I detta betänkande behandlas skrivelsen KsSkr 2004:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2005-2007 med motionerna 2004:55 av Anki Erdmann m.fl, 2004:84 av Eva Nyman, 2004:95 av Sten Johansson och 2004:96 av Bengt-Olof Dike.

Utskottet har berett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över KsSkr 2004:1 och yttranden har inkommit från (bilaga 1-4):

♦ Gudstjänstutskottet (KsSkr 2004:1).

♦ Ekumenikutskottet (KsSkr 2004:1 samt motionerna 2004:55 och 96).

♦ Kyrkolivsutskottet (KsSkr 2004:1 samt motionerna 2004:55, 84 och 96).

Under sina överläggningar har utskottet haft tillfälle att ställa frågor till revisorerna Gunborg Engman-Ericsson, Christina Pregmark Gyberg, Ingemar Åhs, Christer Mohlin, Barbro Ingvall samt Jan-Olof Lindberg. Vidare har utskottet överlagt med förste vice ordföranden i Kyrkostyrelsen, Levi Bergström, andre vice ordföranden i Kyrkostyrelsen Thomas Söderberg, generalsekreteraren Lars Friedner, ekonomichefen Helén Ottosson Lovén, Utbildnings- och forskningschef Bo Larsson och controllern Gunnar Nygren. På samma sätt har utskottet haft möjlighet att ställa frågor till ordföranden i Kyrkofondens styrelse, Bertil Persson.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att fastställa inriktningsmål avseende nationella nivåns verksamhet för åren 2005–2007 i enlighet med skrivelsen.

2. Kyrkomötet beslutar att fastställa ramen för de nationella kostnaderna år 2005 till 1 953 miljoner kronor.

3. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2006 till 1 962 miljoner kronor.

4. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2007 till 2 049 miljoner kronor.

5. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för utjämningssystemet under år 2005 får överskridas om detta finansieras genom ökade intäkter.

6. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för internationella avdelningens verksamhet under 2005 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter.

7. Kyrkomötet beslutar att bemyndiga Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att nå målen.

8. Kyrkomötet beslutar att bidrag till tryckning av valsedlar vid 2005 års val till Kyrkomötet skall utgå till de nomineringsgrupper som är företrädda i Kyrkomötet under innevarande mandatperiod eller som genom valet blir företrädda i Kyrkomötet. Bidraget skall motsvara kostnaden för tryckning av dubbla antalet valsedlar i förhållande till antalet röstberättigade i respektive valkrets och transporten av valsedlarna till högst 40 av respektive grupp angivna adresser.

9. Kyrkomötet beslutar avslå motion 2004:55, punkt 1.

10. Kyrkomötet beslutar avslå motion 2004:55, punkt 2.

11. Kyrkomötet beslutar avslå motion 2004:84.

12. Kyrkomötet beslutar avslå motion 2004:95 punkt 1.

13. Kyrkomötet beslutar avslå motion 2004:95 punkt 2.

14. Kyrkomötet beslutar avslå motion 1004.95 punkt 3.

15. Kyrkomötet beslutar avslå motion 2004:95 punkt 4.

16. Kyrkomötet beslutar avslå motion 2004:96.

Beslutet åtföljs av en reservation och ett särskilt yttrande.

Redogörelse för ärendet

Skrivelsen

Kyrkostyrelsens skrivelse 2004:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2005–2007

1. Kyrkomötet beslutar att fastställa inriktningsmål avseende nationella nivåns verksamhet för åren 2005–2007 i enlighet med skrivelsen.

2. Kyrkomötet beslutar att fastställa ramen för de nationella kostnaderna år 2005 till 1 953 miljoner kronor.

3. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2006 till 1 962 miljoner kronor.

4. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2007 till 2 049 miljoner kronor.

5. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för utjämningssystemet under år 2005 får överskridas om detta finansieras genom ökade intäkter.

6. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för internationella avdelningens verksamhet under 2005 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter.

7. Kyrkomötet beslutar att bemyndiga Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att nå målen.

8. Kyrkomötet beslutar att bidrag till tryckning av valsedlar vid 2005 års val till Kyrkomötet skall utgå till de nomineringsgrupper som är företrädda i Kyrkomötet under innevarande mandatperiod eller som genom valet blir företrädda i Kyrkomötet. Bidraget skall motsvara kostnaden för tryckning av dubbla antalet valsedlar i förhållande till antalet röstberättigade i respektive valkrets och transporten av valsedlarna till högst 40 av respektive grupp angivna adresser.

Motionerna

Motion 2004:55 av Anki Erdmann m.fl, Invandrar- och flyktingarbetet inom Svenska kyrkan

1. Kyrkomötet beslutar att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att inom angiven ram återinrätta en tjänst inom kyrkokansliet för att arbeta med integrations- och flyktingfrågor.

2. Kyrkomötet beslutar att det bland inriktningsmålen avseende den nationella nivåns verksamhetsområden för åren 2005-2007 skall anges: Svenska Kyrkan skall vara aktiv när det gäller integrations- invandrar- och flyktingarbete.

Motion 2004:84 av Eva Nyman, Åtgärder för att få tidigare medlemmar att vända tillbaka till Svenska kyrkan

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ta initiativ till att nå tidigare medlemmar i Svenska kyrkan med evangeliet och att skapa och sprida informationsmaterial för tidigare medlemmars återinträde i Svenska kyrkan.

Motion 2004:95 av Sten Johansson m.fl, Ökat anslag beträffande kyrkobyggnadsbidrag

1. Kyrkomötet beslutar att kyrkobyggnadsbidrag varje år under planeringsperioden skall uppgå till 60 miljoner kronor.

2. Kyrkomötet beslutar att fastställa ramen för de nationella kostnaderna år 2005 till 1 963 miljoner kronor.

3. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2006 till 1 972 miljoner kronor.

4. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2007 till 2 059 miljoner kronor.

Motion 2004:96 av Bengt Olof Dike, Hejda medlemsflykten från kyrkan!

Kyrkomötet beslutar att det allt överskuggande inriktningsmålet för kyrkans arbete under planeringsperioden 2005–2007 skall vara att stoppa medlemsflykten och få tidigare medlemmar att återvända.

Andra utskott

Gudstjänstutskottet välkomnar den nya utformning materialet fått men vill peka på att arbetet med gudstjänstutveckling inte kommer fram på det sätt i skrivelsen som vore befogat.

Ekumenikutskottet välkomnar de strategier som redovisas för det ekumeniska arbetet men menar att den ekumenik som sker i Sverige inte återspeglas i återgivna inriktningsmål och strategier. Ekumenikutskottet uppmanar till ett reflekterande förhållningssätt vid valet av formuleringar såsom ”det civila samhället”. Utskottet välkomnar vidare en aviserad höjning av nationell finansiering för den internationella avdelningens arbete. Ekumenikutskottet menar att de intäkter som fås i enlighet med det nyligen ingångna avtalet mellan Svenska kyrkan och Evangelische Kirche Deutschlands borde behandlas som lokal finansiering och inte som en intäkt till den nationella nivån. Med anledning av motion 2004:96 uttalar Ekumenikutskottet att frågan om utträden ur Svenska kyrkan och den fortsatta relationen med dem som utträder är aktuella för Kyrkostyrelsen och att detta är synligt i verksamhetsplaneringen. Utskottet menar att det framför allt är i kontakt med lokal nivå inom kyrkan som enskildas personliga möte med kyrkan måste bli meningsfulla och leda till en känsla av samhörighet. Med anledning av motion 2004:55 välkomnar Ekumenikutskottet den positiva utveckling rörande nationell nivås flykting- och integrationsarbete som återspeglas i verksamhetsplaneringen.

Kyrkolivsutskottet konstaterar med tillfredsställelse att arbete med flykting- och integrationsfrågor nu lyfts fram i verksamhetsplaneringen och understryker att integrationsarbetet bör få tillhöra de prioriterade arbetsområdena på nationell nivå. Med anledning av motion 2004:84 och 96 menar utskottet att mycket av det som efterfrågas i motionerna finns tillgodosett i den presenterade verksamhetsplaneringen. Samtidigt understryker utskottet att de frågor som berörs i motionerna mycket handlar om hur kyrkan upplevs lokalt.

Utskottet

Bakgrund

Skrivelsen

I skrivelsen lägger Kyrkostyrelsen fram förslag till inriktningsmål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2005–2007. Intäkterna från den allmänna utjämningsavgiften förväntas bli något lägre än vad som tidigare förutsetts. Detta beror framför allt på lägre förväntningar på konjunkturuppgångens effekter men också på att kyrkans intäktsökning visat sig skilja sig mer än vad som tidigare antagits från det totala skatteunderlagets ökning. Kapitalförvaltningen förväntas ge större avkastning än vad som tidigare budgeterats vilket tillsammans med längre totala kostnader för den nationella nivåns verksamhet leder till att nettoresultatet under planeringsperioden förväntas bli något bättre än vad som tidigare antagits.

Budgeten redovisar ett positivt nettoresultat för den nationella nivån med 133, 204 respektive 216 miljoner kronor. Vid planeringsperiodens slut förväntas totalt eget kapital vara 655 miljoner kronor högre än den värdesäkrade delen av det egna kapitalet.

Några stora förändringar i den verksamhet som bedrivs på nationell nivå föreslås inte, men Mål- och rambudgetskrivelsens utformning är kraftigt förändrad i jämförelse med utformningen de senaste åren.

- Förslagen till beslut är utformade på samma sätt som tidigare så att Kyrkomötet fastställer inriktningsmål för perioden och kostnadsram för nästkommande år. Kyrkomötet fastställer också planeringsramar för de två sista åren i planeringsperioden. Utöver detta medger Kyrkomötet att utjämningssystemet och den internationella avdelningens kostnader får överskrida ramen om ökade intäkter finansierar detta. Inför 2005 års val beslutas om regler för bidrag till tryckning av valsedlar.

- Skrivelsens första kapitel presenterar nationell nivås uppdrag inklusive samtliga inriktningsmål och förutsättningar som är gemensamma för hela den nationella nivåns verksamhet. Här lyfter Kyrkostyrelsen också fram några viktigare åtaganden och några framtida utmaningar.

- Skrivelsens andra kapitel presenterar budgeten med dess antaganden och förutsättningar. Här presenteras också respektive avdelnings budget i grova drag.

- Skrivelsens tredje kapitel redovisar vilka strategier Kyrkostyrelsen använt och avser att använda för arbete med de dominerande arbetsuppgifterna.

- I bilaga redovisas slutligen Kyrkofondens styrelses budgetförslag för periodens verksamhet.

- För sin behandling av skrivelsen har Kyrkomötets utskott fått tillgång till ytterligare underlagsmaterial vilket dock inte ingår i skrivelsen.

Kyrkostyrelsen lyfter, liksom föregående år, fram barn- och ungdomsarbetet och kommunikationen med de tillhöriga som prioriterade områden. Ett område som Kyrkostyrelsen lyfter fram särskilt i årets skrivelse och som inte nämnts på samma sätt tidigare år är arbetet med att utveckla nya modeller för kyrklig samverkan. Kyrkostyrelsen förutser att en ökad inomkyrklig samverkan mellan olika enheter i kyrkan är nödvändig för att bibehålla en rikstäckande verksamhet.

Nämnden för kyrkolivets utveckling har i beslutsunderlaget från nämnden understrukit vikten av ett fördjupat arbete kring integrations-, flykting- och asylfrågor. Nämnden vill särskilt betona vikten av att det på nationell nivå finns en samlad överblick och gedigen kunskap som kan vägleda i Svenska kyrkans integrationsarbete. Vidare anser nämnden att nationell nivå behöver avsätta resurser för att samordna kyrkans arbete kring flykting- och asylfrågor. Övriga styrorgan har tagit del av och bekräftat inriktning och mål så som de redovisas i skrivelsen.

Motionerna

2003 års kyrkomöte behandlade en motion rörande invandrar- och flyktingarbetet i Svenska kyrkan (Mot 2003:59). I sin behandling av motionen uttalade utskottet att

Såsom redovisats under rubriken skrivelsen i detta betänkande har Nämnden för kyrkolivets utveckling i beslutsunderlaget från nämnden understrukit vikten av ett fördjupat arbete kring integrations-, flykting- och asylfrågor. Utskottet har inhämtat att två separata överläggningar i dessa frågor planeras under 2004 med representanter för kyrkokansliet och med personer inom kyrkan som är engagerade i detta arbete. I överläggningarna deltar Ärkebiskopen. Syftet med överläggningarna är att skapa ett underlag för nationell nivås fortsatta arbete med integrations- och flyktingfrågor.

Frågan om nivån på kyrkobyggnadsbidrag behandlades särskilt senast i 2002 års kyrkomöte. I sitt betänkande B 2002:1 uttalar Budgetutskottet:

Några konkreta överläggningar med berörda myndigheter gällande perioden efter 2009 har ännu inte genomförts. Kyrkokansliet och Kyrkostyrelsen gör, enligt vad utskottet har inhämtat, bedömningen att statens åtagande att ersätta kyrkan för underhåll av de kyrkliga kulturminnena är avsedda att vara långsiktiga och inte avslutas i och med den tioårsperiod som nuvarande överenskommelser reglerar.

När det gäller kyrkobyggnadsbidrag har utskottet inhämtat att det totala kostnadsunderlaget för inlämnade ansökningar uppgick till 632 miljoner kronor för 2003, 591 miljoner kronor för 2004 och 565 miljoner kronor för 2005.

Medlemsutvecklingen inom Svenska kyrkan visar en negativ trend.

Särskilt utvecklingen när det gäller utträden ur kyrkan aktualiseras regelbundet och beskrivs bland annat i utredningen Utträden som utmanar (Svenska kyrkans utredningar 2003:2). Trenden är att antalet utträden ökat avsevärt sedan slutet av 1990-talet, dock med stora variationer mellan enskilda år vilket illustreras av nedanstående bild som publiceras på Svenska kyrkans hemsida (www.svenskakyrkan.se/statistik).

Kyrkomötet har inte behandlat denna fråga specifikt efter relationsförändringen till staten. Utvecklingen aktualiserades senast i en fråga till Kyrkostyrelsen i 2003 års kyrkomöte där Thomas Söderberg svarade:

Utskottet har inhämtat att den kvalitativa undersökning som resulterade i rapporten Utträden som utmanar nu följs upp av en kvantitativ undersökning med arbetsnamnet Svenska kyrkan, dess medlemmar och framtiden. Resultatet av denna undersökning planeras vara klart under hösten 2004.

Under 1990-talet diskuterade Kyrkomötet/Ombudsmötet bland annat 1993 och 1997 olika åtgärder för att informera personer som överväger att utträda eller som utträtt ur kyrkan om kyrkans verksamhet och fördelar med ett medlemskap. 1993 års ombudsmöte uppdrog åt styrelsen för Stiftelsen för rikskyrklig verksamhet att utarbeta ett handlingsprogram för information dels om konsekvenserna av utträde ur Svenska kyrkan, dels om innebörden av medlemskap i Svenska kyrkan. Före år 2000 var det dock förbjudet att efterhöra skälet till att en person vill utträda ur Svenska kyrkan. Detta kan ha bidragit till att det funnits, och fortfarande finns, en försiktighet på sina håll när det gäller att ta direkt kontakt med personer som väljer att lämna Svenska kyrkan. Utskottet har inhämtat att Nämnden för kyrkolivets utveckling/Kyrkostyrelsen drivit ett projekt där relevant informationsmaterial framställts. Broschyren Du är del av något större presenterar Svenska kyrkan och kyrkans verksamhet. Broschyren Vi kommer att sakna dig är syftad att informera den som lämnar Svenska kyrkan. Broschyrerna kan beställas av församlingen.

Budgeten

Enligt kyrkoordningen skall budgeten upprättas med en del som avser utjämningssystemet och de medel Kyrkofondens styrelse förvaltar och en del som avser den nationella nivån totalt. Denna uppdelning illustreras i budgetskrivelsen av två tabeller, 2.5 Rambudget i sammanfattning och i bilagans tabell Förslag till budget. Det föreligger i årets skrivelse inga skillnader mellan förslaget från Kyrkostyrelsen och förslaget från Kyrkofondens styrelse.

Rambudget i sammanfattning

Förslag till budget

Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

Skrivelsens utformning är väsentligt förändrad i jämförelse med tidigare år och utskottet menar att förändringen inneburit en förbättring som utskottet välkomnar. Skrivelsen har blivit mer lättillgänglig och tillsammans med de underlag som ställts till utskottets förfogande utgör den en god grund för utskottets överväganden.

Utskottet menar att en mycket god och användbar omvärldsanalys är en nödvändig förutsättning för att nationell nivå skall kunna fullgöra de uppgifter man har i Svenska kyrkan. Kyrkomötets beslutsunderlag kan förbättras genom lättöverskådliga presentationer av de viktigaste förändringar och utvecklingstendenser som påverkar kyrkan. Analysen av samhällsekonomiska och andra förutsättningar för kyrkans framtida arbete behöver också fördjupas avsevärt.

Utskottet har erhållit en prognos av ekonomiska utfall för innevarande år som bygger på bokförda aktiviteter och resultat per den 31 augusti. Utskottet välkomnar denna prognos och förutsätter att den kommer att utgöra ett stående inslag i kommande beslutsunderlag.

I en målstyrd verksamhet som den som nationell nivå bedriver är det nödvändigt med god och relevant återrapportering av uppnådda resultat i relation till mätbara och konkreta mål. Utskottet konstaterar att det fortfarande finns avsevärda möjligheter till förbättringar på detta område. Det är nödvändigt med ett fortsatt arbete med att minska antalet mål så att inriktningen blir tydligare. Det är också viktigt att på ett genomgripande sätt arbeta med konkretisering av de resultat som nationell nivå vill uppnå med sin verksamhet.

I avsaknad av sådan konkret återrapportering av resultat och måluppfyllelse kan inte en tillräcklig styrning uppnås utan komplettering med vissa detaljerade uppgifter som kan konkretisera verksamheten. Utskottet välkomnar den lista på större projekt som ingår i utskottets beslutsunderlag. Den listan bör fortsättningsvis automatiskt ställas till hela Kyrkomötets förfogande när Mål- och rambudgeten sänds ut. Projektlistan bifogas i år detta betänkande (bilaga 5). Den redovisning som ges i beslutsunderlaget av kyrkokansliets bemanning bör vara mer detaljerad för att det skall vara möjligt att via den se större förändringar i kompetensen på Kyrkokansliet och i respektive avdelning. Utskottet menar att en kännedom om eventuella förändringar i kompetensen är en viktig information som komplement till de inriktningsmål och strategier som beskrivs i skrivelsen.

Även om skrivelsen är avsevärt förändrad och också innehåller ny information så är den inriktning, den verksamhet och den kostnadsram som föreslås i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Utskottet finner ingen anledning att vidare kommentera redan beslutad verksamhet. Dock kan man konstatera att nationell ekumenik inte med någon självklarhet återfinns bland inriktningsmålen. Eftersom sådan ekumenik ingår i de strategier som återfinns är det en rekommendation att tydliggöra detta i det inriktningsmål som har kortformen Internationell samverkan men som med fördel kan kallas Ekumenisk samverkan.

Utskottet vill understryka att den strävan som finns att förbättra omvärldsbevakningen och omvärldsanalysen är av central betydelse för hela Svenska kyrkan. I det arbete som bedrivs på detta område bör det vara en strävan att dra nytta av alla relevanta samarbetspartner som Svenska kyrkan har. Omvärldsanalysen måste också bedrivas på ett sådant sätt att andra nivåer av Svenska kyrkan kan ha konkret och god nytta av den i sin egen verksamhetsplanering på lång sikt. Utskottet menar att Svenska kyrkans förmåga att i god tid och med god precision förutse konsekvenserna av förändrade förutsättningar för kyrkans verksamhet är en utmaning som väl kunnat lyftas fram under punkten 1.9 i skrivelsen.

Till kommande skrivelser föreslår utskottet att begreppet ”barn- och ungdomsarbete” (s 8) inte används utan ersätts med ”verksamhet bland barn och unga” eller något liknande.

Rörande motion 2004:55 ser Budgetutskottet, liksom Ekumenikutskottet och Kyrkolivsutskottet, den förstärkning som nu planeras kring flykting- och invandrararbete som mycket positiv. Utskottet menar att den förstärkning av resurser som motionären efterfrågar i stort sett tillgodoses från och med 2005. Utskottet menar vidare att de inriktningsmål som redan gäller för nationell nivås verksamhet är tillräckliga för att verksamheten skall bedrivas i den inriktning som krävs för att uppnå motionärens intentioner. Med detta yrkar utskottet avslag på motion 2004:55

Rörande motion 2004:95 konstaterar utskottet att nationell nivås möjligheter att stödja underhåll av kyrkobyggnader är en viktig del i att skapa förutsättningar för en rikstäckande verksamhet. Kyrkobyggnadsbidraget är behovsprövat och kan därmed kanaliseras till församlingar och samfälligheter som annars inte har möjlighet att bevara de kyrkobyggnader man har ansvar för och som utgör ett viktigt och synligt tecken på en rikstäckande kyrka. Inte minst om tolkningen av gällande regelverk för kyrkobyggnadsbidrag ändras så att bidraget även kan ges för nybyggnation finns en risk att nu avsatta medel inte räcker till för att utgöra något reellt bidrag för bevarandet av en rikstäckande verksamhet. Kyrkobyggnadsbidraget utgör en del av en helhet som består av bland annat den generella utjämningen, bidragsgivande från nationell nivå och eventuella nya samverkansformer. Utskottet skulle välkomna en mer sammanhållen och principiell diskussion om de olika metoder som nationell nivå har för att ekonomiskt stärka en rikstäckande verksamhet. Utskottet är dock inte berett att i den ekonomiska situation som råder i dag höja kostnadsramen för nationell nivå ytterligare. Därmed yrkar utskottet avslag på motion 2004:95.

Motionerna 2004:84 och 2004:96 berör samma huvudämne även om motionärernas tidshorisont och förslag är något olika. Frågan om det ökande antalet utträden ur Svenska kyrkan och Svenska kyrkans förmåga att vända denna trend är viktig och aktuell för alla delar av Svenska kyrkan. Den nu presenterade verksamhetsplaneringen visar att detta är fallet även i planeringen för nationell nivå. Det är dock viktigt att understryka att nationell nivå har ansvaret för Svenska kyrkans gemensamma information och för en medlemskommunikation som riktar sig till större grupper av människor. Den enskildas samhörighet med Svenska kyrkan stärks och försvagas framför allt i relation till församlingar och i personliga möten med kyrkan i olika skeden av livet. Det kan därför aldrig göras till en uppgift för nationell nivå att söka kontakt med och försöka etablera relationer till enskilda människor. Nationell nivå skall framför allt utgöra ett stöd för andra delar av kyrkan.

I sin behandling av dessa motioner har utskottet konstaterat att Kyrkostyrelsen redovisar ett antal åtgärder och också planerar ett fortsatt arbete för att stärka en utveckling där enskilda känner samhörighet med Svenska kyrkan. Utskottet vill understryka att det faktum att detta framför allt är ett lokalt ansvar medför att centralt producerade trycksaker och manualer alltid riskerar att brista i relevans. Nationell nivå har framför allt ett ansvar för att samla in och sprida de goda exempel på aktivt församlingsarbete som finns på många håll i Svenska kyrkan. I den utsträckning trycksaker och liknande framställs är det mycket viktigt med en god och tidig uppföljning av hur materialet tas emot både av ansvariga på andra nivåer i kyrkan och av enskilda. Med detta resonemang, som förstärks av yttranden från Ekumenik- och Kyrkolivsutskotten, yrkar utskottet avslag på motionerna 2004:84 och 2004:96.

Uppsala den 17 september 2004

På Budgetutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Ingrid Karlsson, Jörgen Silén, Annette Lundquist Larsson, Barbro Pettersson, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Ola Isacsson, Ulla Dahlberg, Sten Johansson och Urban Gibson.

Biskop Claes Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggning.

Reservation

Anslaget för kyrkobyggnadsbidraget sänktes för ett par år sedan från 90 miljoner till 50 miljoner, med anledning av värdeminskningen av aktieportföljen. Då uttalades att detta var en tillfällig sänkning.

Med den prognos för innevarande års utfall som budgetutskottet fått ta del av kommer det värdesäkrade kapitalet vid årets utgång att vara återställt.

Det innebär att det finns utrymme att successivt höja kyrkobyggnadsbidraget under de kommande åren.

Församlingarnas ansökningar för 2005 uppgår till 565 milj. Det finns alltså stort behov av nödvändigt underhåll av kyrkorna. Kyrkobyggnadsbidragen beviljas företrädesvis till församlingar med hög kyrkoavgift, vilket innebär att kyrkobyggnadsbidraget är en nödvändighet för att underhållsarbetena kommer att ske.

Till detta kommer möjligheterna för församlingarna att under 2005 söka s.k. ROT-avdrag.

Idag är 10.127 byggnadsarbetare anmälda som arbetslösa. Sammantaget har kyrkomötet här en möjlighet att visa ansvarstagande mot församlingarna och ta sitt samhällsansvar.

Med denna bakgrund borde utskottet yrkat bifall till motion 2004:95 i sin helhet.

Sten Johansson Ulla Samuelsson

Gunnar Sehlberg Stig Eriksson

Särskild mening

Jag anmäler särskild mening i Budgetutskottets beslut att yrka avslag på motion 2004:5 punkt 1 och 2. Jag stödjer motionen i dess helhet.

Uppsala 17 september 2004

Johnny Larsson

Gudstjänstutskottet har getts tillfälle att yttra sig över Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2004:1, Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå. Utskottet välkomnar att materialet som tidigare varit stort och detaljerat nu presenteras på ett mer överskådligt sätt. Utskottet vill peka på hur viktigt arbetet med gudstjänstutveckling är idag och menar att detta inte tydligt nog kommer fram i skrivelsen.

Utskottet har i övrigt inget att erinra med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse.

Uppsala den 15 september 2004

På Gudstjänstutskottets vägnar

Alve Svensson

Närvarande: Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Britt Andersson, Carina Hallesten Hansson, Allan Lewin, Mats Hagelin, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Anders Åkerlund, Inga Alm, Tomas Lång, Lars Ekblad, Fredrik Nilsson och Christina Holmgren.

Biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning.

Ekumenikutskottet har getts tillfälle att yttra sig över tillämpliga delar KsSKr 2004:1 Mål och rambudet för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2005-2007 samt motion 2004:96.

Utskottet ser mycket positivt på strategin att ekumeniska relationer samtidigt ska omfatta både läromässiga dialoger och praktiskt/diakonalt arbete. Likaså understryker utskottet vikten av att i möjligaste mån verka inom Sveriges Kristna Råd när det gäller samhällsdialog och relationer med myndigheter. Utskottet konstaterar att ekumeniken i skrivelsen endast ses som en del av de internationella relationerna, men saknar här den ekumenik som sker i Sverige. Sedan relationsändringarna med staten är det angeläget att understryka Svenska kyrkans självförståelse som uttrycks i begreppen bekännelsekyrka, brokyrka och folkkyrka. Detta är utgångspunkten för ekumeniska och interreligiösa dialoger.

Det civila samhället har blivit ett samlingsbegrepp för olika sorters organisationer. Beroende på vilket sammanhang och var i världen det gäller, definieras det civila samhället på olika vis. Därför går det inte att odelat instämma i ”ett starkt civilt samhälle är en förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling”. Utskottet vill uppmana till ett reflekterande förhållningssätt gentemot detta begrepp utifrån den specifika identitet som Svenska kyrkan har.

I skrivelsen anges en höjning av den nationella finansieringen för den internationella avdelningen. Utskottet har länge velat se en sådan utveckling. Därför välkomnar utskottet den planerade ökningen och understryker vikten av att denna planering fullföljs.

Ett av de viktigare målen för nationell nivå är ”att öka inslaget av lokal finansiering av församlingsverksamheten utomlands genom ökade intäkter från de fastboende”. Genom avtalet mellan Svenska kyrkan och Evangelische Kirche Deutschlands, som Ekumenikutskottet behandlade vid förra årets kyrkomöte, sker en viss återbetalning av den tyska kyrkoskatt som fastboende svenska kyrkomedlemmar i Tyskland inbetalar. På sidan 20 i KsSkr 2004:1 betecknas dessa intäkter som ett bidrag, men i verksamhetsberättelsen (sidan 47) har beteckningen bytts ut och de har blivit ett ”anslag från evangeliska kyrkan i Tyskland (EKD)”. Detta anslag har sedan bland annat använts för att möjliggöra lån till tre av de fyra svenska församlingarna i Tyskland. Genom att behandla de lokala skatteintäkterna som ett anslag till nationell nivå, har man handskats på ett missvisande sätt med de lokala skatteintäkterna från medlemmarna. På sikt har man därför motverkat sitt eget mål, såväl vad gäller finansieringens fördelning som den lokala betalningsviljan.

I anslutning till skrivelsen om Mål och rambudgeten har utskottet också beretts tillfälle att yttra sig om motion 2004:96. Utskottet menar att resonemanget kring denna fråga behöver ta sin utgångspunkt i Svenska kyrkans uppdrag att erbjuda nåden och evangeliet till alla. Svenska kyrkans identitet är inte som föreningskyrka. Mission och undervisning tillhör kyrkans uppgifter och måste primärt bedrivas på lokal nivå. Det är där som människor närmast möter Svenska kyrkan. Där måste dessa möten bli meningsfulla och kända så att människor kan uppleva en samhörighet med Svenska kyrkan.

Uppsala den 15 september 2004

På Ekumenikutskottets vägnar

Kerstin Bergman

Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Olof Lönneborg, Bengt-Åke Gustafsson, Rune Entelius, Inger Svensson, Elisabeth Olén, Marija Kogler Johnsson, Karin Uggla, Marinette Bylin, Lars-Ivar Ericson, Sonja Grunselius, Fredrik Sidenvall, Roland Johansson, Lennart Svensson och Vivianne Wetterling.

Biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggning.

Ekumenikutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2004:55 om Invandrar- och flyktingarbetet inom Svenska kyrkan.

Utskottet betonar att detta är ett angeläget arbete och menar därför att det är viktigt för den nationella nivån att gå från ord till handling i denna fråga. Utskottet konstaterar att i den Mål- och ramskrivelse som Kyrkomötet har att ta ställning till finns tjänsteutrymme avsatt för detta arbete. Därmed kommer kompetensen i invandrar-, flykting och integrationsfrågor att öka. Utskottet ser inte som sin uppgift att diskutera enskilda tjänster.

Uppsala den 15 september 2004

På Ekumenikutskottets vägnar

Kerstin Bergman

Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Olof Lönneborg, Bengt-Åke Gustafsson, Rune Entelius, Inger Svensson, Elisabeth Olén, Marija Kogler Johnsson, Karin Uggla, Marinette Bylin, Lars-Ivar Ericson, Sonja Grunselius, Fredrik Sidenvall, Roland Johansson, Lennart Svensson och Vivianne Wetterling.

Biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggning.

Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2004:1 Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2005-2007 i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har granskat mål- och rambudgeten för Planeringsavdelningen samt ärkebiskopens kansli, Informationsavdelningen samt Avdelningen för utbildning, forskning och kultur. Till underlag har utskottet förutom Kyrkostyrelsens skrivelse haft det planeringsunderlag från dessa avdelningar som ligger till grund för skrivelsen. Utskottet har vidare beretts tillfälle att yttra sig över motion 2004:55 om invandrar- och flyktingarbetet inom Svenska kyrkan, motion 2004:84 om åtgärder för att få tidigare medlemmar att vända tillbaka till Svenska kyrkan samt motion 2004:96 om nytt inriktningsmål för att hejda medlemsflykten från kyrkan.

Utskottet vill i sitt yttrande direkt knyta an till motion 2004:55 och till det som utskottet yttrade över mål- och rambudgeten vid förra årets kyrkomöte.

I sitt yttrande 2003:1y skrev kyrkolivsutskottet med anledning av att den tjänst som tidigare funnits för invandrar- och flyktingfrågor dragits in att utskottet ville ”mycket starkt understryka vikten av att Kyrkostyrelsen tar ett klart ansvar för dessa frågor och låter integrationsarbetet få en tydligare plats i den nationella nivåns arbete.”

Utskottet kan nu med tillfredsställelse konstatera att dessa frågor lyfts fram i planeringsunderlaget för Avdelningen för utbildning, forskning och kultur. På den inledande sidan under rubriken ”Styrning av verksamhet” har utskottet tagit del av det som sägs om detta. Där framgår det att nämnden särskilt vill ”betona vikten av att det på nationell nivå finns en samlad överblick och gedigen kunskap som kan vägleda i Svenska kyrkans integrationsarbete”. Vidare sägs att nationell nivå behöver ”avsätta resurser för att samordna kyrkans arbete kring flykting- och asylfrågor”.

I detta instämmer utskottet som även inhämtat att en tjänst inom kort kommer att ledigförklaras där 50% av tjänstens innehåll kommer att få en inriktning mot integrations- och flyktingfrågor.

Utskottet menar att detta är en utveckling i rätt riktning där Kyrkostyrelsen tar ett tydligare ansvar för dessa frågor och ger stiften det stöd som efterfrågas när det gäller samordning, kunskap, vägledning och samlad överblick.

Utskottet vill även detta år lyfta fram vikten av att integrationsarbetet får tillhöra de prioriterade arbetsområdena på Svenska kyrkans nationella nivå. Kyrkans engagemang i integrationsfrågorna behöver nämnas inte endast i planeringsunderlaget utan även i Kyrkostyrelsens skrivelse. Svenska kyrkan behöver bättre samordning i detta arbete för att kunna finnas med som en part i de samtal och det arbete som utförs nationellt. Utskottet menar att Svenska kyrkan behöver finnas med i arbetet med denna fråga i landet i stort.

Motionerna 84 och 96 till årets kyrkomöte lyfter fram kommunikation och kontakt med dem som tillhör Svenska kyrkan och dem som valt att lämna kyrkan.

Utskottet menar att mycket av det som efterfrågas i dessa motioner finns väl tillgodosett i det som redan är planerat. I Kyrkostyrelsens skrivelse nämns exempelvis under inriktningsmålen under planeringsperioden att Svenska kyrkan skall möjliggöra att människor kan känna samhörighet med Svenska kyrkan också om de inte deltar i församlingens verksamhet. Kommunikationen med dem som tillhör Svenska kyrkan skall inriktas på att de skall uppleva det positivt och som en värdefull möjlighet att tillhöra kyrkan.

I det planeringsunderlag från Informationsavdelningen som utskottet tagit del av ges en mer konkret bild av hur detta skall gå till och vilka mål som avdelningen uppsatt för kommunikationen. Minst hälften av dem som tillhör Svenska kyrkan skall år 2006 ha en positiv uppfattning om Svenska kyrkan. En ännu större andel skall uppleva att de har tillgång till Svenska kyrkans gemensamma information. Minst 35% skall år 2006 uppleva att Svenska kyrkan deltar aktivt i samhällssamtalet.

Avdelningen arbetar också med att stärka Svenska kyrkans förmåga att kommunicera genom att ta fram olika typer av inspirationsmaterial och genom att på olika andra sätt vara ett stöd till stift och församlingar i kommunikationsarbetet.

Utskottet vill understryka att de frågor som berörs i motionerna mycket handlar om hur kyrkan upplevs lokalt. Hur församlingen på platsen agerar i människors vardag och kommunicerar lokalt har stor betydelse för inställningen till kyrkan. Dessa frågor kan inte främst lösas från nationell nivå även om stödet till stift och församlingar är betydelsefullt.

Utskottet menar vidare att det inte kan anses rimligt att göra frågan om att stoppa ”medlemsflykten” till det ”allt överskuggande inriktningsmålet”. En fortgående analys och uppföljning av utvecklingen måste dock anses vara viktig. Utskottet menar att det framgår av Kyrkostyrelsens skrivelse att detta redan sker och att det får påverka hur det framtida arbetet utformas.

Uppsala den 15 september 2004

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.

Förteckning över projekt på nationell nivå 2004

De förtecknade projekten är projekt i den meningen att de har en viss omfattning, är avgränsade i tid och budget, har en beställare och ett syfte, koordinerar resurser som normalt inte brukar koordineras. En del av projekten kräver resurser från flera avdelningar och en del är i samarbete med externa organ eller stift.