Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande
2004:1
Kyrkoavgiften
|
Kyrkomötet
EE 2004:1
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas fyra motioner som berör kyrkoavgiften. Dessa föreslår uppdrag till Kyrkostyrelsen, motion 2004:7 i syfte att få tillstånd en högsta gräns för kyrkoavgift, 2004:18 en stegvis ändring av kyrkoavgiften vid samfällighetsbildningar, 2004:35 överföring av kyrkoavgift till utlandsförsamling och 2004:53 begränsning av variationerna mellan avgiftssatserna till 25% från riksgenomsnittet. Utskottet finner att en samlad bedömning av aktuella utredningar i kyrkoavgiftsfrågan ännu saknas och föreslår därför avslag till motionerna 2004:7 och 2004:53. Utskottet vill inte ändra bestämmelserna angående samfällighetsbildningar och föreslår att motion 2004:18 avslås. Med anledning av pågående SKUT-utredningar föreslås också avslag till motion 2004:35.
Utskottet har haft tillfälle att ställa frågor till generalsekreteraren Lars Friedner, ekonomichefen Helén Ottosson-Lovén, controllern Gunnar Nygren och ordföranden för Kyrkofondens styrelse Bertil Persson.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. avslå motion 2004:7.
2. avslå motion2004:18.
3. avslå motion 2004:35.
4. avslå motion 2004:53.
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2004:7 av Susann Torgerson m.fl., Tak för medlemsavgiften till Svenska kyrkan
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att snarast komma med ett förslag till ett införande av en högsta kyrkoavgift.
Motion 2004:18 av Rolf Forslin och Gösta Äng, Kyrkoordningen – ett hinder för kyrkliga ekonomiska samfällighetsbildningar
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att föreslå ändringar i kyrkoordningen så att ekonomiska samfällighetsbildningar för församlingar och pastorat får en inkörsperiod av t.ex. en eller två mandatperioder, för att stegvis komma till samma kyrkoavgift.
Motion 2004:35 av Kerstin Bergman, Överföring av kyrkoavgift till utlandsförsamling
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att vid arbetet med SKUT:s organisation verka för att överföring av kyrkoavgift till utlandsförsamling blir möjlig.
Motion 2004:53 av Gösta Äng och Ingemar Öberg, Varför skall medlemmar i Svenska kyrkan betala olika stor kyrkoavgift beroende på var de bor?
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att lägga fram förslag som innebär att kyrkoavgiften ej för någon församling skiljer mer än 25 procent från riksgenomsnittet.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 2004:7. Yttrandet Ln 2004:6y fogas till betänkandet som bilaga 1.
Andra utskott
Ekumenikutskottet har yttrat sig över motion 2004:35. Yttrandet Eu 2004:3y fogas till betänkandet som bilaga 2.
Utskottet
Bakgrund
Kyrkoavgift vid samfällighetsbildningar
Den som tillhör Svenska kyrkan skall enligt 7 § lagen (1998:159) om Svenska kyrkan betala lokal och regional kyrkoavgift. 8 § innehåller bestämmelser om vem som beslutar om kyrkoavgiften:
Församlingen beslutar om lokal kyrkoavgift. Om församlingen ingår i en kyrklig samfällighet, får samfälligheten besluta om hela eller del av avgiften. Stiftet beslutar om regional kyrkoavgift.
Möjligheten att differentiera kyrkoavgiften mellan församlingar i en samfällighet lämnas inte i kyrkoordningen. 2 kap. 11 § kyrkoordningen fastställer att samfälligheten har det ekonomiska ansvaret för alla församlingens uppgifter enligt 1 och 2 §§. Centralstyrelsen motiverade detta utifrån nivåutredningen samt med hänvisning till förenklad administration och ekonomisk hantering (Cskr 1999:3). Enligt likställighetsprincipen (2 kap 3 § kyrkoordningen) skall en församling behandla dem som tillhör församlingen lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Detsamma gäller för samfälligheten (§ 14). Detta innebär att kyrkoavgiften skall vara densamma inom samfälligheten.
Kyrkoavgiftens storlek
Kyrkoavgiften har varit föremål för diskussion vid varje kyrkomöte sedan relationsändringen. Avgiftssatsens stora variationer och den höga totala avgiften som drabbar höginkomsttagare har tagits upp flera gånger. Andra frågor som väckts är återbetalning vid utträde, SKUT-församlingars möjlighet att få ta del av de delvis utlandsboendes avgift och kyrkoavgift för personer som enbart betalar statlig skatt. Samtidigt har vissa utredningar med kopplingar till kyrkoavgiften tagits fram. Ekonomi- och egendomsutskottet efterlyste vid 2003 års kyrkomöte en samlad bedömning av befintliga och aviserade utredningar, nämligen Solidariteten kring den rikstäckande verksamheten (SKU 2003:1) och Utträden som utmanar. Analys av de processer som leder till utträde ur Svenska kyrkan (SKU 2003:2), samt den av Kyrkostyrelsen aviserade utredning om bl.a. maximibelopp för kyrkoavgift, innan nya utredningsuppdrag beslutas (EE 2003:1).
Två mindre utredningar presenteras i september 2004 för Kyrkostyrelsen, nämligen utredningsrapporten Tak och golv för kyrkoavgiften – kartläggning av uppbördstekniska förutsättningar m.m. samt en rapport kring återbetalningsfrågan. Den förstnämnda innehåller, förutom kartläggning av uppbördstekniska förutsättningar, vissa beräkningar av vad tak respektive golv skulle innebära för Svenska kyrkans samlade intäkter och undersökning om kyrkoavgiftens relation till vissa bidragsnormer, t.ex. inom äldre- och barnomsorgen. Utredningen hänvisar också till förarbeten till lagen (1999:1951) om Svenska kyrkan, där det framgår att avgiften skulle sättas i förhållande till inkomsten. Införande av tak för kyrkoavgiften kan därför kräva lagändring. Utredningen belyser frågans komplexitet utan att lägga fram några förslag.
Utlandsförsamlingars finansiering
2002 års kyrkomöte fattade beslut kring tillsyns- och främjandefunktionerna inom utlandskyrkan. Kyrkostyrelsen konstaterade i skrivelsen Tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar (KsSkr 2002:7) att det i andra delar behövdes ytterligare beredning innan förslag kunde läggas fram:
De övriga (komplexen) fordrar på olika sätt kompletterande beredning. Ett exempel är frågan om det är möjligt att registrera församlingstillhörighet i en utlandsförsamling på ett sätt som motsvarar vad som gäller i Sverige. Till en sådan församlingstillhörighet skulle i så fall kopplas rösträtt och valbarhet och eventuellt även en motsvarighet till kyrkoavgiften. I dessa avseenden menar en betydande remissopinion att utredningen inte gått tillräckligt långt. Kyrkostyrelsen är inte främmande för att utredningens förslag kan vara de för närvarande enda möjliga men menar att det i en fortsatt beredning bör prövas om det i något avseende går att komma längre, exempelvis när det gäller utlandsförsamlingarna demokratiska representation på nationell nivå samt avgiftsfrågan.
Kyrkostyrelsen återkom i frågan till 2003 års kyrkomöte i redogörelsen av styrelsens hantering av Kyrkomötets ärenden (KsSkr 2003:3) där styrelsen redovisar sina planer för det fortsatta arbetet, som styrelsen och Nämnden för SKUT samrått om. Frågan om församlingstillhörighet berörs där:
En grundläggande fråga rör förhållandet mellan kyrkotillhörighet och församlingstillhörighet. I nuläget är den som tillhör Svenska kyrkan och bosätter sig utomlands fortfarande kyrkotillhörig men saknar rösträtt, valbarhet etc. då detta förutsätter att man är folkbokförd i Sverige. Det bör i den fortsatta beredningen prövas om det går att finna en ordning där den som flyttar ut kyrkobokförs på Svenska kyrkan i utlandet och kan aktivera sitt medlemskap lokalt i en utlandsförsamling. Informationen om utflyttande bör förbättras. En särskild fråga är utlandsboende kyrkotillhörigas möjlighet att ta del av de kyrkliga handlingarna. Clearingsystemet bör belysas i detta sammanhang.
Om finansiering konstateras:
Ännu ett viktigt frågekomplex utgör utlandskyrkans framtida finansiering. Här bör studierna av förhållandet mellan nationella anslag och lokal finansiering fördjupas, liksom rollen för SKUT:s rikskollekter och insamlingsverksamhet i Sverige. Av avgörande betydelse för en stabil ekonomisk grund är om det till följd av dels den föreslagna kopplingen mellan kyrkotillhörighet och församlingstillhörighet, dels en demokratisk organisation med rösträtt och valbarhet går att införa någon form av kyrkoavgift motsvarande den obligatoriska kyrkoavgiften i Sverige.
Om tidtabellen:
De nu nämnda olika delarna av det fortsatta arbetet genomförs som en kompletterande beredning i kyrkokansliet. Någon ny SKUT-utredning tillsätts alltså inte. En löpande avrapportering kommer att ske till Kyrkostyrelsen och nämnden och nästa SKUT-skrivelse är således planerad till 2005.
Kyrkomötet godkände Kyrkostyrelsens behandling av ärendet.
I utlandsförsamlingar kan de utlandsboende betala frivillig medlemsavgift vilket en del gör. Dessutom kan de bidra till utlandsförsamlingens ekonomi genom frivilliga arbetsinsatser. Enligt uppgift från kyrkokansliet finansieras drygt hälften av utlandsförsamlingarnas verksamhet lokalt.
Överväganden
Kravet att införa ett s.k. tak för kyrkoavgiften har motiverats med risken att höginkomsttagare utträder ur kyrkan på grund av kyrkoavgiften som för deras del kan bli mycket hög. Utskottet menar att det behövs en nyanserad diskussion om anledningar till utträden och om strategier att bemöta dessa samt om andra faktorer som påverkar Svenska kyrkans framtida ekonomi kanske mycket mer än utträden på grund av en hög kyrkoavgift. Som exempel kan nämnas dopfrekvensen. I denna diskussion kan dessa faktorers koppling till församlingens grundläggande uppgift belysas allsidigt.
Läronämnden påminner i sitt yttrande om den bibliska principen om tionde som ett uttryck för att den enskildes ansvar bör stå i proportion till bärkraft. Samtidigt uttrycker en proportionalitet mellan inkomstens och kyrkoavgiftens storlek den solidaritet som bör prägla den kristna kyrkan. Läronämnden understryker också att det är teologiskt viktigt att aktualisera de ekonomiskt sämst ställdas villkor för erläggande av kyrkoavgift. Utskottet ansluter sig till dessa tankar och menar att de senares villkor borde prioriteras i diskussionen.
Med anledning av att vissa ändringar i uppbördsförutsättningarna kan kräva lagändring menar utskottet vidare att det är för tidigt att inleda sådana diskussioner med statsmakten då bara några få år gått efter relationsförändringen. Sammantaget vill utskottet, i likhet med vad utskottet efterlyste vid förra årets kyrkomöte (EE 2003:1), få en samlad bedömning av alla aktuella utredningar som berör kyrkoavgiftsfrågan till 2005 års kyrkomöte. Avslag föreslås därför till motionerna 2004:7 och 2004:53.
Utskottet har förståelse för att drastiska höjningar av kyrkoavgiften vid samfällighetsbildning kan bli ett bekymmer vid eller till och med ett hinder för bildandet av en samfällighet. Utskottet vill trots det behålla de nuvarande tydliga bestämmelserna kring samfällighetsbildning. Följaktligen föreslås avslag till motion 2004:18.
Ekumenikutskottet hänvisar i sitt yttrande till den pågående SKUT-utredningen och dess grundläggande arbete med församlingsbegreppet och tillhörighetsfrågorna. Ekumenikutskottet menar att denna analys även måste inbegripa beräkning av kostnaden för en eventuell clearingadministration och andra utjämningsmöjligheter. Ekonomi- och egendomsutskottet delar Ekumenikutskottets bedömning och föreslår därför avslag även till motion 2004:35.
Uppsala den 16 september 2004
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Reidar Gustafsson
Närvarande: Reidar Gustafsson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Inga-Lisa Eklundh, Sigvard Olsson, Bengt Berg, Christina Pregmark Gyberg, Peter Hemminger, Gösta Äng, Ingemar Öberg, Ingrid Smittsarve, Christer Mohlin, Erling Öhman, Fredrik Sandström och Åke Bendix.
Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggning.
Läronämndens yttrande
2004:6y
Medlemsavgiften till Svenska kyrkan
|
|
Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motionen 2004:7 Tak för medlemsavgiften i Svenska kyrkan.
Den bibliska principen om tionde ger uttryck för att den enskildes ekonomiska ansvar för kyrka och församling bör stå i proportion till ekonomisk bärkraft. Läronämnden finner därför att en proportionalitet mellan inkomstens och kyrkoavgiftens storlek uttrycker den solidaritet som bör prägla den kristna kyrkan.
I sammanhanget är det också teologiskt viktigt att aktualisera de ekonomiskt sämst ställdas villkor för erläggande av kyrkoavgift.
Uppsala den 31 augusti 2004
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg*, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén*, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson, Ann-Catrin Jarl, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.
Ekumenikutskottets yttrande
2004:3y
Överföring av kyrkoavgift till utlandsförsamling
|
|
Till Ekonomi- och egendomsutskottet
Ekumenikutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2004:35 av Kerstin Bergman om Överföring av kyrkoavgift till utlandsförsamling.
Ekumenikutskottet följer den pågående SKUT-utredningen med förväntan. I utredningens grundläggande arbete med församlingsbegreppet och tillhörighetsfrågorna är det av vikt att frågan om kyrkoavgiften och den allt större rörligheten bland Svenska kyrkans tillhöriga noga belyses. Denna analys måste även inbegripa frågan om hur kostsam en clearingadministration skulle bli och hur en utjämning kan ske på annat sätt.
Uppsala den 15 september 2004
På Ekumenikutskottets vägnar
Marija Kogler Johnsson
Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Olof Lönneborg, Bengt-Åke Gustafsson, Rune Entelius, Inger Svensson, Elisabeth Olén, Marija Kogler Johnsson, Karin Uggla, Marinette Bylin, Lars-Ivar Ericson, Sonja Grunselius, Fredrik Sidenvall, Roland Johansson, Stefan Gustavsson och Vivianne Wetterling.
Biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggning.
