Till budgetutskottet har hänvisats Kyrkostyrelsens skrivelse 2004:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2003.

Under sina överläggningar har utskottet haft tillfälle att ställa frågor till revisorerna Gunborg Engman-Ericsson, Christina Pregmark Gyberg, Ingemar Åhs, Christer Mohlin, Barbro Ingvall samt Jan-Olof Lindberg. Vidare har utskottet överlagt med förste vice ordföranden i Kyrkostyrelsen, Levi Bergström, andre vice ordföranden i Kyrkostyrelsen Thomas Söderberg, generalsekreteraren Lars Friedner, ekonomichefen Helén Ottosson Lovén, controllern Gunnar Nygren samt forsknings- och utbildningschefen Bo Larsson. På samma sätt har utskottet haft möjlighet att ställa frågor till ordföranden i Kyrkofondens styrelse, Bertil Persson.

Samtliga utskott har beretts möjlighet att yttra sig. Yttrande har inkommit från Gudstjänstutskottet (G 2004:2y). Det fogas till detta betänkande, bilaga 1.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse 2004:2 att

1. fastställa årsredovisning och koncernredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2003.

2. bevilja Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2003.

Redogörelse för ärendet

Skrivelsen

Kyrkostyrelsens skrivelse 2004:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2003

1. Kyrkomötet fastställer årsredovisning och koncernredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2003.

2. Kyrkomötet beviljar Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2003.

Andra utskott

Gudstjänstsutskottet har yttrat sig över StSkr 2004:2. Gudstjänstutskottet framför synpunkter i några avseenden, men har i övrigt inget att erinra mot Kyrkostyrelsens skrivelse.

Utskottet

Bakgrund

Skrivelsen KsSkr 2004:2 inleds med Svenska kyrkans vision att vara ”en folkkyrka, en brokyrka och en bekännelsekyrka”. I första delen av årsredovisningen speglas hur Svenska kyrkan på nationell nivå försöker svara mot denna vision. Efter inledande ord av ärkebiskopen och generalsekreteraren följer avsnitt som Din kyrka, Barns och ungdomars kyrka och Svenska kyrkan ute i världen. Den senare delen av årsredovisningen innehåller förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt revisionsberättelse.

Till skrivelsen är också fogad ett antal bilagor som innehåller rapporter från den nationella nivåns olika verksamhetsområden samt årsredovisningar från Svenska kyrkans Utbildning AB och Svenska kyrkans Förvaltnings AB.

Den tryckta delen av årsredovisningen har en utformning som något avviker från vad som tidigare varit fallet. Den första delen (sid.1–41) utgörs av presentation i ord och bild av Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå.

Förvaltningsberättelsen avser dels hela koncernen, dels moderföretaget med de ingående verksamhetsområdena och därutöver dotterföretagen Svenska Kyrkans Utbildning AB och Svenska Kyrkans Förvaltnings AB. I koncernen finns också ett antal intresseföretag.

Koncernens verksamhet fördelas i huvudsak på fem områden: ekonomisk utjämning, finansiell förvaltning, verksamhet i utlandet, verksamhet i Sverige samt verksamhet i aktiebolagsform.

Årets resultat uppgår, före förändring av destinerade medel till 414 (-306) miljoner kronor. Efter förändring av destinerade medel och förändring av värdesäkrat eget kapital återstår en förändring av övrigt eget kapital med 338 (-365) miljoner kronor. Den främsta anledning till utfallet är ett positivt resultat av finansförvaltningen.

Kyrkoavgifterna har under året uppgått till 13,0 (12,3) miljarder kronor. Av kyrkoavgifterna är det bara den del som utgör utjämning som är en del av den nationella nivåns resultat. I övrigt överförs kyrkoavgifterna direkt till respektive församlings, samfällighets, eller stifts konto inom Kyrkkontot.

Utjämningssystemet har genom avgifter under året tillförts 1 396 (1 425) miljoner kronor. Totalt har de lämnade bidragen uppgått till 1 002 (1 126) miljoner kronor.

Börsutvecklingen har under året varit positiv. Koncernens resultat från kapitalförvaltningen var 290 (-784) miljoner kronor. Dessutom finns ett under året uppkommet orealiserat övervärde på 69 miljoner kronor som inte är en del av det redovisade resultatet. I enlighet med reglerna i kyrkoordningen har till det värdesäkrade kapitalet avsatts ett belopp som motsvarar reell värdeminskning genom inflation. Denna avsättning har uppgått till 48 (77) miljoner kronor. Av balansräkningen framgår att det värdesäkrade kapitalet därmed vid årets slut uppgick till 3 495 (3 447) miljoner kronor. Övrigt eget kapital är negativt och finns i balansräkningen upptaget med -195 (-533) miljoner kronor.

Utlandsverksamheten finansieras genom nationell finansiering i form av kyrkoavgifter samt genom externa intäkter som kollekter, gåvor, Sida-bidrag med mera. Den nationella finansieringen har under året uppgått till 58 (54) miljoner kronor, varav 74,1 (77,8) procent avsett SKUT. Det samlade beloppet för kollekter och gåvor till Lutherhjälpen, SKM och SKUT uppgick under året till 202 (192) miljoner kronor. Till den utlandsverksamhet som svarar mot de uppställda kriterierna utgick Sida-bidrag med 86 (84) miljoner kronor.

De totala kostnaderna för utlandsverksamheten har varit 347 (372) miljoner kronor. Kostnaderna fördelar sig på Lutherhjälpen 174 (191) miljoner kronor, SKM 91 (98) miljoner kronor, EFS Utland 19 (20) miljoner kronor samt SKUT 63 (63) miljoner kronor.

Verksamheten i Sverige finansieras främst genom allmän utjämningsavgift. Andra intäktskällor är bland annat kyrkoantikvarisk ersättning från staten med 69 (16) miljoner kronor samt rikskollekter 16 (13) miljoner kronor.

Kostnaderna för verksamheten i Sverige har varit 346 (292) miljoner kronor. En del av detta belopp, består av kyrkoantikvarisk ersättning som utbetalats med ett belopp som motsvarar den ersättning som erhållits från staten. Kostnaderna i övrigt fördelas bland annat på verksamhetsområdena Kyrkolivets utveckling 83 (80) miljoner kronor, Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen 46 (44) miljoner kronor och Kyrkorätt och organisation 38 (39) miljoner kronor. Kostnaderna för Svenska kyrkans information har varit 23 (29) miljoner kronor.

Medelantalet anställda har i utlandsverksamheten varit 158 (175), fördelade på 34 (35) länder. Motsvarande antal anställda i Sverige har varit 288 (285).

I årsredovisningens not 13 (sid. 59) anges sjukfrånvaron dels för perioden den 1 juli till den 31 december 2003, dels för hela året. Siffrorna avser moderföretaget, alltså inte hela koncernen. Det framgår att sjukfrånvaron för andra halvåret var 5,3 procent och för hela året 6,0 procent. Eftersom detta är den första årsredovisning där sjukfrånvaron redovisas finns det inte några jämförande siffror för år 2002.

I den till årsredovisningen fogade revisionsberättelsen redovisar revisorerna hur revisionen planerats och genomförts. De konstaterar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av den nationella nivåns resultat och ställning. Som en följd av sin granskning tillstyrker revisorerna att Kyrkomötet fastställer årsredovisningen och koncernredovisningen samt beviljar Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Överväganden

Inledningsvis vill utskottet redovisa något av det som kommit fram i det samtal som utskottets ledamöter fört med revisorerna.

Revisorerna framhöll att årsbokslutet är förbättrat jämfört med tidigare år och att det har tagits fram med bra kvalitet enligt tidsplan. Redovisningsprinciperna har tillämpats på ett korrekt sätt. Den interna kontrollen fungerar tillfredsställande. Dock konstaterade revisorerna att nivån på uppföljning av måluppfyllelsen varierar, även om det också i detta avseende kan noteras en tydlig förbättring. Beträffande Svenska kyrkan i utlandet konstaterade revisorerna att arbetet med församlingsinstruktioner för församlingarna i utlandet inte kommit så långt som hade varit önskvärt. Arbetet med att fastställa församlingarnas juridiska status behöver slutföras.

Utskottet vill för sin del anföra följande. Årsredovisningen är ett bra dokument, men det finns punkter där ytterligare förbättringar skulle kunna ske. En sådan är att förse årsredovisningen med en inledande samlad ekonomisk översikt med grafiska jämförelser över tiden.

Arbetet med målformuleringar liksom med verktyg för att mäta måluppfyllelse måste föras vidare. Det är, enligt utskottets mening, av stor betydelse att den verksamhet som bedrivs kontinuerligt kan stämmas av mot de mål som satts upp. Modeller för mätbarhet bör därför utvecklas. Utskottet delar Gudstjänstutskottets bedömning att det hade varit önskvärt med en diskussion i skrivelsen kring formuleringen ”verksamheten har bedrivits enligt plan”.

Beträffande not 13 i årsredovisningen noterar utskottet att redovisningen sker både för halvår och för helår. Den lagreglerade skyldigheten att redovisa sjukfrånvaro gäller från och med den 1 juli 2003. Utskottet har inhämtat att Kyrkostyrelsen velat komplettera redovisningen med en helårsrapport avseende sjukfrånvaron, för att på detta sätt ge möjlighet till relevanta jämförelser i den kommande årsberättelse som skall avges för det innevarande räkenskapsåret.

Utskottet noterar att förstärkt intern kontroll beträffande placeringspolicyn sker genom screening som utförs av företaget m.e.t.a. AB.

Utskottet är väl medvetet om de krav på terminologi som följer av att redovisningen skall ske enligt årsredovisningslagen. Ett exempel på detta är benämningarna ”koncern” och ”moderföretag”. Dock vill utskottet framhålla att det kan vara lämpligt att inom parentes ange andra för läsaren mer lättförståeliga benämningar.

Med dessa noteringar vill utskottet tillstyrka att Kyrkomötet beslutar i enlighet med det i skrivelsen framlagda förslaget.

Uppsala den 17 september 2004

På Budgetutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Ingrid Karlsson, Jörgen Silén, Annette Lundquist Larsson, Barbro Pettersson, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Ola Isacsson, Ulla Dahlberg, Sten Johansson och Urban Gibson.

Biskop Claes Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggning.

Gudstjänstutskottet har getts tillfälle att yttra sig över Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2004:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2003, i de delar som gäller utskottets huvudsakliga ansvarsområde.

Gudstjänstutskottet ser med tillfredsställelse att ett särskilt projekt som syftar till att kunna presentera ny mässmusik av glad, folklig och enkel karaktär har påbörjats. Detta har varit ett återkommande önskemål från Gudstjänstutskottet under senare år och utskottet kommer att med stort intresse följa projektets arbete.

Utskottet beklagar att projektet med att stärka församlingssången inte har kunna genomföras med full effekt. Då det är en angelägen uppgift måste resurser tillförs så att arbetet kan fullföljas.

Utskottet vill betona vikten av det effektmål som innebär att stödja de lokala gudstjänstgrupperna.

Då formuleringar av effektmål och möjligheten att avläsa huruvida dessa är uppfyllda stundtals kan vara något oklara, hade utskottet önskat att det i skrivelsen också skulle finnas en diskussion kring formuleringen ”verksamheten har bedrivits enligt plan”.

Gudstjänstutskottet har i övrigt inget att erinra mot Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2004:2.

Uppsala den 15 september 2004

På Gudstjänstutskottets vägnar

Alve Svensson

Närvarande: Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Britt Andersson, Carina Hallesten Hansson, Allan Lewin, Mats Hagelin, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Anders Åkerlund, Inga Alm, Tomas Lång, Lars Ekblad, Fredrik Nilsson och Christina Holmgren.

Biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning.