagade utskottet att beslutet om skriften då inte verkställts. Utskottet menade att ett biskopsbrev i frågan om kollektens innebörd skulle betyda mycket för att få i gång ett teologiskt samtal. Kyrkomötet beslutade att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att påskynda handläggningen. I redovisningen av Kyrkomötets ärenden till 2003 års kyrkomöte framgår att Biskopsmötet åtagit sig att arbeta vidare med frågan om kollektens innebörd. Detta arbete skulle sedan vara utgångspunkten för en småskrift (KsSkr 2003:3). Biskopsmötet har sedan dess kommit fram till en annan bedömning (Biskopsmötets protokoll 2004-03-17), nämligen

Ärendet har därmed återförts till Kyrkostyrelsens kansli där fortsatt handläggning pågår.

Överväganden

Läronämnden framhåller att kollekten är, liksom förbönen, en del av gudstjänsten, där den enskilde kan uttrycka sin medkänsla med andra människor och sin delaktighet i kyrkans liv och uppdrag, både lokalt och globalt. Vidare menar Läronämnden att församlings-, stifts- och rikskollekter möjliggör detta och uttrycker kyrkans enhet. Ekonomi- och egendomsutskottet ansluter sig till det och menar också att rikskollekterna är ett utmärkt tillfälle att informera om olika delar av Svenska kyrkans verksamhet och att engagera församlingen i rikstäckande och globala intressen. Dessa tankar uttrycks även i Kyrkolivsutskottets yttrande. Kyrkolivsutskottet understryker samtidigt det positiva i utvecklingen mot större andel församlingskollekter och lyfter fram värdet av det lokala engagemanget och frivilligheten vid val av kollektändamål, men utskottet menar ändå att avskaffande av riks- och stiftskollekter är att gå för långt. Budgetutskottet påpekar i sitt yttrande över motion 2004:11 att motionens förslag i praktiken innebär ett tvingande beslut att avskaffa riks- och stiftskollekterna och att det i sin tur innebär att ekonomiska åtaganden måste finansieras på annat sätt. Även Budgetutskottet betonar att riks- och stiftskollekter synliggör ett gemensamt ansvar för Svenska kyrkan i sin helhet. Ekonomi- och egendomsutskottet anser att den nuvarande fördelningen mellan riks-, stifts- och församlingskollekter är väl avvägd och föreslår avslag till motion 2004:11.

Ekonomi- och egendomsutskottet ser fram emot den beslutade småskriften om kollektens innebörd. Skriften fyller ett behov och utskottet vill påskynda dess tillkomst. Enligt Kyrkolivsutskottets yttrande är skriften ”under produktion”.

Kyrkolivsutskottet berör i sitt yttrande även frågan om flyttning av kollekter:

Varken Ekonomi- och egendoms- eller Kyrkolivsutskottet ser flyttning av riks- och stiftskollekter som ett problem utan som en möjlighet som används när det är befogat. Ekonomi- och egendomsutskottet föreslår därför avslag till punkterna 2 och 3 i motion 2004:87.

Uppsala den 16 september 2004

På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar

Reidar Gustafsson

Närvarande: Reidar Gustafsson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Inga-Lisa Eklundh, Sigvard Olsson, Bengt Berg, Christina Pregmark Gyberg, Peter Hemminger, Gösta Äng, Ingemar Öberg, Sten Persson, Christer Mohlin, Erling Öhman, Michael Martinson och Åke Bendix.

Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggning.

Svenska kyrkan är en enhet som framträder på tre nivåer: församling, stift och nationell nivå. Kollekten är, liksom förbönen, en del av gudstjänsten, där den enskilde kan uttrycka sin medkänsla med andra människor och sin delaktighet i kyrkans liv och uppdrag, både lokalt och globalt. Församlings-, stifts- och rikskollekter möjliggör detta och uttrycker kyrkans enhet.

Uppsala den 31 augusti 2004

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg*, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén*, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson, Ann-Catrin Jarl, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.

Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motionerna 2004:11 om riks- och stiftskollekternas avskaffande, 2004:87 om flytt av riks- och stiftskollekter samt småskrift om kollekternas roll, samt 2004:22 om rikstäckande begravningsbyrå för Svenska kyrkan.

De båda motionerna 2004:11 och 87 tar upp frågor om kollekter. Utskottet instämmer här inledningsvis helt i Läronämndens yttrande över motion 11. Läronämnden lyfter fram att kollekten, liksom förbönen, är en del av gudstjänsten och möjliggör för den enskilde att uttrycka medkänsla och delaktighet både lokalt och globalt. Utskottet vill särskilt lyfta fram Läronämndens avslutande mening där kollekten beskrivs som ett uttryck för kyrkans enhet.

Utskottet behandlade år 2002 frågan om kollektens roll i betänkande 2002:11. Utskottet föreslog i sitt betänkande att den redan beslutade småskriften om kollektens innebörd skulle ges formen av ett biskopsbrev och innehålla kollektens teologi och pastorala råd till församlingarna vid val av församlingskollekt. Biskopsmötet har dock inte önskat utge ett biskopsbrev i kollektfrågan. Den från början beslutade småskriften om kollektens innebörd är nu under produktion.

Utskottet har vidare inhämtat att det är förhållandevis sällan som det förekommer att stifts- och rikskollekter flyttas. Det kan därför vara svårt att utarbeta för kyrkan gemensamma kriterier för beslut om detta. Vid enstaka tillfällen som vid jubiléer och större samlingar kan det vara aktuellt med att dispens beviljas av domkapitlet. I vissa fall beviljar biskopen dispens och detta anmäls i domkapitlet. Det helt dominerande är att församlingarna tar upp de stifts- och rikskollekter som anvisas och att detta uppfattas som ett uttryck för gemenskapen i stiftet och för att vi är en enda kyrka.

Den utveckling som skett efter kollektutredningen och översynen av kollekterna är att antalet församlingskollekter ökat. I dag upptar riks-, stifts- och församlingskollekter omkring var sin tredjedel av årets kollekter. Utskottet uppfattar detta som en bra utveckling när antalet församlingskollekter ökar. Detta stärker känslan av frivillighet och att den lokala församlingen själv kan ta ansvar för att välja ändamål för kollekten. Utskottet menar att om ett kollektändamål är tillräckligt angeläget kommer församlingarna att välja det även för en församlingskollekt.

Att avskaffa riks- och stiftskollekterna är enligt utskottet att gå för långt. Dessa kollekter uttrycker att vi enat oss om gemensamma insatser på stiftsnivå och nationellt. De visar att vi kan handla gemensamt. Inte heller skall kommunikations- och kunskapsaspekterna glömmas bort i detta sammanhang. Riks- och stiftskollekter ger värdefulla, samlade möjligheter att nå ut med information om det arbete som kyrkan utför.

Utskottet vill gärna lyfta fram värdet av det lokala engagemanget och frivilligheten i val av kollektändamål. Utskottet vill därför understödja en utveckling till större flexibilitet när det gäller fördelningen av kollekterna.

Motion 2004:22 till årets kyrkomöte tar upp flera angelägna frågor kring begravningsverksamheten och önskar att Svenska kyrkan utreder möjligheterna att tillskapa en egen rikstäckande begravningsbyrå.

Utskottet menar att de frågor som berörs i motionen är angelägna på olika sätt och speglar situationen i många församlingar. Kyrkolivsutskottet behandlade förra året i betänkande 2003:6 frågor om kyrkan och begravningsväsendet. Utskottet konstaterade då att ett arbete pågår med en begravningspastoral som skall kunna vara ett stöd för församlingarna när det gäller att se sin egen roll i förhållande till begravningsbyråer och sörjande. Det är viktigt att samarbetet mellan församlingar och begravningsbyråer fungerar på ett tillfredsställande sätt och att församlingarna gör det möjligt att redan i ett tidigt stadium fungera som stöd för de sörjande vid en anhörigs bortgång.

Utskottet ser det inte som en uppgift för Svenska kyrkan att bedriva verksamhet av detta slag. Det är istället församlingarnas arbete med begravningsfrågorna som behöver bli mer genomreflekterat för att kunna möta de sörjandes behov och för att kunna kommunicera de möjligheter som församlingen erbjuder till stöd. Den utveckling som har skett har inneburit att församlingens anställda på många platser sist av alla kommer in i de sörjandes sammanhang. Större tillgänglighet så att anhöriga kan nå församlingens anställda efterfrågas.

Utskottet lägger således stor vikt vid det som motionären lyfter fram i motion 22 men menar att det ligger utanför kyrkans kompetens att gå vidare på den väg som motionären föreslår när det gäller att Svenska kyrkan skulle starta egen begravningsbyrå.

Uppsala den 15 september 2004

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.

Budgetutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2004:11 Riks- och stiftskollekternas avskaffande.

Budgetutskottet skall enligt Kyrkomötets arbetsordning yttra sig innan ett utskott avger ett betänkande i ett ärende av betydelse för verksamhetsinriktningen för den nationella nivån. Större förändringar i de intäkter som nationell nivå har påverkar förutsättningarna att bedriva planerad verksamhet och kan därmed påverka verksamhetens inriktning. Att avskaffa riks- och stiftskollekterna innebär att ekonomiska åtaganden som i dag fullgörs genom dessa kollekter måste finansieras på annat sätt. Konsekvenserna av detta måste utredas om beslut fattas om att avskaffa riks- och stiftskollekter. Motionens förslag innebär i praktiken inte en utredning utan ett tvingande beslut att avskaffa riks- och stiftskollekter.

Riks- och stiftskollekter är också ett sätt att konkret synliggöra ett gemensamt ansvar för Svenska kyrkans verksamhet i sin helhet. Även detta talar för ett bevarande av riks- och stiftskollekter.

Med hänvisning till detta anser Budgetutskottet att motionen 2004:11 bör avslås.

Uppsala den 16 september 2004

På Budgetutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Ingrid Karlsson, Jörgen Silén, Gunnel Wingård Mellqvist, Barbro Pettersson, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Ola Isacsson, Ulla Dahlberg, Sten Johansson och Urban Gibson.

Biskop Claes Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggning.